Trots pandemin minskade tiden för uppsagda tjänstemän att få ny sysselsättning förra året, visar omställningsorganisationen TRR:s statistik. Och det gäller inte minst för ingenjörer. En förklaring kan vara att vi får andra attityder när det är kris.
Under 2020 ansökte 62 procent fler tjänstemän om stöd hos TRR än under 2019. Av dem man hjälpte var det fler än tidigare som påbörjade längre studier, och det gjorde att andelen som gick vidare till en positiv lösning ökade från 90 till 93,8 procent.
Av dem TRR hjälpte fick 77,8 procent ny anställning, 9,4 procent påbörjade längre utbildning och 6,6 procent startade eget företag.
En månad snabbare
Samtidigt kortades genomsnittstiden för att komma i jobb eller annan sysselsättning med över en månad – från 216 dagar 2019 till 181 dagar 2020.
TRR:s vd Lennart Hedström pekar på att även vid finanskrisen gick omställningstiden ner.
– Många som kommit in till oss har eftertraktad kompetens och stark motivation att ta nya typer av jobb, att ta tillvara på de möjligheter som bjuds. Det tas heller inte lika personligt att bli uppsagd under en kris och det gör att man snabbare kommer tillbaka, säger han.
De nya digitala arbetssätten ger också större möjligheter att få ett nytt arbete oavsett var företaget finns.
Snabbare omställning för ingenjörer
TRR registrerar inte yrkestitel, men de har tagit fram statistik över dem som i fritextdelarna beskriver sig som ingenjörer.
Den visar att genomsnittstiden för en ingenjör att komma i ny sysselsättning var 190 dagar 2019 (jämfört med 216 dagar för samtliga yrken), och att den minskat till 152, runt fem månader, under 2020 (181 dagar för samtliga).
– Ingenjörer har generellt kortare omställningstid än övriga. Och det gäller även för äldre ingenjörer. Man har utbildning och erfarenhet och är man aktiv i jobbsökandet så får man jobb, säger Lennart Hedström.
Bryter man ner det per åldersgrupp ser man att ingenjörer har kortare omställningstid än andra i alla grupper utom 30–39 år. Längst är omställningstiden mellan 50 och 59 år. Ingenjörer över 60 år har 71 dagar kortare omställningstid än genomsnittet för 60-plussare som får hjälp av TRR.
| Åldersgrupp | Genomsnitt antal dagar för ingenjörer att få ny sysselsättning | Antal dagar, samtliga grupper på TRR | Skillnad |
| Under 30 år | 107 | 113 | 6 |
| 30–39 | 149 | 146 | -3 |
| 40–49 | 133 | 176 | 43 |
| 50–59 år | 192 | 214 | 22 |
| Över 60 år | 183 | 254 | 71 |
– Man ska inte tro att man är för gammal för att få nytt jobb. Det handlar mer om inställning och drivkraft. Det är aldrig kört.
För personer under 30 år är omställningstiden kortast, men om man är ny på arbetsmarknaden och har svårt att få jobb är Lennart Hedströms tips att inte vänta på drömjobbet utan att ta andra jobb under tiden. Han tycker också att fler ingenjörer borde ta chansen att gå den tre terminer långa utbildning som finns för att bli lärare.
– Men med en så gedigen bottenplatta som ingenjörer har så finns det enorma möjligheter att bredda sin yrkesbana.
Många får högre lön
Lennart Hedström konstaterar också att 34 procent av dem som får nytt jobb får högre lön än de hade tidigare. Han tolkar det som att många är kvar för länge på ett jobb där de betalas under sitt marknadsvärde. Han är därför en ”ivrig förespråkare för ökad rörlighet på arbetsmarknaden”.
Men det främsta rådet till den som blir av med jobbet är att bestämma sig för att vara aktiv:
– Det är så många domedagsartiklar, men den som är aktiv hittar jobb, säger han.
Han ger också de här råden:
- Se till att uppdatera ditt cv och ha en aktuell Linkedinprofil.
- Vänta inte utan sätt igång med jobbsökandet direkt så att du inte går ner dig och tappar tempo.
- Använd dina nätverk och kontakter. Tänk inte att du ”bara har tio kontakter”. Om de i sin tur har tio kontakter var är det plötsligt 100 personer och det blir en enorm effekt.
- Ta jobb du får i stället för att vänta på drömjobbet och fortsätt leta när du jobbar.
- Fundera på om du ska byta bransch eller satsa på studier.
- Ta själv initiativ till att röra dig mer på arbetsmarknaden. Fundera alltid på ditt nästa jobb, även om du inte vet vad det är och försök att utveckla din kompetens kontinuerligt: Läs artiklar, lyssna på poddar, lär av kollegor och gå kurser.
3 kommentarer
”Lennart Hedström konstaterar också att 34 procent av dem som får nytt jobb får högre lön än de hade tidigare.”
Bara 34% alltså. Så 66% har fått lägre lön (eller möjligtvis vissa exakt samma)?
Med det i åtanke, hur ska man se på Sveriges Ingenjörers ständiga rekommendation till medlemmarna att de ska ”byta jobb” för att få upp lönen?
Nu har ju personerna i denna undersökningen inte bytt jobb självmant utan tvingats till det, men ändå…
Lönestatistik från Sveriges Ingenjörer visar tydligt att det lönar sig att byta jobb. Utan tvekan är det svårare att förhandla upp sin lön från en position som uppsagd eller arbetslös än om man har ett jobb. /Redaktionen
Troligtvis är det den delmängd som lönemässigt har mest att vinna på ett jobbyte som faktiskt går vidare med det. Det ger därför avtryck i Sveriges Ingenjörers lönestatistik.
Det kan ju finnas många andra som gärna skulle vilja byta jobb, men väljer att inte göra det eftersom de t.o.m. skulle få gå ner i lön. Om de hade valt att byta jobb ändå, så hade statistiken visat ett sämre utfall för hur mycket ett jobbyte lönar sig i genomsnitt.
Statistiken som visas i den här artikeln kanske till viss del är ett tecken på det, då det visar utfallet när personer tvingas byta jobb vare sig de vill eller ej. Det är dock inte helt jämförbart, eftersom de är i en sämre position som uppsagda, precis som ni påpekade.
För att summera, så det är svårt att säga hur mycket det lönar sig att byta jobb om man ser till hela kollektivet i genomsnitt, bara baserat på statistiken från Sveriges Ingenjörer. Högst troligt lönar det sig, men kanske inte lika mycket som den statistiken visar.