Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet för vidare utbildning är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet. Det anser Valideringsdelegationen som nyligen överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen. Men hur relevant är det för svenska ingenjörer? Inte särskilt, menar Olle Dahlberg på Sveriges Ingenjörer.

Valideringsdelegationen har under fyra år arbetat med att ta fram ett förslag till ett nationellt system för validering. Tanken är att de som saknar formell utbildning, men som har tillägnat sig kunskap och erfarenhet genom sitt arbete, ska kunna tillgodoräkna sig den kunskapen och få sitt kunnande kartlagt, bedömt och erkänt.

I januari överlämnade valideringsdelegationen sitt slutbetänkande till regeringen.

– Jag tror inte att detta kommer att vara jätterelevant för svenska ingenjörer, konstaterar Olle Dahlberg, utbildnings- och arbetsmarknadsutredare på Sveriges Ingenjörer.

Knepigt att validera en hel utbildning

Enligt Olle Dahlberg kan man se tre olika typer av validering. Det första är att validera ett yrke, att någon exempelvis behöver validera sina kunskaper i svetsning för att kunna ta jobb som svetsare. Den andra typen av validering är för behörighet, att exempelvis bedöma om en person har tillräckliga förkunskaper för att påbörja en viss utbildning.

Den tredje, och mer komplicerade typen av validering som diskuteras, är att validera en utbildning. I detta fall handlar det alltså om att ge erkännande och värde åt kunnande som människor har tillägnat sig i sammanhang utanför formell utbildning. Inom industrin är det exempelvis vanligt att personer har titeln ingenjör och arbetar med ingenjörsliknande uppgifter utan att ha en formell utbildning. Att de genom en valideringsprocess skulle kunna få en hel utbildning bekräftat blir knepigt, tycker Olle Dahlberg.

– Jag tycker det är häpnadsväckande att man tar ingenjörsyrken som exempel i valideringsdebatten och menar att en person som jobbat som ingenjör, men som saknar utbildning, skulle kunna validera och få ut en examen baserat på sin erfarenhet.

Praktiska svårigheter

Olle Dahlberg konstaterar att det finns flera aspekter av problemet. Att validera praktisk erfarenhet i förhållande till en hel utbildning blir svårt rent praktiskt. Hur värderas exempelvis erfarenheten i förhållande till de olika kurserna i kursplanen?

– Högskolan har höga krav på kvalitet och att utbildningarna uppfyller de kriterier som krävs för att kunna utfärda en examen. Hur skulle det bli om någon kom in från sidan och fick ut en examen baserat på att ”de jobbat i 20 år som ingenjör”, undrar Olle Dahlberg.

Samtidigt tvekar han om någon verkligen skulle kunna validera en hel civilingenjörsutbildning baserat på erfarenhet i yrket. Erfarenhet är inte utbildning och utbildning är inte heller erfarenhet.

– Rent krasst, jag är tveksam till att jag som är utbildad civilingenjör skulle kunna validera min egen utbildning. Det är mycket man lär sig under utbildningen som man sedan aldrig använder i yrkeslivet, men det förminskar ändå inte värdet av min utbildning, poängterar han.

Viktigt för livslångt lärande

En viktig utgångspunkt i valideringsdelegationen arbete är behovet av kompetensförsörjning och livslångt lärande. Här bedöms validering vara en viktig beståndsdel för att människor ska kunna fortsätta utvecklas i yrkeslivet.

Idag genomförs validering av en rad olika aktörer inom utbildningsväsendet och arbetslivet, som alla gör på sitt eget sätt, vilket skapar osäkerhet kring dess värde. Därför föreslår kommissionen bland annat en ny förordning med generella bestämmelser om validering.

I delegationens delbetänkande som överlämnades i april 2018 gjordes bedömningen att utvecklingen av validering inom högskolan är ett av de områden som bör prioriteras. Här efterlyste man generösa, flexibla och rättvisa erkännanden av tidigare lärande, oberoende av var, när och hur individen har utvecklat sin kompetens.

– Att vara generös och flexibel och samtidigt hålla de höga kvalitetskrav som ställs på utbildningar kommer inte att bli en lätt uppgift för högskolorna, konstaterar Olle Dahlberg.

Inte relevant för ingenjörer

Olle Dahlberg tror att validering har störst värde för den som exempelvis inte gått färdigt gymnasiet eller som behöver validera sin kunskap för behörighet att läsa vidare. Yrkesverksamma med 20 års erfarenhet av ett ingenjörsliknande yrke har i praktiken inte någon större nytta av en examen, utan kan vila på just sin erfarenhet.

– Erfarenhet väger alltid tungt i yrkeslivet. Det vet alla nyutbildade som söker jobb som ingenjör. För de som jobbat länge och redan har jobb tror jag därför att detta får liten praktisk betydelse.

Inte heller när det gäller utländska ingenjörer tror han att det finns ett behov av en nationell strategi för validering. Idag valideras deras kunskaper genom att man gör grundliga bedömningar av innehållet i de utbildningar de gått.

– De kan då få sin utbildning bekräftad och att den motsvarar en svensk ingenjörsutbildning med en viss inriktning. Däremot kan de inte få en examen från ett svenskt lärosäte baserat på sina kunskaper. Därför tror jag inte att validering blir relevant för ingenjörsyrket.

Anna Nyström