Regeringen föreslår en ny lag som ska skydda visselblåsare som larmar om missförhållanden på arbetsplatsen. Det ska bli tydligare hur man gör för att rapportera och fler än tidigare ska skyddas av lagen.
I Sverige förknippar många visselblåsning med vårdskandaler. Undersköterskan Sarah Wägnert rapporterade om missförhållanden på ett äldreboende – en händelse som ledde till att Socialtjänstlagen skrevs om. Lagändringen benämns i dag Lex Sarah.
Men även ingenjörer kan få insyn i missförhållanden på arbetsplatsen. Några omtalade händelser är Bofors vapensmuggling till Dubai via Singapore på 1980-talet som avslöjades av ingenjören Ingvar Bratt som var anställd på Bofors. 2010 uppmärksammade Uppdrag granskning misstänka fall av korruption bland tjänstemän i Göteborgs kommun och Göteborg Energi. Visselblåsaren var civilingenjören Karin Thörnqvist.
Skyddet ska omfatta fler
I dag skyddas visselblåsare av den lag som infördes 2017. Den har kritiserats för att vara för svag. Anställda i offentlig sektor har också extra trygghet genom meddelarfriheten och meddelarskyddet (läs mer i faktaruta).
Meddelarfriheten och meddelarskyddet
Meddelarfriheten
innebär att anställda i statliga myndigheter har rätt att lämna ut uppgifter om verksamheten och eventuella missförhållanden till journalister.
Meddelarskyddet innebär bland annat att myndigheten inte får försöka ta reda på vem som har ”läckt” informationen. Myndigheten har inte rätt att bestraffa uppgiftslämnaren, om man ändå skulle få reda på vem det är.
Nu föreslår regeringen en ny lag som ska stärka skyddet för visselblåsare ytterligare. Lagförslaget innebär att:
- Fler ska omfattas av skyddet – inte bara anställda. Även volontärer, praktikanter, aktieägare, styrelseledamöter och andra grupper ska kunna slå larm om missförhållanden.
- Visselblåsare ska kunna få skadestånd om arbetsgivaren hindrar arbetstagaren från att slå larm eller utsätter visselblåsaren för repressalier.
- Det ska bli tydligare hur man rapporterar missförhållanden – både internt och externt. Verksamheter med minst 50 anställda blir skyldiga att införa interna rapporteringskanaler. Regeringen kommer också utse myndigheter som ska införa rapporteringskanaler inom olika områden.
- Den som hanterar ett ärende om visselblåsning får inte avslöja identiteten på den som rapporterar.
Kritiseras för otydlighet
Lagförslaget från regeringen har fått viss kritik, bland annat från flera fackförbund, för att vara för svår för gemene man att förstå och för att bidra till en osäkerhet om skyddet ska gälla.
Visselblåsaren ska till exempel ha ”skälig anledning att anta” att den rapporterade informationen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Även ”skälig anledning att anta” att inhämtad av information var nödvändig för visselblåsandet och ”skälig anledning att anta” att informationen var sann. Det här kan skapa förvirring och otydlighet kring vad som gäller.
Lagen föreslås träda i kraft den 17 december i år.
