Bra för adhd är bra för alla

Med adhd-diagnosen följer styrkor som är värdefulla i dagens arbetsliv. Men för att kunna ta vara på dessa förmågor måste man förstå vad det är som skapar problem för personer med adhd. Foto: Getty Images

Hög arbetslöshet, utmattning och sjukskrivning är vanligare bland personer med adhd. Men det behöver inte vara så och en nyckel är ledarskapet. ”Det som är bra för personer med adhd är bra för alla medarbetare” säger Annica Nilsson på Riksförbundet Attention.

Adhd är på många sätt en osynlig diagnos. Vi kan alla ha svårt att fokusera, sitta stilla eller kontrollera våra impulser ibland, men för den som har adhd är problemen ständigt närvarande och påverkar möjligheten att fungera i vardagen.

Annica Nilsson, Riksförbundet Attention.

– Det är komplext eftersom det är en kognitiv funktionsnedsättning som inte är synlig. Många arbetsplatser saknar kunskap om hur man skapar bra förutsättningar för personer med adhd, vilket gör att vi går miste om värdefull kompetens, säger Annica Nilsson på Riksförbundet Attention som är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Omgivningen skapar hinder

Det är främst tre kriterier som utmärker adhd; svårighet med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma var för sig eller i kombination och variationerna inom diagnosen är stor.

5 tips för chefen

  1. Lägg tid på introduktionen. Berätta om företaget och visa hur organisationen ser ut. Vem ansvarar för vad? Gå igenom arbetsbeskrivningen tillsammans. Vilka arbetsuppgifter har personen?
  2. Hjälp till med att planera och prioritera arbetsuppgifterna. Sätt upp konkreta mål och deadlines.
  3. Var närvarande. Boka in regelbundna möten och följ upp hur det går.
  4. Skapa balans i arbetslivet. Se till att bromsa om det behövs och att det finns tid för återhämtning.
  5. Anpassa om det behövs. Tänk då på följande områden: arbetsuppgifter, arbetsmiljö, arbetstider och hjälpmedel.

Men med diagnosen följer också styrkor som är värdefulla i dagens arbetsliv: kreativitet och förmåga att se saker ur andra perspektiv, driftighet, energi och förmågan att hyperfokusera på uppgifter. För att kunna ta vara på dessa förmågor måste man också förstå vad det är som skapar problem för personer med adhd.

– Att ha adhd är i sig inget arbetshinder, men däremot kan omgivningen skapa hinder om man inte har kunskap och förståelse för hur individen fungerar, förklarar Annica Nilsson.

Att ha adhd kan innebära att det är svårt att planera och skapa struktur i sitt arbete. Man är mindre tolerant för stress – både i sitt eget arbete, men även när det gäller konflikter på arbetsplatsen och att exempelvis arbeta i kontorslandskap där det är mycket ljud och många som rör sig. Vissa har nedsatt förmåga att minnas och komma ihåg saker, andra saknar tidsuppfattning och har svårt att uppskatta hur lång tid en arbetsuppgift tar att utföra.

– Personer med adhd kan vara väldigt kompetenta, verbala och analytiska, men ha svårigheter för sådant som andra tycker är lätt, som att hålla tider eller komma ihåg instruktioner. Det kan leda missförstånd och onödiga konflikter.

Svårt att få arbete

Enligt en rapport som Socialstyrelsen presenterade i somras har personer med adhd svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. 40 procent av männen och 36 procent kvinnorna med adhd har ett arbete, vilket kan jämföras med kontrollgruppen utan adhd där motsvarande siffror är 80 respektive 74 procent. Andelen som har sjuk- eller aktivitetsersättning är också mycket högre bland personer med adhd.

– Samtidigt vet vi att det fungerar väldigt bra för många i arbetslivet. En enkätundersökning som Attention genomfört visar att många har arbetsledande positioner. Med rätt stöd och bemötande från omgivningen kan deras talang blomma ut. Svårigheter uppstår först när personens förmågor inte matchar med arbetssituationen och de krav som ställs där.

Annica Nilsson förklarar att det finns många tekniska hjälpmedel och anpassningar som kan underlätta för personer med adhd i arbetslivet. Men en av de allra viktigaste nycklarna är ledarskapet. För att det ska fungera bra är tydlighet, närvaro och en arbetsmiljö som är öppen för individers olikheter helt avgörande.

Mångfald driver utveckling

Tre tips till kollegor

  1. Bidra med ett öppet, varmt och tolerant arbetsklimat.
  2. Kommunicera tydligt, men på ett trevligt sätt.
  3. Blir något tokigt ändå, ta hjälp av chefen och ”vädra ur” missförståndet, låt det inte ligga och skapa spänningar. Hitta strategier genom att diskutera hur ni gör för att minimera risken att det händer igen.

Ett bra tips är att börja tillämpa de tips och råd som finns i arbetsmiljöverkets föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4.

– Det som är bra för personer med adhd, är bra för alla. Det handlar om tydlighet i både arbetsuppgifter och förväntningar på medarbetaren, hjälp med prioriteringar och att som chef ha kunskap om hur man skapar en hälsosam arbetsplats.

Annica Nilsson tror att vi behöver prata mer om kognitiva svårigheter på våra arbetsplatser. Det är inte ovanligt att vi kräver att våra medarbetare ska vara bra på att både hantera monotona arbetsuppgifter som administration och samtidigt vara kreativa och nyskapande. Men alla behöver kanske inte vara bra på allt. Det viktiga är att vi låter medarbetare få växa inom de områden de är bra på.

– Vi behöver mångfald på våra arbetsplatser, det är det som driver utvecklingen. Därför behöver vi också bredda synsättet kring individers olika behov och inte vara för snabb med att döma ut någon som agerar utanför normen, säger Annica Nilsson.

Anna Nyström

Är du ingenjör och har adhd? Vill du berätta vad som är viktigt för dig för att jobbet ska fungera? Ingenjören vill intervjua ingenjörer med adhd – hör av dig till redaktionen: ingenjoren@sverigesingenjorer.se

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar