Lönestatistiken ger kraft till löneförhandlingarna

Lönestatistiken används flitigt av både enskilda medlemmar och Akademikerföreningar. För att den ska vara tillförlitlig är det viktigt att så många som möjligt svarar.

Hur står sig din lön i förhållande till andras? Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. Trots det kan det vara svårt att få medlemmarna att svara på löneenkäten. Det vet Robert Johansson, klubbordförande för SSAB EMEA Luleå, som förra året tröttnade på det låga engagemanget för att svara.

Robert Johansson är ordförande för Akademikerföreningen på SSAB EMEA i Luleå. Han har varit fackligt aktiv i 20 år och klubbordförande i cirka 15 år. Han konstaterar att statistiken från löneenkäten som tillgängliggörs via Saco lönesök är hans viktigaste underlag i löneförhandlingarna.

Robert Johansson, ordförande för Akademikerföreningen på SSAB EMEA i Luleå.

– Jag använder den extremt mycket och gör egna analyser av materialet, både för att se hur enskilda individer och vi som klubb ligger till jämfört med andra och för att se andra skillnader utifrån exempelvis ålder, kön, utbildning, befattning, examensår och så vidare.

Men en förutsättning är att så många som möjligt svarar på enkäten. Med ett brett underlag för lönestatistiken blir den ett tyngre argument i förhandlingarna. Är det få som svarat finns alltid risken att motparten ifrågasätter korrektheten.

Robert Johansson konstaterar att det är viktigt att lyfta fram hur statistiken används och prata om det i olika sammanhang. Men det kan trots det vara nödvändigt att påminna medlemmarna när det är dags att svara på enkäten. När han förra året märkte att endast omkring hälften av medlemmarna på företaget hade svarat på enkäten kände han sig därför tvungen att ta i på skarpen.

– Jag skickade ut ett brev till alla där jag förklarade att om de vill att jag ska engagera mig för bra löner och goda villkor så kräver jag också att de svarar på enkäten, berättar han.

Reaktionen på brevet var enbart positiv, och svarsfrekvensen gick direkt upp till 80 procent.

En annan Akademikerförening där medlemmarna är bra på att svara på löneenkäten är på Boliden Mineral Rönnskärsverken. Där låg svarsfrekvensen på 81 procent förra året. Klubbens ordförande Joachim Pettersson är glad över resultatet. Han konstaterar att medlemmarna på Rönnskär brukar vara aktiva i många sammanhang, även om han själv inte hade full koll på svarsfrekvensen på löneenkäten förra året.

Joachim Pettersson, ordförande för Akademikerföreningen på Boliden Mineral Rönnskärsverken.

– Det gläder mig om så är fallet. Då har mina medlemmar förstått vikten av att förbundet har tillgång till ett korrekt faktaunderlag gällande medlemmarnas lön och förmåner.

Han konstaterar att lönestatistiken från löneenkäten generellt sett har ett gott rykte och att ”båda sidor av bordet” uppfattar statistiken som träffsäker, att den avspeglar hur det faktiskt ser ut. Och att den är ovärderlig när det kommer till lönediskussioner.

– Lönestatistiken visar verkligheten som motparten måste förhålla sig till vare sig motparten gillar det eller inte. Statistiken är en hävstång att hämta kraft ifrån när lönedelegationen gör sina analyser och bygger upp argumentationen, berättar han.

Även på individuell basis är lönestatistiken mycket viktig eftersom medlemmar kan se hur de ligger till jämfört med andra – i företaget, branschen, regionen, riket eller befattningsgruppen. Den är även värdefull för de akademiker som söker nytt arbete.

Joachim Pettersons konstaterar att löneenkäten dessutom ger ett faktaunderlag som visar vad arbetsgivaren bevisligen premierar, vilket är ett bra verktyg för att stärka sin egen utveckling.

– Mitt tips till andra akademikerklubbar är att ständigt prata om lönens betydelse för goda arbetsinsatser. Se till att framhålla att prestationsutveckling, kompetensutveckling och akademikernas bidrag till företagets utveckling ska gå hand i hand med akademikernas individuella löneutveckling, poängterar han.

Årets löneenkät har precis publicerats och du hittar den här.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Man som packat ihop sina saker på kontoret

”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
Fler artiklar