När Magnus hade varit långtidssjukskriven ett halvår på grund av utmattning hade arbetsgivaren fortfarande inte bokat ett rehabiliteringsmöte. Då kontaktade han Sveriges Ingenjörer. Ombudsmannen Therése Gustafson ser att många arbetsgivare inte tar ansvar för långtidssjukskrivna.
Utmattningen kom långsamt smygande för Magnus och problemet var att det inte fanns någon som kunde avlasta honom. Han var den enda som kunde arbetsuppgifterna och hans chef var splittrad och saknade tid för sina medarbetare. En dag under hösten 2018 tog det stopp. Magnus bröt ihop på jobbet och kördes i ambulans till sjukhuset där läkaren sjukskrev honom för utmattning.
Veckor blev till månader och Magnus kontaktade vid flera tillfällen arbetsgivaren för att få hjälp och stöd i sin rehabilitering. Nya chefer kom och gick, ingen av dem kände Magnus och ingen verkade vilja ta ansvar. Att återgå till sina gamla arbetsuppgifter kändes omöjligt och nu började också oron för att Försäkringskassan skulle dra in sjukpenningen.
När Magnus kontaktade Sveriges Ingenjörer hade han varit sjukskriven i sex månader. Therése Gustafson, ombudsman på förbundet ringde upp både arbetsgivaren, Försärkingkassan och den läkare som sjukskrivit honom och lyckades samla alla på ett rehabiliteringsmöte. Det blev vändningen.
Therese Gustafson, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.
– Tyvärr är Magnus fall inte unikt, säger hon.
– Varje gång arbetsgivare inte tar sitt rehabansvar är det oerhört beklagligt. För medarbetaren finns risken att Försäkringskassan drar in sjukpenningen. För arbetsgivaren är det den kostnad att ha medarbetare sjukskrivna och det påverkar ofta både verksamheten och arbetsmiljön.
I dag 1,5 år senare ser framtiden för Magnus ljus ut. Han tjänstledig på grund av sjukdom och arbetstränar hos en annan arbetsgivare. Det kan vara en lösning om det inte går att ordna arbetsträning på den gamla arbetsplatsen.
Tydlig rehabplan är viktig
Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att ta fram en plan för hur medarbetare som är sjukskrivna ska komma tillbaka i arbete. Blir sjukskrivningen längre än 60 dagar ska planen vara klar senast dag 30 i sjukperioden. Är den sjukskrivne för sjuk för att var med i planeringen får planen skjutas fram, men beslutet ska dokumenteras.
Läs fler artiklar om utmattning
– När rehabiliteringsansvaret inte fungerar är det ofta kommunikationsproblem som ligger bakom, säger Therése Gustafson.
Hon ser att chefen inte alltid har förutsättningar, stöd eller kompetensutveckling för att ta sitt rehabiliteringsansvar eller känner sig pressad i sin roll och därför saknar förståelse. Men medarbetaren har också en skyldighet att vara aktiv i sin rehabilitering, självklart med stöd och förutsättningar, utifrån sin sjukdomsbild.
– En tydlig rehabplan är viktig för en bra rehabprocess. Den minskar risken för att sjukskrivningen bli långvarig, säger Therése Gustafson.
Fem faktorer för att rehabiliteringen ska fungera
1. Kalla fler på rehabiliteringsmötet
Ett möte mellan dig och din chef är kanske inte tillräckligt för att göra en tydlig rehabiliteringsplan. På mötet ska också en facklig företrädare, den sjukskrivande läkaren och helst Försäkringskassan vara med. Läkaren behövs för att förklara hälsotillståndet och göra en prognos framåt. Försäkringskassan behöver få en samlad bild, möjlighet att ställa frågor till läkaren och se att det finns en rehabiliteringsplan som är anpassad för den sjukskrivnes behov. En facklig företrädare ska vara med som stöd för medarbetaren för att se att processen fungerar.
2. Orsaken till sjukskrivningen ska vara tydlig
Utmattning kan bero på olika faktorer. Ofta handlar det om hög arbetsbelastning, otydligt ledarskap eller kränkande särbehandling. För att göra en rehabiliteringsplan är det viktigt att orsaken till sjukskrivningen är tydlig. Om arbetsbelastningen är för hög ska rehabiliteringsplanen vara inriktad på att ta bort arbetsuppgifter. Finns det brister i ledarskapet kan arbetsgivaren behöva göra en omorganisation. Sjukskrivna på grund av stress klarar sällan att återvända till kontorslandskap, de behöver ofta ett eget rum.
3. Ställ krav på en tydlig rehabiliteringsplan
En rehabiliteringsplan ska vara rimlig och tydlig och den är ett levande dokument. I planen ska det stå vad den sjukskrivne förväntas göra under en avgränsad period. Den första tiden handlar det ofta om enkla, tydligt avgränsade uppgifter några få timmar i veckan. Regelbundna avstämningar är viktiga och i takt med att den sjukskrivne mår bättre ska planen justeras. Arbetsgivaren har en skyldighet att få den som är sjukskriven tillbaka i arbete.
4. Arbetsgivaren ska anmäla arbetsskada
Det är viktigt att veta att arbetsgivaren ska anmäla arbetsskador till Försäkringskassan eller Arbetsmiljöverket (typen av arbetsskada avgör vart anmälan går) och det gäller även om du blivit sjuk på grund av hög arbetsbelastning som lett till en utmattning. Det kallas för arbetssjukdom. Om arbetsgivaren inte gör en anmälan, kan du anmäla själv eller ta hjälp av facket.
5. Vänta inte för länge
Den som inte får hjälp av arbetsgivaren under sjukskrivningen ska inte tveka att kontakta facket för stöd och hjälp. Vänta inte för länge, det blir ofta svårare om Försäkringskassan redan tagit beslut om att dra in sjukpenningen. Ta i första hand kontakt med skyddsombud eller det lokala facket. Finns det inga lokala företrädare, vänd dig till fackförbundets rådgivning.
– Bit inte ihop. Mår du inte bra på jobbet och känner att du närmar dig en gräns där du inte orkar längre, prata med din chef eller ta stöd av facket, säger Therése Gustafson.
Magnus vill inte bli intervjuad men godkänner att vi berättar hans historia.
