Från mars till augusti var trenden för ingenjörers arbetslöshet tydligt ökande. Men sedan dess har arbetslösheten stått stilla på samma nivå. Och varslen i oktober var inte högre än för ett år sedan. Men vad det betyder för arbetslösheten framöver går inte att säga.
Från en arbetslöshet på 1,1 procent bland medlemmar i Sveriges Ingenjörer i mars ökade nivån till 1,7 procent (drygt 2 000 personer) i augusti. Och där har den alltså legat kvar under september och oktober.
De omfattas av statistiken
Arbetslöshetsstatistiken omfattar medlemmar i Sveriges Ingenjörer som också är medlemmar i Akademikernas a-kassa. Det betyder att bland annat många nyexaminerade ingenjörer inte omfattas, eftersom de ofta inte är med i a-kassan eller inte jobbat tillräckligt mycket för att få ersättning.
– Andelen har nu varit densamma tre månader i rad, vilket inger hopp om att ökningen nu har avstannat. Med pandemin hängande över oss är dock osäkerheterna fortfarande betydande, säger Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.
Ingenjörernas arbetslöshet är också lägre än för flera andra förbund anslutna till Akademikernas a-kassa, som hade en arbetslöshet för samtliga anslutna på 2,4 procent i september. Totalt i Sverige är arbetslösheten nu 9,0 procent, enligt Arbetsförmedlingen.
– Ingenjörernas arbetslöshet var också värre efter it-bubblan än vad den är nu. Vi vet inte var det här slutar, men efter it-bubblan var arbetslösheten bland ingenjörer 3–3,5 procent och återhämtningen var seg. En skillnad nu är att vi har konstgjord andning i form av korttidspermitteringarna, säger Olle Dahlberg.
Varslen har stannat upp
Branscher i statistiken
Fyra branscher räknas in i ingenjörernas statistik över varsel:
- “Tillverkning”
- “Verksamhet inom bygg”
- “Informations- och kommunikations-verksamhet”
- “Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik”
Hur utvecklingen av arbetslösheten blir framöver kan i någon utsträckning tolkas utifrån antalet varsel. Men här är statistiken osäker. Arbetsförmedlingens statistik gäller per bransch, och branscherna omfattar både ingenjörer och andra grupper, samt tjänstemän och arbetare.
– Oavsett hur det drabbar medlemmarna kan man ändå säga att varslen stannat upp. Och än så länge är det inte så illa som jag befarat. Vi får hoppas att det håller i sig och att en andra coronavåg inte startar förloppet på nytt, säger Olle Dahlberg.
Tittar man på statistiken för de fyra branscher som Sveriges Ingenjörer brukar titta på, där ingenjörer främst finns (se faktaruta), så var antalet varsel som högst under våren. I oktober är antalet till och med något under vad det var för ett år sedan.
Inriktning påverkar
Tittar man på högskole- respektive civilingenjörer så är arbetslösheten just nu lite högre för högskoleingenjörer: 1,8 procent, jämfört med 1,5 procent för civilingenjörer i augusti (statistiken tas bara fram per tertial – april, augusti och december).
Men Olle Dahlberg pekar på att variationen är större mellan olika inriktningar än mellan civil- och högskoleingenjörer.
Bland de större utbildningsgrupperna har till exempel högskoleingenjörer i maskinteknik och civilingenjörer i industriell ekonomi högst arbetslöshet nu (2,4 respektive 2,3 procent), medan den lägsta arbetslösheten finns bland lantmätare (0,8 procent) och civilingenjörer i datateknik (1,2 procent).
– Men i stort är det ingen skillnad. De flesta ingenjörer ligger lågt i arbetslöshet. Det är ju faktistk över 98 procent av ingenjörerna som har jobb, säger Olle Dahlberg.
