Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

I vilka branscher tjänar ingenjörer mest – och var tjänar de mindre? Staffan Bjurulf på Sveriges Ingenjörer menar att i branscher som ligger lågt borde lönerna höjas. “Teknikföretagen publicerade 2010 rapporten ‘Ingenjören – värd sin vikt i guld?’. Fler arbetsgivare borde omsätta den titeln i praktiken.”  

(Nu finns en nyare artikel om löner per bransch, för 2023. Du hittar den nya artikeln här.)

Bank är inte en typisk ingenjörsbransch – men det är faktiskt där som ingenjörerna med de högsta medellönerna finns. Lönen för ingenjörer inom banksektorn ligger 22 procent högre än medellönen för alla ingenjörer i privat sektor.

– Nivån dras upp extra mycket av att cheferna där har höga löner, 39 procent över snittet i privat sektor för motsvarande kriterier, säger Anna Sandgren, statistiker på Sveriges Ingenjörer.

Vid beräkningen tar man hänsyn till skillnader i utbildning, examensår, befattningsnivå och övertidsersättning. Samtliga beräkningar avser privat sektor.

Också för telekom, bygg, IT och handel ligger ingenjörernas löner över snittlönerna.

Lägst medellöner finns inom skogsindustrin, kommunala energibolag och tekniktjänsteavtalet (som bland annat omfattar vissa konsulter inom teknikindustri).

Statistiken bygger på svaren i löneenkäten 2019. Alla avtal inom privat sektor där fler än 200 personer svarade finns med i genomgången.

Statistiken redovisas som ett relativt tal för att jämföra nivåer snarare än kronor och ören. Ett värde på 100 säger att den studerade gruppen ligger på samma nivå som medellönen inom privat sektor. Till exempel innebär värdet 122 att medellönen är 22 procent över genomsnittet vid samma värden på utbildning, examensår, befattningsnivå och övertidsersättning. Ett värde på 92 betyder att medellönen är 8 procent under genomsnittet.

Här är värden för alla avtal

(Vissa avtalsnamn är mindre självförklarande. Hela listan med förklaringar och fullständiga namn finns längst ner)

Delar man upp lönestatistiken utifrån utbildning så ser man att det är inom banksektorn som medellönerna är högst både för civil- och högskoleingenjörer. Civilingenjörer som arbetar där tjänar i snitt 26 procent mer än snittet för motsvarande grupp i privat sektor (utifrån de fyra kriterierna) medan högskoleingenjörer inom bank ligger 9 procent över medelvärdet för högskoleingenjörer.

– Bland civilingenjörerna i banksektorn är det fler chefer vilket gör att de hamnar högt, säger Anna Sandgren.

Samtidigt påpekar hon att värdena i tabellen inte är en jämförelse mellan civil- och högskoleingenjörer utan att det är en jämförelse inom samma grupp.

Delar man upp gruppen utifrån dem som jobbat kortare tid (0–9 år efter examen) och de som jobbat längre så ligger bank återigen högst.

Den bransch där den relativa lönen skiljer mest mellan dem som jobbat kortare respektive längre är byggbranschen. Där ligger ingenjörer som jobbat kortare tid exakt på genomsnittet – alltså på medellönen för samtliga ingenjörer 0–9 år efter examen inom privat sektor. Ingenjörer inom byggbranschen som jobbat mer än nio år har 5 procent högre löner än andra ingenjörer i privat sektor med motsvarande erfarenhet.

För flera andra branscher har de som är tidigt i karriären och de som jobbat längre exakt samma värde i förhållande till medellönerna för alla ingenjörer. Det gäller till exempel IT (där både yngre och äldre har värdet 102), kemi (där båda grupperna har 99) och stål och metall (där båda har 96).

För befattningar ligger chefer inom banksektorn särskilt högt med 39 procent högre lön än genomsnittet för chefer totalt inom privat sektor.

För specialister inom bank är löneläget 19 procent över genomsnittet för specialister inom alla branscher.

Inom byggsektorn är det projektledare och chefer som ligger högre i lön, medan specialister och det som kallas “annan befattning” ligger precis under medellönen för motsvarande befattning i andra branscher.

Inom telekom ligger projektledarna under 100 i värde, medan övriga befattningar ligger klart över. För ingenjörer inom handel är det i stället specialisterna som ligger lågt, medan övriga ligger över 100. Inom tekniktjänster – där det är många konsultföretag – är det cheferna som har lägre relativlön är de andra befattningarna.

Så varför ser det ut så här? Vad beror skillnaden i lönenivåer på mellan branscher?

Vi frågade Staffan Bjurulf, ekonom på Sveriges Ingenjörer.

– En anledning är den starka digitaliseringstrenden som förstärkts ytterligare under pandemin med ökat hemarbete och efterfrågan på säkra och tillförlitliga digitala lösningar. Näthandeln har också behov av nya digitala plattformar. Här ser vi att efterfrågan ökat och därmed ett samband med relativlönerna där IT och telekom ligger högre än genomsnittet. Har man behov av teknisk kompetens på de här områdena behöver man vara beredd att betala för det.

Och varför är lönerna så mycket högre inom banksektorn? 

– Det är en intressant fråga som jag inte har svar på nu men som vi som fackförbund kommer att undersöka vidare.

Staffan Bjurulf konstaterar att tjänsteföretag har högre relativlöner än industrin och det tycker han är feltänkt.

– Arbetsgivarna i de branscher som ligger längst ner i listan borde inse att det får företagsekonomiska konsekvenser. Om man har ingenjörer med rätt kompetens kan man satsa på FoU. Då får man fram nya produkter och tjänster och får en god lönsamhet.

Han pekar på två undersökningar som Sveriges Ingenjörer gjorde 2018. Den ena visar att företag som belönar anställda för innovationer är mer lönsamma. (Läs artikeln här: Lönsamt att belöna kreativitet på jobbet)

Den andra visar att många företag inte satsar på ingenjörernas kompetens. (Läs artikeln här: Få satsar på personalen trots att ekonomin går bra)

– Arbetsgivarna borde tänka till. Det skapar en win-win-situation att satsa på de ingenjörer man har. För att arbetsplatser ska vara attraktiva behöver man betala för det värde som skapas. Då skapar man förutsättningar för långsiktig utveckling och lönsamhet.

Staffan Bjurulf pekar på Teknikföretagens rapport Ingenjörerna – värda sin vikt i guld?

– Titeln borde i högre grad omsättas i praktiken, särskilt i de branscher där ingenjörerna har låga relativlöner. Risken är annars att ingenjörerna söker sig till branscher med högre löneläge och branscherna med ett lågt relativt löneläge får svårare att få rätt teknisk kompetens och upplever därmed en ingenjörsbrist.

Här är de avtal som finns med i genomgången

Almega, Utveckling och tjänster – omfattar arbetsgivare som arbetar med olika typer av provning.

Almega, Telekom    

Ikem – Innovations- och kemiindustrierna.

Almega, Innovationsföretagen – omfattar teknikkonsulter.

Almega, IT    

Livsmedelsföretagen    

Skogsindustrierna, papper och massa    

Byggföretagen    

Svensk Handel    

Gruvornas Arbetsgivareförbund    

Stål- och Metallförbundet    

Teknikarbetsgivarna – omfattar teknikindustrin.

Tekniktjänstearbetsgivarna – var tidigare en del av Teknikavtalet/Teknikarbetsgivarna. Omfattar konsulter inom teknikindustrin.

Energiföretagens arbetsgivarorganisation, EFA – stora energibolag som Fortum och Vattenfall.

Bankinstitutens arbetsgivarorganisation    

KFS Energi – framför allt kommunala energibolag.