Årets Polhemspristagare Valeri Naydenov och Lars Stigsson har tagit fram receptet på talldiesel som framställs från tallolja, en restprodukt vid tillverkning av pappersmassa. SunPine i Piteå – världens första fabrik för talldiesel –producerar i dag 100 000 kubikmeter per år.
Sverige siktar på att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och redan 2030 ska fordonsflottan drivas helt på fossilfria bränslen. Elbilarna är förstås viktiga för att nå målet men det kommer att krävas fler lösningar, inte minst för tunga transporter. En sådan är att tillverka drivmedel på restprodukter från skogsindustrin.
Årets pristagare
Lars Stigsson
Civilingenjör i kemiteknik från Lunds Tekniska Högskola. Entreprenör som grundade SunPine 2005. Är idag ägare och styrelseledamot i företaget.
Valeri Naydenov
Född i Bulgarien där han också tog examen i organisk och analytisk kemi. PhD i kemisk teknologi vid Luleå tekniska universitet. Arbetar i dag som forsknings- och utvecklingschef vid SunPine.
Årets Polhemspris går till Lars Stigsson och Valeri Naydenov som har utvecklat processen för att framställda talldiesel från tallolja, en restprodukt i massaindustrin. Valeri Naydenov är i dag utvecklingschef på SunPine, företaget som Lars Stigsson grundade för 13 år sedan.
Valeri Naydenov kom till Sverige från Bulgarien år 2000 och doktorerade i analytisk kemi fyra år senare. Samarbetet med Lars Stigsson startade kort därefter kring en av Lars idéer om att använda så kallade växtsteroler som finns i tallolja för att framställa kolesterolsänkande livsmedel.
– Att separera växtsterolerna krävde en omfattande process i många steg och jag föreslog att vi samtidigt skulle ta hand om fettsyrorna. När vi funderade på hur fettsyrorna skulle komma till nytta föddes idén om biodiesel, säger Valeri Naydenov.
Lars Stigsson är kemisten och serieentreprenören som snabbt såg affärsmöjligheterna. 2005 startade han företaget SunPine och 2010 öppnade anläggningen i Piteå.
– Jag behövde kapital för att bygga fabriken och fick med mig skogsbolagen Sveaskog och Södra och drivmedelsbolaget Preem som var intresserad av att köpa vår produkt för att kunna framställa ett mer miljövänligt fordonsbränsle, säger Lars Stigsson.
Nu transporteras tallolja från massabruk i Skandinavien men också med båt från USA till SunPines anläggning i Piteå. I processen avskiljer man 100 000 kubikmeter råtalldiesel om året som skeppas med båt till Preems raffinaderi i Göteborg. Där processas den, blandas med diesel från vanlig råolja och säljs som svanenmärkt Preem Evolution Diesel.
Tidigare pristagare
Se alla våra artiklar om Polhemspriset, Lilla Polhemspriset och Wimanska priset här.
– På molekylnivå är talldieseln likadan som vanlig diesel och kan användas i alla dieselmotorer, säger Lars Stigsson.
Talldieseln från SunPine minskar de fossila koldioxidutsläppen med 250 000 ton om året. Det motsvarar den mängd koldioxid som 25 000 medelsvenskar tillsammans släpper ut per år.
Men hur stor är potentialen på sikt för talldiesel i Sverige?
– I dag utgör den bara två procent av den totala dieselförbrukningen här men flera massabruk i Skandinavien bygger ut vilket innebär att volymerna av tallolja ökar, säger Lars Stigsson.
Polhemspriset
Polhemspriset instiftades 1876 till minne av uppfinnaren Christopher Polhem.
Priset delas ut av Sveriges Ingenjörer.
Pristagaren belönas med 250 000 kronor och Polhemsmedaljen.
Årets pris delas ut onsdagen den 14 november i Stockholm.
Ett viktigt beslut togs i början av året då EU-parlamentet röstade för att tillåta en ökad användning av tallolja vid framställningen av biodiesel. Mot förslaget lobbade kemiindustrin i Europa som använder talloljan till sina kemikalier. Beskedet var avgörande för SunPines beslut att bygga ut fabriken i Piteå. Om två år ska anläggningen ha kapacitet att tillverka 150 000 kubikmeter råtalldiesel om året.
– På sikt skulle jag gissa att talldieseln kan stå för 4–5 procent av dieselförbrukningen i Sverige, säger Lars Stigsson.
Men talldiesel är inte den enda vägen att framställa gröna bränslen från skogen. Just nu arbetar också flera forskargrupper med olika processer för framställning av bensin eller diesel från andra restprodukter i skogsindustrin. Några lovande projekt omvandlar ligninet i träden till bränsle. Lyckas man handlar det om betydligt större volymer än tallolja.
Lars Stigsson tycker att alla initiativ är välkomna och ser definitivt ingen konkurrens. Tvärtom.
– Behoven av förnybara bränslen är enormt om vi ska klara målen om minskade fossila koldioxidutsläpp.
Hur ser du på målsättningen med en fossilfri fordonsflotta 2030? Kommer Sverige att lyckas?
– Det är en jättesvår fråga men jag är tveksam om vi når så långt. De svåraste blir de tunga transporterna och flyget. Jag tror nog inte att transporterna är helt fossilfria 2030 men vi kommer att vara en bra bit på väg. Lösningen är miljöteknik och där är ju Sverige världsledande.
