När rekryterare googlar jobbkandidater sker det ofta osystematiskt och utan ett tydligt syfte. Det visar en studie av hur rekryterare använder sig av nätgranskning.
Vad hittar en arbetsgivare om dig när de googlar på nätet? Den frågan kan vara värt att fundera över när man hör Anna Hedenus berätta om den studie som hon och hennes kollega Christel Backman gjort.
– När rekryterare gör en nätgranskning vill de gärna att det ska gå snabbt och lätt, vilket gör att det tenderar att bli lite hafsigt, säger Anna Hedenus.
Hon och Christel Backman är båda forskare vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet och har i sin studie analyserat arbetsgivares och rekryterares användning av informationssökning på nätet i samband med rekrytering.
Syftet varierar
Hur och varför rekryterare använder sig av nätgranskning ser väldigt olika ut, men det finns grovt sett tre olika typer av syften – att hitta kandidater, att göra en grovgallring för att få ned antalet sökande, att göra en säkerhetskontroll av intressanta kandidater samt att skilja ut likvärdiga kandidater i en avslutande fas.
– Många drivs av sin egen nyfikenhet, att få en känsla av den som söker jobbet, säger Anna Hedenus.
Hur man gör sina sökningar är också väldigt varierande. Vissa avgränsar sin sökning till Linkedin och andra professionella nätverk och forum, medan andra googlar mer brett och menar att de då får en kompletterande bild av den sökande och en bättre känsla av vem personen är. Anna Hedenus berättar att många motiverar sin nätgranskning med att det ger en känsla av trygghet – sökningen säkerställer att det inte dyker upp överraskningar om personen i ett senare skede som kan vara känsliga.
– Ofta vill man inte hitta något, utan hoppas att sökningen ska ge klanderfria träffar, berättar Anna Hedenus.
Helt utan systematik
Gemensamt för de som använder sig av nätsökningar är dock att de gör det utan systematik och utan koppling till kravprofilen.
– För oss var det lite uppseendeväckande. Man adderar ett nytt verktyg, men använder det på ett helt annat sätt än i andra delar av rekryteringsprocessen där man har ett väldigt systematiskt angreppssätt och är noga med att agera professionellt.
Anna Hedenus konstaterar att bristande systematik ökar riskerna med att rekryteraren hittar information som egentligen inte är relevant för tjänsten, men som kan påverka intrycket av personen. Hon tror att det är viktigt att tänka igenom vilken information man söker och vad man behöver veta om personen utifrån vad det är för typ av tjänst man ska tillsätta. För en chefsposition är det kanske relevant att googla personens aktiviteter i forum och chattar, medan det inte alls är viktigt för andra typer av tjänster. I studien har de sammanställt en checklista som kan vara smart att utgå ifrån.
– Många uppger att de kan agera professionellt, men andra medger att det är svårt att tänka bort information som inte är relevant. Här finns det absolut en risk att de sökande inte får en rättvis och jämlik bedömning.
Vilket intryck ger du?
Som arbetssökande bör man alltid vara medveten om vad man ger för intryck på nätet. Anna Hedenus tipsar om att se över vilken information man delar offentligt och att själv ha kännedom om vilken information en arbetsgivare kan hitta. Finns det saker som du kanske behöver ta upp med din arbetsgivare och förklara?
Studie om nätgranskning
Läs hela rapporten Nätgranskning i samband med rekrytering: hur, vad och varför (inte)?
Men detta är förstås inte helt okomplicerat. Vi framträder ofta på olika sätt i olika sammanhang. Det är lätt att styra i ett fysiskt möte, men betydligt svårare på nätet där du inte har någon kontroll över vad mottagaren ser.
Hur vanligt det är med nätgranskningar kan Anna Hedenus inte svara på. I studien hänvisar de till andra undersökningar där något mer än en tredjedel av arbetsgivarna uppger att de använder det i samband med rekrytering. Nyare undersökningar pekar dock på att trenden kan ha vänt.
– Kanske är det ett tecken på att rekryterare blivit lite mer försiktiga med att göra sökningar på nätet och en ökad insikt om att man inte alltid kan lita på den informationen man hittar där, säger Anna Hedenus.
Anna Nyström
