Efter närmare trettio år som ingenjör har Kriengsak Bunpuckdee förverkligat drömmen om att bli lärare. I januari blev han klar med sin kompletterande pedagogiska utbildning på Högskolan i Halmstad. ”Det var ett tillfälle jag inte kunde missa”, säger han.
Det var i samband med Ericssons neddragningar våren 2017 som Kriengsak Bunpuckdee valde att anta erbjudandet om ett frivilligt avgångsvederlag. Han hade då arbetat närmare 30 år som ingenjör, varav 24 år på Ericsson, och var redo att göra något annat.
– Jag tänkte, nu eller aldrig. Tankarna om att bli lärare har funnits hos mig länge och jag kände direkt att det här var ett tillfälle jag inte kunde missa.
Kriengsak Bunpuckdee tipsar:
- Planera långsiktigt. Kolla upp vilka ämneskunskaper du vill komplettera med för att bli ämneslärare och läs in dem på distans innan du söker in på en KPU.
- Diskutera dina drömmar med familjen. Att sätta sig på skolbänken igen påverkar hela familjen och det underlättar om alla är med på den satsningen.
- Ta chansen när du får den. Utbildningen berikar och du kommer alltid att ha nytta av en pedagogisk utbildning.
Kriengsak Bunpuckdee berättar att intresset för att undervisa funnits med sedan barnsben. Hans pappa var rektor och hans mamma lärare på skolan i den lilla byn i Thailand som han kommer ifrån. Själv flyttade han till Sverige som 18-åring där teknikintresset fick honom att välja ingenjörsyrket. Men drömmen om att bli lärare har alltid funnits där.
– Jag hade med mig en väldigt positiv bild av läraryrket hemifrån där läraren är respekterad, omtyckt och kan bidra till samhället genom att utbilda eleverna. Det är framför allt det sociala engagemanget, ledarskapet och friheten i yrkesrollen som tilltalar mig, berättar han.
Hösten 2017 började Kriengsak Bunpuckdee på KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, i Halmstad. Utbildningen är tre terminer lång och innehåller allt från pedagogik, didaktik, konflikthantering och socialpsykologi till kurser om läroplan och hur skolan som politisk organisation fungerar. Teori varvas med praktik och redan första terminen fick Kriengsak Bunpuckdee komma ut i skolans verklighet.
– Det är bra att tidigt få komma ut och känna på yrket. Totalt har vi haft 20 veckors verksamhetsförlagd praktik där vi fått prova på läraryrket och jag har märkt att jag har stor användning av mina erfarenheter från ingenjörsyrket, säger han.
Fakta: Lärarbristen
- Enligt en prognos från Skolverket behöver man rekrytera närmare 17 000 ämneslärare mellan åren 2019 och 2023.
- Ett tiotal lärosäten i Sverige erbjuder kompletterande pedagogisk utbildning som leder till en ämneslärarexamen.
Att sätta sig på skolbänken som 54-åring kan vara utmanande, men Kriengsak Bunpuckdee berättar att det varit en underbar tid. I januari blev han färdig ämneslärare för gymnasieskolan och är nu på jakt efter ett lärarjobb i Stockholm där han bor.
Samtidigt konstaterar han att det är med viss nervositet som han ger sig ut i det nya yrkeslivet.
– Det är jobbigt att vara nybörjare igen. Jag inser att det kommer att kräva några tuffa år att bygga upp erfarenheten i yrket, säger Kriengsak Bunpuckdee.
Anna Nyström
Jag har gjort samma sak fast den fysiska snabbvarianten vid Göteborgs universitet. Snabbspår för att man läste på 125% och blev klar på 1 år och hade VFU hela tiden i princip. Kul och lärorikt. Har nytta av att vara ingenjör när jag undervisar. Kan ge en mer verklighetsanknytning undervisning med exempel till eleverna.
Spännande karriärskifte som skolan och ffa våra ungdomar skulle må bra av att fler gjorde! Frågan som dyker upp är hur löneläget är för nybliven lärare jämfört med ingenjör med 24 års yrkeserfarenhet?
Jag valde att gå samma väg efter 17 år som civilingenjör, och i augusti börjar jag min första anställning som lärare, vilket jag ser fram emot.
Angående lön så är det kortfattat beskrivet jättedåligt om man jämför med den tidigare lönen som ingenjör, speciellt i vissa kommuner. Hade lönen varit jätteviktig för mig så hade jag inte valt att byta yrke.
Mitt tips är därför att höra sig för om lönen i gid tid i både den egna kommunen och i grannkommuner och skapa sig en detaljerad bild om vad som gäller. Gör man inte det är stor risk att man blir besviken och bitter då det är dags att vara entusiastisn och framåt.