Fem områden som stressar ingenjörer

Antalet medlemmar i Sveriges Ingenjörer som hör av sig till förbundet om stress och utbrändhet ökar. Det är de ombudsmän Ingenjören pratat med helt överens om. Och de lyfter fram fem områden som framför allt stressar ingenjörerna.

– De samtal vi får till rådgivningen om stress handlar ofta om sjukskrivning – det är först då personerna inser att stressen är ett problem, säger Klara Söderström, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Hennes uppfattning är att det är fler unga medlemmar som går in i väggen i dag jämfört med för fem år sedan – och att många av dem är konsulter. Många frågar också förbundet om arbetstid och tillgänglighet – ska jag svara på mejl och telefon på semestern?

Samma mönster ser ombudsmannen Hanneli Lindholm. Hon får många ärenden där personer blivit eller är på väg att bli utbrända och hon uppfattar att utbrändhet börjar bli den stora arbetsskadan. Också Jennifer Nilson Fridell, ombudsman på Sveriges Ingenjörer i Göteborg, ser en ökning av rehabärenden.

– Det var inte alls lika många förut. Och de handlar om olika stressymptom, säger hon.

Och det är fem orsaker som främst ligger bakom ingenjörernas stress:

1. Otydlig arbetsbeskrivning/roller

– Man ska vara både generalist och specialist. ”Ingenjören löser allt”. Man ska gärna vara innovativ, i framkant – för att man är ingenjör. Speciellt om man sitter ganska ensam, men även på stora företag, säger Jennifer Nilson Fridell.

Trots det kan ingenjörerna få höra på utvecklingssamtal: ”Du borde ha gjort mer”.

2. Arbetstid och arbetsbelastning

Att vara tillgänglig utanför ordinarie arbetstid, jobba över och att en mindre grupp ska klara vad fler gjorde tidigare – det är den stora orsaken till stress.

Och det kan vara flera saker som ligger bakom: krav från arbetsgivaren, en kultur av att ”här jobbar vi mycket” – men också att man själv gillar sitt jobb.

– Man jobbar med spännande saker, jobbar jämt, även när man är hemma. Och så får man själv skulden: ”Sluta tycka att jobbet är så roligt då”, säger Jennifer Nilson Fridell.

Med övertid finns flera problem. Ett är att inte rapportera att man jobbar över, för att man inte vill låtsas om att man inte hinner. Ett annat är att det är vanligt att avtala bort övertiden.

– Tanken med att avtala bort övertiden är att när det är mycket jobb så jobbar man mycket och när det är mindre så jobbar man mindre – men det blir aldrig mindre, säger Jennifer Nilson Fridell.

Pia Bäckström, Sveriges Ingenjörers förhandlingschef för tjänstesektorn, håller med.

– Att skriva bort övertiden gör att man riskerar att jobba alldeles för mycket. Meningen är att den som förhandlar bort övertiden ska ha frihet att påverka hur mycket man jobbar, men det är det i praktiken få som har.

Sveriges Ingenjörer förordar också att man ska registrera sin övertid – även om man avtalat bort den.

– Det är bra att vara tydlig uppifrån att man ska rapportera in övertid. Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla tidböcker som skyddsombuden kan begära ut, säger Hanneli Lindholm.

Hon tipsar också om att det finns möjlighet att skriva in lokala villkor i avtalen för att reglera saker som minskar stressen.

3. Den fysiska arbetsmiljön

Att jobba i öppna kontorslandskap med konstant sorl är ytterligare en faktor som skapar stress. Sorlet stör koncentrationen och det blir svårt att få jobbet gjort.

Dessutom har det blivit vanligt att det finns långt färre arbetsplatser än anställda.

– Det blir en inre stress: Får jag ett skrivbord idag? Får jag sitta med dem jag jobbar med? Får jag någon plats om jag först lämnar på förskolan? säger Jennifer Nilson Fridell.

4. Att vara konsult

En grupp där många är utsatta för stress är konsulter. De jobbar direkt mot kund, mot deadlines och har mindre möjligheter att styra sitt arbete.

Dessutom finns en kultur i branschen att inget är övertid – bara debiterbar tid, säger Hanneli Lindholm.

– Kunden debiteras men konsulten får inte ta ut övertid i ledighet. Sveriges Ingenjörer får in många övertidsdispenser i konsultbranschen: 400 timmar, 700 timmar.

Ett problem är också att kunden och arbetsgivaren delar på ansvaret för arbetsmiljön.

– Jag tycker att det är bra om konsultföretaget skickar med en checklista och kollar vad kunden har. ”Det här vill vi ska gälla.”

Det gäller också att man får kompetensutveckling och rätt uppdrag – så att man inte står där hos kunden utan kunskap om det man sålts in att göra, tycker Hanneli Lindholm.

5. Internationellt arbete

Att jobba mot andra delar av världen är ytterligare ett område som kan bidra till stress. Till exempel kanske man måste jobba både när de är vakna i Kina och sedan i USA.

Resor kan göra att man kommer hem sent men ändå ska vara på jobbet klockan 8 nästa morgon. Man kan ha sin chef i ett annat land – eller aldrig träffa sin chef. Dessutom skapar det stress att ha koll på olika regler i olika länder och att hantera missförstånd på grund av kulturskillnader.

Det är också viktigt att arbetsgivare gör klart om man får ersättning för restid för tjänsteresa utomlands – så att det är tydligt.

Just nu pågår ett projektet om arbetsmiljö i internationella företag och hösten 2019 ska ett webbverktyg med guider, länkar och tips vara klart – som kan hjälpa både arbetsgivare och arbetstagare.

Men förutom det, vad ska man göra om man upplever stress av jobbet?

– Prata med din chef. Arbetsgivaren har ett ansvar att jobba aktivt med dessa frågor. Behöver du stöd kan du även vända dig till skyddsombudet, säger Klara Söderström.

Karin Thorsell