Den 1 oktober meddelade Volvo Cars att 650 tjänstemän lämnar företaget, 90 procent av dem slutar frivilligt med ett avgångsvederlag. Akademikerföreningens ordförande Anna Margitin säger att facket kämpade till sista kvällen för att rädda fler jobb.
Beskedet till de anställda kom för en vecka sedan, hur känns det i dag?
– Det är blandade känslor. Jag är glad att de frivilliga avgångsvederlagen räckte så långt. För två månader sedan var listan med medlemmar som ofrivilligt skulle sägas upp betydligt längre. Men det är tungt när medlemmar som vill jobba kvar bli uppsagda.
Hur många har flyttats till nya tjänster på företaget?
– Vi har lyckats matcha 230 personer mot nya jobb i delar av företaget som behöver förstärkas. De flesta är nöjda men några känner inte att omplaceringen är ”skälig”. Nu tittar vi på deras situation.
Hur ser åldersstrukturen ut bland dem som har blivit uppsagda och lämnat företaget frivilligt?
– Vi har bett företaget om en sammanställning men vi har själva hunnit tittat lite och vad vi kan se är det en blandad åldersstruktur i båda grupperna.
Vilka reaktioner från medlemmar har ni fackligt förtroendevalda mött?
– Det har varit både glädje och ilska. Många som valde att sluta med ett avgångsvederlag har lämnat med ett leende på läpparna, en del för att förverkliga en dröm om att plugga, flytta eller starta eget. Några av dem som blev uppsagda är arga och en del gråter.
Vad ligger bakom de starka känslorna?
– Att bli uppsagd är självklart ett tungt besked men det finns också ett stort missförstånd om vad Las innebär. En del förstår inte varför kollegor som har arbetat kortare tid på företaget får stanna när de själva tvingas sluta. Kompetensen väger tungt, inte minst i ett företag som Volvo Cars, som måste ställa om snabbt mot eldrift och anda nya teknologier.
Akademikerföreningen har pratat mycket om behovet av en rejäl satsning på kompetensutveckling. Känner du att företaget står bakom er?
– Det gör jag faktiskt men det är ändå inte självklart hur vi går från ord till handling. Jag vet att det finns flera eldsjälar i företaget som vill få en förändring. Vi behöver en hållbar kompetensutvecklingsplan, ett levande dokument som justeras och anpassas till behoven. Det är också viktigt att det livslånga lärandet får högre prioritet och medarbetarna får tid för detta.
En personlig fråga, hur hanterar ni som är fackliga företrädare medlemmarnas reaktioner?
– Först och främst är det viktigt att inte ta det personligt. Vi har verkligen gjort allt vi kunnat och förhandlat till sista kvällen för att hitta lösningar för så många som möjligt. Vi som har skött slutförhandlingarna har stötta varandra och fått stöd från övriga i styrelsen i debriefingsamtal. Men det har varit tungt, förra veckan var det flera som grät.
AB Volvo förhandlar fortfarande
På AB Volvo som varslade 1 250 personer om uppsägning i mitten av juni pågår fortfarande förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare. Företaget avser att bli klara före årsskiftet.
Katarina Strid är Akademikerföreningens ordförande på ett av bolagen i koncernen, Volvo Technology, med omkring 3 000 anställda.
– Vi blev klara den 1 oktober och de som blir uppsagda har fått besked om det. Ytterligare några bolag är klara med förhandlingarna men hur många som tvingas lämna respektive bolag är inte officiellt än. Den uppgiften kommer när samtliga förhandlingar är avslutade.
