Högre lön när chefen har mandat att sätta lönen

Ingenjörer som har en chef med befogenhet att sätta lön får en bättre löneutveckling. Foto: Mostphotos.

Har din chef befogenhet att sätta lön? Det har betydelse för hur stor löneökningen blir. Statistik från Sveriges Ingenjörer visar att det kan skilja närmare en procentenhet om chefen har mandatet eller inte. Efter några år handlar det om flera tusenlappar.

Trots att det står i kollektivavtalen att lönerna ska sättas i samtal mellan chef och medarbetare upplever många att det inte fungerar i praktiken.

I den löneenkät Sveriges Ingenjörer genomför varje år får medlemmarna frågan om deras chef har befogenhet att sätta lön. Svaren visar ett samband mellan chefens mandat och ingenjörernas löneutveckling.

Under 2018 fick medlemmar i privat sektor, som svarat att chefen hade befogenhet att sätta lön, nästan en procentenhet högre löneökning än de som har en chef utan sådant mandat. I statlig och kommunal sektor var skillnaden 0,7 procentenheter mellan grupperna.

 

Kopplingen mellan löneutveckling och chefens mandat var dessutom tydlig oavsett ålder (födelseår).

 

Anders Boström, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, är inte överraskad över resultatet.

– Lönen ska sättas i samtal mellan chef och medarbetare och cheferna ska ha befogenhet att belöna prestationer. Så fungerar det tyvärr inte alltid och här måste akademikerföreningarna trycka på och kräva ett tydligare mandat för cheferna.

Lönesamtalet – vad gäller?

  • Duckar chefen bakom ursäkten att han/hon inte har mandat att sätta lön, kontakta akademikerföreningen.
  • Nöj dig inte med ett lågt påslag utan att kräva ett besked om vad du behöver göra för att höja din lön.
  • Får du ett lågt påslag och ingen motivering – begär ett förstärkt lönesamtal. Det är viktigt att få en motivering och förslag på åtgärder för att kunna höja din lön på sikt.
  • Finns det ingen akademikerförening på arbetsplatsen, prata med kolleger och försök starta en. Förbundskansliet hjälper gärna till.

Lönesamtalet är viktigt och ger anställda möjlighet att berätta om sina prestationer och vad de har betytt för företaget. Anders Boström menar att det kan vara extra viktigt om man har en ny chef eller en chef som inte är ingenjör och därför kanske inte förstår hur komplexa arbetsuppgifter du har.

Chefen ska dessutom inte bara ha mandat att sätta lönen utan också kunna motivera varför du har den lön du har. Det betyder att chefen ska förklara vilket löneläge du har både i förhållande till din befattning och prestation.

Får du ingen eller bara en liten löneökning har du också rätt att kräva att chefen förklarar vad du kan göra bättre.

– Nöj dig inte med ett lågt påslag utan att fråga vad du behöver göra för att kunna får en bättre löneutveckling, säger Anders Boström.

Den som inte får en bra motivering kan begära ett så kallat förstärkt lönesamtal då man får med sig en facklig representant. Men det innebär inte att alla som är missnöjda med sin lön kan få förhandlingshjälp för att höja lönen.

– Däremot har alla akademiker rätt att få veta varför man får den nya lönen och de med svag löneutveckling rätt att få en tydlig motivering och åtgärder för att kunna prestera bättre. Det kan handla om utbildning eller någon annan form av kompetensutveckling.

Att alla inte känner sig bekväma med att ha ett lönesamtal är Anders Boström medveten om.

Läs också

Oenighet under lönesamtal

En majoritet av Sveriges Ingenjörers medlemmar uppger att de inte kan påverka sin lön under lönesamtalet. Foto: Getty Images

Lön ska sättas i samtal – ändå håller arbetsgivarna emot

– Jag vet att en del känner att det är svårt och prata som sig själv och att framhäva sina kunskaper och prestationer men jag uppmanar verkligen alla att ha sitt lönesamtal. Det är viktigt att ta reda på hur chefen har bedömt dina prestationer och att ni blir överens om att bedömningen har skett på rätt sätt.

Även medlemmar på arbetsplatser där det finns kollektivavtal men där det saknas en akademikerförening har rätt till lönesamtal, men då finns ingen möjlighet att få förstärkt lönesamtal. Där kan inte heller fack och arbetsgivare förhandla om det gemensamma löneutrymmet, om vilka lönekriterier som ska gälla, om lönerna behöver justeras för särskilda grupper på företaget och det sker inte heller någon utvärdering av lönerevisionen. Därför blir det också svårare att förändra en situation där lönen i praktiken inte sätts av den närmaste chefen.

Det är en viktig anledning till att ha en lokal fackförening på arbetsplatsen.

– Prata med kollegerna som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer om fördelarna med att ha en akademikerförening. Kansliet hjälper gärna till så hör av er.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
Fler artiklar