Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenVolvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars har hissat en varningsflagga inför det planerade samgåendet mellan Volvo Cars och Geely. Det finns en oro för jobben men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.

Den 17 februari publicerade DN-debatt en artikel undertecknad Anna Margitin, ordförande för akademikerna vid Volvo Cars och Magnus Sundemo, tidigare ordförande, som också skrivit boken ”Sanningen om Volvo”.

Artikeln kom precis en vecka efter nyheten släpptes att Volvo Cars och företagets ägare, kinesiska Geely, diskuterar ett samgående.

– Kommentarerna om sammanslagningen från ledande bilexperter i media har nästan uteslutande varit positiva, men bilden är inte entydig, säger Magnus Sundemo.

”Vi som har arbetat på Volvo Cars under många år har skaffat oss en massiv erfarenhet om samarbeten och fusioner under åren”, skriver de två ingenjörerna i debattartikeln.

Då syftar man på allt från planerna på en fusion med Renault som sprack 1993 till försäljningen till Ford 1999 där Volvo blev ett dotterbolag i en av världens största bilkoncerner.

Skalfördelarna med sammanslagningen med Geely menar Magnus Sundemo redan finns i dag genom samarbeten och de är oroliga för vad som händer om Volvo blir ett företag i en stor bilkoncern.

– Vi såg vad det innebar när Ford var ägare och det finns fler dåliga exempel. Det blir väldigt mycket maktkamp och mindre verkstad, säger han.

Tio år av framgång

Kritiken är inte heller riktad mot Geely och akademikerna lovordar hur Li Shufu, huvudägare och styrelseordförande i Geely har gett Volvo Cars en fristående styrelse och självständig ledning.

– Vi vet att Geely inte är Ford, det har vi sett. De tio åren med Geely som ägare har varit extremt framgångsrika, säger Anna Margitin. Och det är just därför som det finns en oro för vad förändringen kan leda till.

Prestigelöst arbetsklimat

I debattartikeln beskriver hon och Magnus Sundemo att företagskulturen på Volvo Cars är en viktig förklaring bakom framgångarna. Man arbetar på ett sätt som tar fram det bästa hos varje individ och utan hierarkier. Kollegor är du med varandra och arbetsklimatet är prestigelöst.

– När vi ska lösa ett problem samlar vi den expertis vi behöver utan att ta hänsyn till nivå och hierarkier. Vi kan se att kulturen i andra bolag i Geely-koncernen är annorlunda. Därför ställer vi frågan vad sammanslagningen innebär. Gäller den också ledarskapet och kulturen? säger Anna Margitin.

Magnus Sundemo pekar på att det finns mycket forskning om framgångar med självbestämmande team, en modell som sitter i väggarna på Volvo Cars. Man samlar olika discipliner och skapar grupper runt olika uppdrag. Den självbestämmande gruppen tar gemensamma beslut och alla i gruppen är lika mycket värda med sin specifika kunskap.

– Kommer någon utanför teamet och säger Gör så här istället! dödar man inte bara innovationen utan också innovationskraften, säger Magnus Sundemo.

– Modellen fungerar om man tror på människor. Jag vet att det låter som floskler men forskning visar att den fungerar och det känner vi också att den gör här på Volvo Cars, säger Anna Margitin.

Positiva reaktioner

De kommentarer på debattartikeln i DN som hon har fått från akademikerna på företaget har varit uteslutande positiva. Även tidigare högt uppsatta personer i företagsledningen har hört av sig och sagt att de uppskattar att artikeln ger nya vinklingar på diskussionen om Volvo Cars framtid.

De lokala företrädarna för IF Metall och Unionen blev intervjuade av media direkt efter mötet där planen på sammanslagningen blev offentlig. Båda lämnade positiva kommentarer men Anna Margitin och Magnus Sundemo tycker inte att man ska övertolka svaren.

– Vi tänker generellt väldigt lika men vi har olika erfarenhet inom olika områden på företaget. Sysselsättningen i Sverige är det viktigaste och där är vi överens. Framtiden för forskning och utveckling i Göteborg är en fråga där akademikerna trycker på hårdare, säger Anna Margitin.

Allt ska upp på bordet

Debattartikeln i DN har hon och Magnus Sundemo skrivit för att nyansera debatten och få upp fler frågor på bordet under utredningsfasen.

– Ingenjörer är skolade i kritiskt tänkande och tänker i scenarios. Vad har sett tidigare,  lärt oss av det och hur kan vi utveckla det vidare? säger Anna Margitin.

Hon ser debattartikeln som ett sätt att arbeta proaktivt.

– Vi vill belysa både fördelar och nackdelar. Och framför allt vill vi sitta i framsätet, inte i baksätet, säger hon.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fackordföranden på Cementa: ”Vill poängtera att det är jättekul att jobba fackligt”

0
När mark- och miljööverdomstolen avvisade dåvarande Cementas ansökan för fortsatt kalkbrytning på Gotland hamnade det fackliga arbetet i hetluften. Idag har det lugnat ner sig, konstaterar Akademikerföreningens ordförande.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.
Python website

Nu startar antagningen till universitets-kurser i Python för yrkesverksamma

0
Ska gå att läsa parallellt med jobbet. Och den här typen av kurser ökar nu.

Trött efter jobbet? Så kan nya rutiner göra skillnad

2
Tallriksmodellen för hjärnan är en metod som hjälper dig att få energin att räcka även under de tuffaste höstmånaderna. 

Jobbets stora tidstjuv – men kan man tacka nej till möten?

2
Är din arbetstid helt sönderbokad eftersom andra kan lägga in möten i din digitala kalender? Det kan vara dags att börja tacka nej till möten, men det kräver lite fingertoppskänsla.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

0
Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Chefsjuristen på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.