För att kunna konkurrera på samma villkor som industriföretag i Europa behöver industrin i Sverige avtal om korttidsarbete. Det är en slutsats i den rapport som Industrins ekonomiska råd presenterade på måndagen.
Under den senaste finanskrisen hade flera länder i Europa avtal om så kallat korttidsarbete som innebar att anställda sänkte sin arbetstid och företagen kunde minska uppsägningarna. Tre parter – staten, arbetsgivare och arbetstagare – delade på kostnaden. Fördelen var att företag som fick behålla sina medarbetare snabbare kunde accelerera ur startblocken när konjunkturen vände uppåt.
I en ny rapport av Industrins ekonomiska råd har Ola Bergström, professor vid Göteborgs universitet, övervägt Sveriges behov av korttidsarbete. Han pekar på fördelar men också på risken för att modellen bidrar till att skjuta upp nödvändiga strukturomvandlingar. Kostnaderna kan också verka avskräckande. Prislappen för korttidsavtalen i Tyskland under finanskrisen slutade på 10 miljarder Euro. Därför påpekar Ola Bergström att man måste vara försiktig när man utformar en liknande modell i Sverige.
Ola Bergström, Industrins ekonomiska råd
– Det är viktigt att användningen blir kortvarig och att stödet inte används för att lindra företagens ekonomiska kris som beror på strukturella problem. Det kan leda till att nödvändiga strukturförändringar skjuts på framtiden, säger han.
Ola Bergström pekar också på studier som visar att ”det tyska undret” inte enbart kan förklaras av korttidsavtalen.
– En stor andel inhyrd arbetskraft i Tyskland underlättade också industrins behov av snabba neddragningar. Flera länder med korttidsarbete drabbades också av stora budgetunderskott och betydande arbetslöshet. Samtidigt klarade sig flera länder utan korttidsarbete bra.
UTREDNING PÅGÅR
Regeringen tillsatte i början av året en utredning som ska ta fram en modell för korttidsarbete i Sverige. Utredningens slutbetänkande kommer i december 2018. Stödet föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Industrins ekonomiska råd utses av det partsgemensamma Industrirådet och är en rådgivande grupp med fyra ekonomer som inte är anställda i arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer.
Trots att bilden inte är entydig menar Ola Bergström att avtal om korttidsarbete är viktigt för Sveriges konkurrenskraft. Tillsammans med omställningsavtalen skulle industrin få stora konkurrensfördelar samtidigt som anställda behåller tryggheten. De svenska omställningsavtalen kallar han för de bästa i världen.
– I Sverige får 90 procent av de som förlorar sitt jobb ett nytt inom ett år. I Frankrike är motsvarande siffra 30 procent.
Ett korttidsavtal mellan parterna utan statligt stöd tror Ola Bergström är omöjligt eftersom det handlar om så stora kostnader. Det är också med stöd från staten som korttidsavtalen finansieras i andra länder. Han uppmuntrar därför parterna och regeringen att tillsammans arbeta för att ett system finns på plats innan nästa kris kommer.
Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, är nöjd både över Ola Bergströms positiva bild av omställningsavtalen och behovet av korttidsavtal.
Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer. Pressbild.
– De kan göra att Sverige ligger i framkant när konjunkturen vänder ner nästa gång.
Samtidigt varnar hon för synen på Sverige som ett land där det går snabbt och är billigt att säga upp anställda. Den uppfattningen kan ha legat bakom Findus beslut att stänga ärtfabriken i Bjuv.
– Att Sverige är snabba på omställningar kan innebära både för- och nackdelar. Vi får inte binda ris kring egen rygg och riskera att tappa arbetstillfällen därför att vi har utvecklat en omställningsmodell som fungerar bättre än i andra länder, säger Camilla Frankelius.
