Akademikerna vid Volvo Cars har hissat en varningsflagga inför det planerade samgåendet mellan Volvo Cars och Geely. Det finns en oro för jobben men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Den 17 februari publicerade DN-debatt en artikel undertecknad Anna Margitin, ordförande för akademikerna vid Volvo Cars och Magnus Sundemo, tidigare ordförande, som också skrivit boken ”Sanningen om Volvo”.
Artikeln kom precis en vecka efter nyheten släpptes att Volvo Cars och företagets ägare, kinesiska Geely, diskuterar ett samgående.
– Kommentarerna om sammanslagningen från ledande bilexperter i media har nästan uteslutande varit positiva, men bilden är inte entydig, säger Magnus Sundemo.
”Vi som har arbetat på Volvo Cars under många år har skaffat oss en massiv erfarenhet om samarbeten och fusioner under åren”, skriver de två ingenjörerna i debattartikeln.
Då syftar man på allt från planerna på en fusion med Renault som sprack 1993 till försäljningen till Ford 1999 där Volvo blev ett dotterbolag i en av världens största bilkoncerner.
Skalfördelarna med sammanslagningen med Geely menar Magnus Sundemo redan finns i dag genom samarbeten och de är oroliga för vad som händer om Volvo blir ett företag i en stor bilkoncern.
– Vi såg vad det innebar när Ford var ägare och det finns fler dåliga exempel. Det blir väldigt mycket maktkamp och mindre verkstad, säger han.
Tio år av framgång
Kritiken är inte heller riktad mot Geely och akademikerna lovordar hur Li Shufu, huvudägare och styrelseordförande i Geely har gett Volvo Cars en fristående styrelse och självständig ledning.
– Vi vet att Geely inte är Ford, det har vi sett. De tio åren med Geely som ägare har varit extremt framgångsrika, säger Anna Margitin. Och det är just därför som det finns en oro för vad förändringen kan leda till.
Prestigelöst arbetsklimat
I debattartikeln beskriver hon och Magnus Sundemo att företagskulturen på Volvo Cars är en viktig förklaring bakom framgångarna. Man arbetar på ett sätt som tar fram det bästa hos varje individ och utan hierarkier. Kollegor är du med varandra och arbetsklimatet är prestigelöst.
– När vi ska lösa ett problem samlar vi den expertis vi behöver utan att ta hänsyn till nivå och hierarkier. Vi kan se att kulturen i andra bolag i Geely-koncernen är annorlunda. Därför ställer vi frågan vad sammanslagningen innebär. Gäller den också ledarskapet och kulturen? säger Anna Margitin.
Magnus Sundemo pekar på att det finns mycket forskning om framgångar med självbestämmande team, en modell som sitter i väggarna på Volvo Cars. Man samlar olika discipliner och skapar grupper runt olika uppdrag. Den självbestämmande gruppen tar gemensamma beslut och alla i gruppen är lika mycket värda med sin specifika kunskap.
– Kommer någon utanför teamet och säger Gör så här istället! dödar man inte bara innovationen utan också innovationskraften, säger Magnus Sundemo.
– Modellen fungerar om man tror på människor. Jag vet att det låter som floskler men forskning visar att den fungerar och det känner vi också att den gör här på Volvo Cars, säger Anna Margitin.
Positiva reaktioner
De kommentarer på debattartikeln i DN som hon har fått från akademikerna på företaget har varit uteslutande positiva. Även tidigare högt uppsatta personer i företagsledningen har hört av sig och sagt att de uppskattar att artikeln ger nya vinklingar på diskussionen om Volvo Cars framtid.
De lokala företrädarna för IF Metall och Unionen blev intervjuade av media direkt efter mötet där planen på sammanslagningen blev offentlig. Båda lämnade positiva kommentarer men Anna Margitin och Magnus Sundemo tycker inte att man ska övertolka svaren.
– Vi tänker generellt väldigt lika men vi har olika erfarenhet inom olika områden på företaget. Sysselsättningen i Sverige är det viktigaste och där är vi överens. Framtiden för forskning och utveckling i Göteborg är en fråga där akademikerna trycker på hårdare, säger Anna Margitin.
Allt ska upp på bordet
Debattartikeln i DN har hon och Magnus Sundemo skrivit för att nyansera debatten och få upp fler frågor på bordet under utredningsfasen.
– Ingenjörer är skolade i kritiskt tänkande och tänker i scenarios. Vad har sett tidigare, lärt oss av det och hur kan vi utveckla det vidare? säger Anna Margitin.
Hon ser debattartikeln som ett sätt att arbeta proaktivt.
– Vi vill belysa både fördelar och nackdelar. Och framför allt vill vi sitta i framsätet, inte i baksätet, säger hon.
