SD: ”En tillfällighet”; S: ”Kvoterar inte in yrkesgrupper”; L: ”Fel utveckling”

Sverigedemokraterna har flest ingenjörer i riksdagen, men civilingenjören Björn Söder menar att det är en tillfällighet. Helena Gellerman, civilingenjör och ledamot för Liberalerna, tycker att det är fel utveckling att antalet ingenjörer i riksdagen har minskat. Socialdemokraterna säger å sin sida att man inte kvoterar in yrkesgrupper.

Av 349 ledamöter i den nytillträdda riksdagen är 11 stycken ingenjörer (uppdaterad siffra). Två för Moderaterna, en för Liberalerna, en för Kristdemokraterna, en för Miljöpartiet, en för Vänsterpartiet och fem för Sverigedemokraterna. (se alla ingenjörerna längst ner i artikeln)

Björn Söder

Björn Söder, SD, är glad över att tillhöra det parti som har flest ingenjörer:

– Som ingenjör är det så klart glädjande, men jag tror inte att det har funnits någon medveten strategi bakom det. Det är nog mer tillfälligheten som gjort att det blivit så.

Sverigedemokraterna hade färre ingenjörer på sina riksdagslistor än alla partier utom Socialdemokraterna, men flera av SD:s ingenjörer placerades så högt på listorna att de kom in i riksdagen.

– Jag tror snarare att det beror på att de visat att de är duktiga politiker och visat framfötterna politiskt att de getts den plats som de haft, än utifrån yrkestitel, säger Björn Söder.

Liberalerna hade ingen ingenjör i riksdagen den förra mandatperioden, men nu har civilingenjören Helena Gellerman kommit in och hon tycker att det är positivt att partiet nu har en ingenjör i riksdagen.

– Ingenjörer i riksdagen kan göra skillnad. Tekniken är en möjliggörare i hur vi ska lösa problemen framöver och då är det viktigt att ha ingenjörer i riksdagen som kan driva den utvecklingen.

Helena Gellerman har själv jobbat 30 år internationellt i fordonsindustrin och senast med självkörande bilar. Den erfarenheten tar hon med sig.

– Självkörande bilar kommer att påverka samhället jättemycket om 15–20 år. De flesta områdena i samhället kommer att påverkas och därför måste vi börja diskutera de frågorna nu.

Hon har också jobbat med data, datadelning och personlig integritet som hon menar påverkar hela digitaliseringen. Hur man tar vara på möjligheterna utan att inkräkta på den personliga integriteten.

Vad Ingenjören fått fram är det nu elva ingenjörer i riksdagen och den siffran tycker Helena Gellerman är väldigt låg.

– Vad jag har förstått så har antalet ingenjörer i riksdagen minskat och det tycker jag är helt fel utveckling. För tittar man på samhället kommer tekniken vara där och lösa många av problemen: klimatet, energiförsörjningen, infrastruktur. Samtidigt behövs ingenjörer ute i samhället. Men de behövs också inom lagstiftningen.

Det största partiet, Socialdemokraterna, har 100 ledamöter i riksdagen, men ingen av dem är ingenjör. Partiet vill inte vara med i en intervju under den här hektiska perioden i politiken men har lämnat en skriftlig kommentar.

De menar att det är partidistrikten som fastställer listorna och att riksdagsledamöterna företräder väljarna i sitt valdistrikt, inte främst någon speciell yrkesgrupp. De säger att de vill ha en riksdagsgrupp med så stor bredd som möjligt, men att de inte ”kommer att kvotera in specifika yrkesgrupper.”

Karin Thorsell

Här är de elva ingenjörer som vi känner till som valts in i riksdagen:

Emma Hult, MP, Jönköpings län
Utbildning: Högskoleingenjör i byggteknik och byggnadsutformning, Jönköpings universitet
Ingenjörserfarenhet: Bygglovshandläggare på Halmstads och Mullsjö kommun och utvecklingsingenjör på Jönköpings kommun
Riksdagsledamot sedan 2014
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Jag har nytta av ingenjörskunskaperna när vi stiftar lagar som Plan- och bygglagen för att jag har erfarenhet av hur de används. Det är skönt att kunna luta sig mot egen kunskap och nätverk. Jag har också varit med och tagit fram partiets bostadspolitik.”

Lars Hjälmered, M, Göteborg
Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik, Chalmers
Ingenjörserfarenhet: Inköp inom flyg- och rymdindustrin på Volvo aero (nuvarande GKN)
Riksdagsledamot sedan 2006
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Att snabbt sätta mig in i nya områden, att ha en förståelse för vad svensk industri behöver. Som ansvarig för energipolitiken har jag haft stor nytta av att ha baskunskapen på området.”

Foto: Emilia Öije

Annicka Engblom, M, Blekinge län
Utbildning: Gymnasieingenjör maskinteknisk gren
Ingenjörserfarenhet: Nej, bara i mitt examensarbete på ABB Electronics.
Riksdagsledamot sedan 2006
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Att ha grundläggande teknisk förståelse har kommit till användning i min tidigare militära bana, privatliv och som förtroendevald. Jag gör många besök inom industri och innovativa företag och ingenjörsutbildningen ger ett försteg i förståelsen av verksamheten och förutsättningarna. Jag har aldrig ångrat mitt val att utbilda mig till gymnasieingenjör.”

Helena Gellerman, L, Lerum, Västra Götalands län västra
Utbildning: Civilingenjör inom elektroteknik, Chalmers
Ingenjörserfarenhet: Har arbetat på Volvo Personvagnar under 20 år, bland annat med att utveckla datakommunikation i bilarna och leda elutveckling. Jobbar nu sedan drygt 10 år på SAFER på Chalmers med trafiksäkerhet och leder Chalmers del i ett EU-projekt för självkörande bilar.
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Förmågan att analysera större underlag och hur olika beslut påverkar varandra, att förhandla och samarbeta. Jag har t ex drivit på IT i skolan och även utnyttjat chefs- och projektledarerfarenheter och att ha samarbetat med många olika nationaliteter. Den fråga som får mig att söka mig till riksdagen är de eldrivna, självkörande fordonens framtida påverkan på samhället. Tekniken löser vi, men kommer lagstiftningen och samhället att kunna hänga med?”

Ingemar Kihlström, KD, Herrljunga, Västra Götalands läns Södra
Utbildning: Högskoleingenjör, linjen för datorstyrda tillverkningssystem, Högskolan i Borås. Är också gymnasieingenjör, maskin
Ingenjörserfarenhet: Har jobbat 25 år på Autoliv Sverige som konstruktör, projektledare och inköpare.
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Jag vill ta med mina erfarenheter av att se vikten av och främja innovation inom svensk industri på samma sätt som Autoliv gjort som ett världsledande företag inom bilsäkerhetsområdet. Jag ser det också som viktigt att skapa goda förutsättningar inom alla områden för stora och små företag i Sverige så att de kan bibehålla och vidareutveckla den ställning som de har på en allt mer internationaliserad marknad.”

Lorena Delgado Varas, V, Stockholms län
Utbildning: Har läst till högskoleingenjör i kemiteknik på KTH, har gjort examensarbete men har 6hp kvar till examen. Har också tagit kurser i infektionsbiologi och vattenrening.
Ingenjörserfarenhet: Har jobbat som kemiingenjör inom läkemedelsindustrin, först som kvalitetsassistent i Fresenius Kabi, sen som quality manager och material planner i Astra Zeneca.
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Jag tar med mig erfarenheten av att ha jobbat inom läkemedelsindustrin, jag tar med mig erfarenheten av att ha jobbat som konsult. Politiskt så kommer jag att jobba inom näringsutskottet, politiken inom life science, men också hur vi får en stabil arbetsmarknad med den kompetens vi behöver.”

Björn Söder, SD, Kristianstad, Skåne läns norra och östra
Utbildning: Civilingenjör inom kemiteknik, Lunds tekniska högskola
Ingenjörserfarenhet: Skånemejerier (Utvärdering och utveckling av kontrollprogram), Unilever (Technical management assistant)
Riksdagsledamot sedan 2010, andre vice talman
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Framförallt är den breda kunskapen nyttig, men även hur olika problem skall tacklas. Annars har jag inte arbetat politiskt med de frågor som jag är utbildad inom.”

Mattias Bäckström Johansson, SD, Oskarshamn, Kalmar län
Utbildning: Driftingenjörsprogrammet på Sjöfartshögskolan i Kalmar i energiteknik
Ingenjörserfarenhet: Reaktoroperatör
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Främst att försöka få till en så rationell politik som möjligt som tar sin utgångspunkt i fakta och inte känslor. Det ger mig även möjligheten vad gäller energipolitiken att kunna göra egna bedömningar, än att blint förlita mig på lobbyister.”

Josef Fransson, SD, Skövde, Västra Götalands län Östra
Utbildning: Automatiseringsingenjör, högskoleingenjör, Örebro universitet
Ingenjörserfarenhet: Servicetekniker på Volvo Powertain i Skövde
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Riksdagen behöver fler ingenjörer då många frågeställningar, t.ex. energipolitiken, kräver en viss grundförståelse för fysikens möjligheter och begränsningar. Idag styrs allt för mycket av aktivister. Just energifrågan är en av de frågor som jag arbetar med och som jag brinner mest för.”

Anne Oskarsson, SD, Borgholm, Kalmar län
Utbildning: Civilingenjör, kemi, Lunds universitet
Ingenjörserfarenhet: Har jobbat inom färgindustrin och inom burk/förpackningsindustrin – som Europakoordinator inom Becker Powder-gruppen, och med lacker till purkar på ett danskt företag.
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Det är klart att utbildningen ger erfarenhet och kunskap. Jag vet mer om teknik än många andra och det är en fördel. Jag har också läst miljöteknik där jag också bidragit till partiets politik.”

Mikael Strandman, SD, Norrtälje, Stockholms län
Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik, KTH
Ingenjörserfarenhet: Har jobbat på Ovako Steel med ämnen till kullager och pneumatiska applikationer, samt på Tigerholm.
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Ser tekniskt och logiskt på flera samhällsproblem, mer än med känslor. Till exempel i miljöfrågorna där jag tror att jag har bättre förståelse och är noga med att inte slänga batterier i soporna och att spara energi och inte arbetar med symbolfrågor utan där politiken har större påverkan, som att hjälpa andra länder att få ner deras utsläpp.”