Kritik mot förslag om ny demokratiorganisation

Ingenjörsfullmäktige 2018
Ingenjörsfullmäktige 2018. Foto: Jonna Lahdensuo

Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse föreslår nu att Ingenjörsfullmäktige hålls vartannat år i stället för varje och att det ska bli lättare att ställa upp i valet. Men flera av grupperna i fullmäktige menar att förslaget inte avhjälper några problem.

Det var för två år sedan som Sveriges Ingenjörer tillsatte en demokratiöversyn för att göra det lättare för medlemmarna att påverka förbundet och öka engagemanget. Bakgrunden var bland annat att bara 6 procent av medlemmarna röstade i senaste valet till Ingenjörsfullmäktige.

Nu närmar sig processen slutet. På Ingenjörsfullmäktige i november ska beslut fattas om förslagen. Därför hölls ett möte den 1 oktober där förbundsstyrelsen presenterade sitt förslag till proposition för representanter för fullmäktige.

Nu ska förbundsstyrelsen skriva klart propositionen, men Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand menar att det inte kommer att bli några större förändringar jämfört med förslaget som nu presenterats.

Här är de huvudsakliga förslagen:

  1. Fullmäktige vartannat år

Ett förslag är att fullmäktige hålls vartannat år i stället för varje. Åren mellan fullmäktige blir det i stället ett öppet möte – Ingenjörsrådet – dit fler än fullmäktigeledamöterna bjuds in. Där skulle man diskutera och bereda underlag för politiska program eller andra viktiga frågor.

– Det skulle öka engagemanget och det skulle vara roligt att få in flera medlemmar i arbetet, säger Ulrika Lindstrand.

  1. Hela styrelsen väljs om

I dag väljs halva förbundsstyrelsen ett år och andra halvan följande år, för att få en saxning av styrelsen. Men som en konsekvens av förslaget att fullmäktige ska hållas vartannat år föreslår förbundsstyrelsen en ändring så att hela styrelsen är uppe för omval vartannat år. Det skulle också underlätta styrelsearbetet genom en större stabilitet över de två åren, säger Ulrika Lindstrand.

  1. Lättare att ställa upp i val till fullmäktige

Grupperna, ”partierna”, som medlemmarna kan rösta fram till fullmäktige föreslås byta namn från dagens ”valkorporationer” till ”listor”. Tröskeln för att starta en lista föreslås också sänkas från att 200 personer behöver stå bakom listan till att det räcker med 20 personer.

– Det görs för att fullmäktige ännu bättre ska spegla medlemmarna. Idag är det många från industrin i fullmäktige. Det är den största medlemsgruppen, men vi vill också få andra att komma in, säger Ulrika Lindstrand.

  1. Fortsatt direktval

I dag kan alla medlemmar rösta på en valkorporation i fullmäktigevalet. Demokratiutredningen föreslog tre alternativ för hur valet ska ske framöver, men här har remissvaren visat att det inte finns stöd för att byta modell och därför föreslår förbundsstyrelsen ingen förändring.

Däremot säger Ulrika Lindstrand att det kommer en särskild satsning inför valet till fullmäktige år 2022 för att öka valdeltagandet.

Hon vill också att det på Sveriges Ingenjörers webb ska finnas möjlighet för listorna att ha en dialog med sina sympatisörer.

De stadgeändringar som behöver göras för att genomföra föreslagen kräver bara ett beslut. De kan därför börja gälla direkt om årets fullmäktige beslutar så.

Missar målet

Men de valkorporationer som Ingenjören varit i kontakt med tycker inte att förslagen skulle ge det ökade demokratiska inflytande som var tanken.

– Vår uppfattning är att förslaget helt skjuter förbi det ursprungliga målet för utredningen, att visa på vägar där förbundet kunde gå från en ”trögstyrd supertanker” till en snabbfotad och agil rörelse där medlemmarnas behov och önskemål snabbt kunde bli verkstad och synas i ingenjörernas verklighet, säger Magnus Sundemo för Mer pang för pengarna.

Peter Salomonsson för Ingenjörer för ett hållbart samhälle är också tveksam till effekten av förslagen:

– Jag tror inte att resultatet av det här blir en demokratifrämjande förändring och bas för att öka tillströmningen av unga till oss.

Samspelet med kansliet

Mer pang för pengarna och Ökat lokalt inflytande lyfter särskilt fram att det saknas förslag för att förbättra samspelet med Sveriges Ingenjörers kansli.

– Som lokala förtroendevalda påverkas vi av kansliets arbete i vår dagliga verksamhet, men vi upplever liten möjlighet att nå fram med förslag som skulle underlätta. Kansliet är mycket styrt av sin budget och vid kontakt med dem får vi ständigt höra att det inte finns resurser eller ryms i budgeten, säger Mehran Arefi-Sigaroodi och Bettina Kylefors för Ökat lokalt inflytande.

Bland annat hade de velat ha kvar Demokratiutredningens förslag att lägga fullmäktige före sommaren för att hinna avsätta resurser i förbundets budget för att genomföra förändringar.

– År efter år har vi fått beslut om att motioner bifalles på fullmäktige men sedan händer inget eller nästan inget i kansliorganisationen. Vi ser ett stort behov av en ändrad kultur snarare än en ny organisation och nya stadgar, säger Magnus Sundemo för Mer pang för pengarna.

Inte färre möten, men bra att sänka krav för listor

Av förbundsstyrelsens förlag är Sveriges Ingenjörer Skåne ”synnerligen skeptiska till” att fullmäktige bara skulle hållas vartannat år och tror att det ytterligare skulle sänka engagemanget för den demokratiska processen i förbundet.

Mer pang för pengarna menar att det går att ha ett Ingenjörsråd vartannat fullmäktige utan att ändra dagens system – genom att bjuda in fler deltagare och sedan sköta formaliadelarna i en separat del.

Mer pang för pengarna menar också att det skulle innebära förlorad kontinuitet att välja hela förbundsstyrelsen vartannat år.

Däremot är flera valkorporationer positiva till förslaget att sänka antalet personer som krävs för att starta en valkorporation/lista.

Tror du att er valkorporation kommer att ställa sig bakom förändringarna?

– Mitt samlade intryck är att vi nog inte kommer att ställa oss bakom de flesta av förslagen. Ett fåtal kan vi nog vara överens om att de är bra, svarar Peter Salomonsson för Ingenjörer för ett hållbart samhälle.

– Det finns delar i förslaget som är bra och som vi kan ställa oss bakom, men inte propositionen i sin helhet. Det var inte den proposition som vi hoppats på och som förbundet behöver för att hänga med i en omvärld som snabbt förändras, säger Mehran Arefi-Sigaroodi och Bettina Kylefors för Ökat lokalt inflytande.

– Vi kommer inte rösta för förslaget som enligt Ulrika Lindstrand skulle tas i sin helhet eller förkastas, säger Magnus Sundemo för Mer pang för pengarna.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt

Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt

”Högskoleprovet ställer för låga krav” • Chalmers-prognos för sol och vind • Ingenjörer på listan över mäktigast inom hållbarhet • Mäns livslängd närmar sig kvinnors • Sämre beslut med ”corporate bullshit” • Varning för att koppla tjänstepension till bolån
Fler artiklar