Det är stor brist på ingenjörer inom de flesta områden. Det uppger arbetsgivarna i Statistiska Centralbyråns senaste Arbetskraftsbarometer. Störst är bristen på erfarna, men för vissa inriktningar är det stor brist också på nyexaminerade.
SCB har under hösten 2018 frågat arbetsgivare hur de tycker att tillgången på ingenjörer är: Om den är god, i balans eller om det är brist.
För civilingenjörer har SCB delat upp statistiken i nio grupper utifrån utbildningsbakgrund. Och för yrkeserfarna civilingenjörer är det knappt några arbetsgivare som uppger att det är god tillgång. För tre grupper är det noll procent som anger god tillgång: energi och elektroteknik, lantmäteri och teknisk fysik.
(För att se procentsatserna för staplarna: dra musen över.)
I stället råder stor brist. Störst är den inom energi och elektroteknik respektive maskin/fordon/farkost – där över 90 procent av arbetsgivarna upplever brist. Och flera andra inriktningar ligger nästan lika högt.
För tre inriktningar är det lite fler arbetsgivare (en tredjedel till hälften) som tycker att det råder balanserad tillgång: industriell ekonomi, kemi/bioteknik och material- och geoteknik.
För yrkeserfarna högskoleingenjörer är det riktigt stor brist för tre av fyra grupper. En av dem har störst brist på hela arbetsmarknaden, alla kategorier, i SCB:s mätning: nämligen erfarna högskoleingenjörer inom el/elektroteknik/data där 96 procent av arbetsgivarna tycker att det är brist.
För högskoleingenjörer inom kemi-, bio- och materialteknik är tillgången mer balanserad: hälften av arbetsgivarna upplever en brist och 41 procent tycker att det är balanserad tillgång.
För nyexaminerade civilingenjörer (med examen 2014-2016) är det en grupp som sticker ut vad gäller brist: 76 procent av arbetsgivarna anser att det är brist på nyexaminerade civilingenjörer inom teknisk fysik. Också nyexaminerade inom maskin/fordon/farkost ligger högt, 62 procent har brist på det.
Inom ett antal inriktningar tycker arbetsgivarna att det är balanserad tillgång – till exempel lantmäteri, material/geoteknik och kemi/bioteknik – även om många arbetsgivare upplever brist också här. Bäst tillgång tycker arbetsgivarna att det är till nyexaminerade inom byggnadsteknik.
Och slutligen: Nyexaminerade högskoleingenjörer. Här tycker 68 procent av arbetsgivarna att det råder brist inom maskin/fordon/farkostteknik och 61 procent upplever brist inom el/elektroteknik/datateknik. Bäst balanserad är tillgången till nyexaminerade högskoleingenjörer inom gruppen kemi-, bio- och materialteknik. För byggnadsteknik är arbetsgivarna mer splittrade: 43 procent tycker att tillgången är god medan 35 procent tycker att det är brist.
Karin Thorsell
Se hela rapporten
Du kan läsa hela rapporten från SCB här. Och här kan du också söka i och få fram fler fakta i SCB:s tabeller.
12 kommentarer
När man tittar på jobbannonserna så återkommer otroligt många annonser om och om igen ibland ändras datum ibland ingenting, samma annons duker upp flera gånger, 5-6 ggr inte ovanligt via olika rekryteringsbolag. Hur avgör man bristen då jag tror att det finns ingen brist det är på lossas skapat av företagen som vill hålla uppe illusionen av brist.
Undersökningen som artikeln handlar om bygger på uppgifter från arbetsgivarna som uppger att de upplever en brist på ingenjörer. I den här undersökningen har man inte studerat platsannonser. Notera också att artikeln är publicerad i januari 2019, innan utbrottet av covid-19. Sedan dess har arbetsmarknaden förändrats. /Redaktionen
Att fråga företagen om det är brist på ingenjörer är samma sak som att fråga om de vill ha lägre lönekostnader:
Det leder till fler utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna=>Fler ingenjörer=>Ännu större överskott på ingenjörer=>Lönerna pressas ner.
Att tidningen Ingenjören återkommande publicerar propagandaartiklar för att öka antalet ingenjörer har en enkel förklaring:
Fler ingenjörer=>Fler medlemmar i Sveriges Ingenjörer (SI)=>Större upplaga för tidningen Ingenjören=>Högre löner för redaktionen.
Slutsats:
1. Det är många aktörer som tjänar på att det utbildas fler ingenjörer och att deras löner pressas ner. Det är de förtroendevalda *ingenjörerna* inom SI som måste motverka denna utvecklingen. De flesta övriga aktörer har ett motsatt intresse. Så när kan vi få se ett tydligt ställningstagande i den här frågan från tex ordföranden Ulrika Lindstrand?
2. Det enda som i slutändan räknas för att avgöra om det är faktisk brist på ingenjörer är hårda fakta, som tex statistik över löneutvecklingen för ingenjörer. Och den visar att ingenjörerna fått bland den sämsta löneutvecklingen på hela arbetsmarknaden de senaste ~15 åren. => Det är ett extremt stort överskott på ingenjörer, och allt fler tvingas ta arbeten till en kvalifikations och lönenivå som inte motsvarar deras utbildning.
En skarp och korrekt analys- vilka är de bakomliggande orsakerna till resultatet? Jag har scannat SCC- undersökningen och i princip alla arbetsgivare har indikerat brist!
Detta är märkligt med tanke på hur många personer som står utanför arbetsmarknaden: enligt SCB var ca 5 miljoner individer förvärsarbetande=> 5 miljoner arbetar inte.
Hej Anders, Vi kommer att skriva mer om ingenjörsbrist och om arbetsgivarnas bild stämmer med Sveriges Ingenjörers bild. Det du skriver om att 5 miljoner inte arbetar kan du läsa mer om i Arbetslöshetsrapporten från Akademikernas a-kassa. Där står att ”5,8 miljoner av Sveriges befolkning är i åldern 20-64 år. De flesta, 82 procent, av dem arbetar, 5 procent är arbetslösa och 13 procent ingår inte i arbetskraften.” De som inte ingår i arbetskraften är bland annat studenter. Av Sveriges Ingenjörers medlemmar anger cirka 1 procent att de är arbetslösa. /Karin Thorsell, redaktionen
Brist på yrkeserfarna högskoleingenjörer … kanske i åldersintervallet 30-40 år, inte annars, men åldersdiskriminering är ett tabu-ämnet inom svensk arbetsmarknad, alla blundar eller låtsas inte höra om det kommer på tal!
Show US the money!
Är det svårt att rekrytera måste lönerna upp.
Många företag snackar om visioner om att vara branschledande och attraktiva som arbetsgivare.
Då måste de få ta i de bästa medarbetarna och följdriktigt betala de bästa lönerna.
För tjugo år sedan slutade aldrig någon frivilligt i Energibranschen, nu drar många efter ett år eller två.
Jag som nyexaminerad civilingenjör inom teknisk design har haft svårt att få jobb. Så är fundersam på hur denna undersökning har genomförts. Har det varit intervjuer och mycket tyckande? Eller har det baserats på statistik på hur mycket jobb det finns, hur många som är examinerade och hur många som anställs?
Vid mitt jobbsökande så har jag fått uppfattningen att det är brist på erfarna ingenjörer och inte nyexaminerade.
Hej Jonathan, Vi har inte undersökt exakt hur Statistiska Centralbyrån gjort undersökningen, men det är ju det etablerade sätt de använder återkommande för att få en bild av hur efterfrågan är på arbetsmarknaden. Däremot vet vi ju att det inte är självklart som nyexaminerad att få jobb direkt. Läs gärna Ingenjörens artiklar om att söka jobb, kanske kan de ge lite hjälp och bild av vad man kan göra som nyexaminerad för att få sitt första jobb. Lycka till!
Instämmer helt. Jag är nyexaminerad civilingenjör inom robotik och känner också av att det är brist på erfarna ingenjörer men inte nyexaminerade. Sökt i ett par månader men ingen lyckan…
Skulle vilja höra vad Sveriges ingenjörer har för åsikt angående arbetsbrist?
Arbetsgivarna har ju självklart en vinning i att säga att de är arbetsbrist då fler sökande pressar ner lönerna. Om lönerna för en yrkeskår går sämre än övriga yrkeskårer borde väl detta ändå vara ett bevis på att just denna yrkeskår har ”god tillgång” på arbetskraft?
Dags för facket att visa sig som en motpart till arbetsgivarna och inte som ytterligare en plattform för arbetsgivarna.
Hur har arbetsförmedlingen mätt det här? Jag som är teknisk fysiker har aldrig märkt någon direkt brist. Är det som vanligt att de bara har frågat arbetsgivarna om vilka slag ingenjörer de skulle vilja anställa, inga jobba frågor om löner eller erfarenhetsnivåer?