Ingenjörer i industrin testkör kurser för yrkesverksamma

Ingenjörer vid SSAB och LKAB testar kurser som kan bli framtidens modell för kompetensutveckling. Målet är att utveckla metoder och arbetssätt för utbildningar som passar yrkesverksamma inom industrin. 

Under hösten har 16 yrkesverksamma ingenjörer från sju olika företag i Gävle Dala-området deltagit i en kurs i prediktivt underhåll via Högskolan i Gävle. Bengt-Olov Gradén är en av deltagarna. Till vardags arbetar han med underhållsutveckling och automation på SSAB i Borlänge.

Bengt Olov Gradén, SSAB. Foto Henrik Hansson.

– Kursen handlar om att vi lär oss mäta maskinernas hälsotillstånd så att vi kan förutsäga när de är i behov av underhåll. Detta är en viktig pusselbit för att vi ska kunna arbeta med maskininlärning och automation, säger han.

Kursen pågick under tio veckor där de förutom webbaserade studier även fått arbeta med inlämningsuppgifter.

– Upplägget har varit anpassningsbart så att jag har kunnat välja det som jag behöver stöttning i just nu. Vi har även kunnat välja om vi vill bredda eller fördjupa kunskapen inom ett område.

Utforskar former för lärande

Kursen i prediktivt underhåll ingår i ett projekt som Högskolan i Gävle driver tillsammans med Luleå Tekniska Universitet, KUL 4.0.

Målet är att utveckla metoder och arbetssätt för att ta fram kurser och utbildningar som passar yrkesverksamma inom industrin, både när det gäller form och innehåll.

För Bengt-Olov Gradén är den här typen av kompetensutveckling värdefull och även något som högsta ledningen i företaget ser stort värde i. Digitaliseringen öppnar för nya möjligheter inom industrin, men det bygger också på en förmåga att höja kompetensen inom området.

– Jag tycker att detta upplägg är väldigt bra, att vi som redan har examen får möjlighet att ta del av den nya tekniken innanför universitetets väggar. För oss är samarbetet med universitetet värdefullt, både för att vi får del av de senaste verktygen och rönen, men också för att de får förståelse för de utmaningar som industrin står inför, berättar han.

Har levt i var sin bubbla

En viktig del i projektet handlar om att utveckla arbetssätt där industri och universitet möts för att gemensamt utforska hur de på bästa sätt kan arbeta med kompetensutveckling. Det handlar både om att förstå vilka kompetenser som är viktiga för industrin men även om att ta fram utbildningar som ger konkret nytta i verksamheten.

Projektledarna har därför fört diskussioner med de företag som är engagerade i projektet för att hitta innehåll som är aktuellt och relevant för deltagarna.

– Tidigare har vi levt i var sin bubbla, men vi inser att vi behöver tänka tillsammans för att möta behoven av livslångt lärande. För att lyckas gäller det att hitta bra former för behovsinventering och samverkan. Något som det verkligen känns att vi är på god väg att lyckas med, berättar Anna Tuomas, projektledare vid LTU Professional Education vid Luleå tekniska universitet.

En viktig del i projektet handlar om att förstå vilka kompetenser som är viktiga för industrin för att kunna ta fram utbildningar som ger konkret nytta i verksamheten.

En utmaning är att målgruppen kan ha väldigt olika förkunskaper och ingångar i ämnet. Det kan även vara knepigt att i en pressad arbetsvardag ta sig tid för utveckling.

Att hitta metoder som gör det enkelt och flexibelt att ta till sig ny kunskap och att den kan omsättas i praktisk verklighet är därför viktiga nycklar.

Ovant för högskolan

Detta är också en stor skillnad jämfört med den typ av undervisning som högskolorna normalt bedriver.

Magnus Lemoine, Högskolan i Gävle.

– Den här typen av uppdragsutbildning ställer helt andra krav och innebär att vi behöver tänka nytt när vi bygger upp kurserna. Vi behöver vara mycket mer lyhörda för behoven, säger Magnus Lemoine, verksamhetsutvecklare på Högskolan i Gävle.

Kurserna inom KUL-projektet motsvarar 2,5 högskolepoäng och totalt planerar man för sex olika kurser. Hela kursen avslutas med en slutredovisning av projektarbetet och för de som vill plocka ut de akademiska poängen finns det möjlighet att göra en muntlig tentamen.

Utgår från den egna verkligheten

Upplägget gör det möjligt för deltagarna att välja en bredare eller mer fördjupad kurs. De kan även dra nytta av kursen direkt i sitt arbete. I kursen prediktivt underhåll har deltagarna exempelvis kunnat använda mätdata från sin egen verksamhet.

– Det finns möjlighet att jobba med egna case i utbildningen vilket gör att det blir mer relevant för det egna arbetet, berättar Magnus Lemoine.

Högskolan i Gävle har dessutom tagit fram totalt 35 interaktiva filmer för kursen. Filmerna bygger på föreläsningar, men är anpassade och utvecklade för att de ska vara lätta att ta till sig.

Detta är ett område som Magnus Lemoine tror är viktigt att utveckla och som kanske även kan smitta av sig på de traditionella grundutbildningarna.

– Det handlar om att väva ihop pedagogiken med ny teknik på ett bra sätt så att det främjar lärandet, säger han.

Viktigt att mötas

Magnus Lemoine berättar att de inledningsvis hade tänkt sig ett distansupplägg för kursen, men insåg snabbt att det är värdefullt för deltagarna med en fysisk träff, inte minst för att lära känna varandra.

Kursen har därför nu ett upplägg där alla deltagare träffas två gånger – när kursen startar och i slutet när de ska redovisa sina projekt. Under de veckor som kursen pågår avsätter deltagarna sex timmar per vecka för egna studier. Varje måndag har kursläraren varit uppkopplad och tillgänglig för frågor.

Fysiska träffar, inte minst för att lära känna varandra och kunna utbyta erfarenheter.

– Tiden är den stora utmaningen och det kan ibland vara svårt att hinna med studier på arbetstid, jobbet går alltid före, berättar Magnus Lemoine.

På SSAB löste man det genom ett chefsbeslut där man avsatte tid på måndagar för gemensamma studier. Andra kursdeltagare valde att studera tillsammans med andra kursdeltagare över företagsgränserna.

Anna Tuomas, LTU Professional Education. Foto: Viveka Österman.

– Nätverket är viktigare än man tror, både för att man lär sig av varandra, men också för att man får idéer och uppslag till sitt eget arbete, säger Magnus Lemoine.

Erfarenheterna från Luleå tekniska universitet pekar också på att det finns fördelar med att avsätta gemensam tid för inlärning.

– Det är lättare att ta sig tid för kompetensutveckling om den är inbokad en viss dag och samlar en grupp kursdeltagare. I våra utvärderingar lyfter många fram värdet i att möta andra från olika delar av verksamheten och att det föder kreativa diskussioner om hur kunskapen kan tillämpas i den egna verksamheten, berättar Anna Tuomas.

Diamantborrning på LKAB.

LKAB, som är samarbetspartner i projektet via LTU, har under våren 2019 testkört en kurs i tillämpad AI. Här deltog en mix av chefer, ingenjörer och tekniker på både strategisk och praktisk nivå. För LKAB är det värdefullt att delta i projektet, både för att stärka sin egen kompetens, men även för att kunna bidra till nya sätt till inlärning.

AnnChristine Lindgren, LKAB.

– För oss är det viktig att engagera oss i utbildning. Vi tar emot praktikanter och studenter som vill göra sina examensarbeten hos oss. Vi är även engagerade i programråd och branschkvällar och ser stort värde i att vara med och påverka utbildningen av ingenjörer så att de har en kompetens som matchar våra behov, berättar AnnChristine Lindgren chef för HR Shared Services på LKAB.

Självklart att vara med

AnnChristine Lindgren konstaterar att industrin har ett behov av att snabbare kunna fylla på med kompetens och att detta måste utformas i dialog mellan industrin och akademin. Det är också därför de vill vara med och skapa prototyper för hur den här typen av kurser kan se ut framöver.

– Vi behöver öka tillgängligheten på högre kompetens, det handlar om ett livslångt lärande som är helt avgörande för oss inom industrin. Därför är det självklart att vi som företag är med och skapar förutsättningar för att våra anställda kan fortsätta utvecklas genom hela arbetslivet.