Regionerna investerar miljarder i sjukhus, medicinteknik och IT. Satsningarna kräver fler ingenjörer. Men hur ska man klara att rekrytera utan att höja lönerna? Så här svarar 10 regioner i Ingenjörens undersökning.
Byggprojektledare, fastighetsförvaltare, energiingenjörer och BIM-samordnare. Alla har de en sak gemensamt. De är hett eftertraktade av landets regioner och konkurrensen är hård när alla ska bygga sjukhus samtidigt.
I 17 av landets 21 regioner pågår eller planeras om- och tillbyggnader och nybyggnader av sjukhus. Kostnaden beräknas totalt till 100 miljarder kronor.
Region Blekinge tog i höstas beslut om ett femårigt projekt om flera nya byggnader på sjukhusområdet i Karlskrona.
Elenor Malmörn, Region Blekinge
– Vi gör vad vi kan för att rekrytera byggprojektledare men hittills har vi misslyckats. I dag har vi tre vakanser och snart har vi fyra, säger Elenor Malmörn, HR-chef för regionservice.
Charlotta Moberger, HR-chef på Västfastigheter i Västra Götalandsregionen, säger att det behövs erfarna projektledare för att bygga om och bygga nya sjukhus med avancerad teknik
– Det är få som har den erfarenheten och det är många som behöver den.
Charlotta Moberger, Region Västra Götalands län
Konkurrensen om erfarna ingenjörer som kan leda byggprojekt i miljardklassen har tvingat regionerna att analysera vad som krävs av dem för att rekrytera och behålla nyckelkompetens.
En av tio sänker kraven
Att regionerna har svårt att rekrytera ingenjörer, framför allt dem med erfarenhet, visar också en enkätundersökning som tidningen Ingenjören har gjort med regionerna. 10 av de 21 regionerna besvarade enkäten.
- 22 procent av regionerna uppger att det i allmänhet är svårt att rekrytera ingenjörer, 78 procent svarar att svårigheterna varierar beroende på tjänst.
- 11 procent svarar att de ofta tvingas sänka kraven på utbildning och erfarenhet vid rekrytering av ingenjörer.
- 89 procent av regionerna svarar att man främst rekryterar högskoleingenjörer.
- 22 procent svarar att regionen varje år gör särskilda satsningar på ingenjörernas löner för att klara/underlätta rekrytering. 56 procent uppger att sådana satsningar sker ibland, men inte varje år.
Gotland är en av regionerna som under många år har gjort särskilda lönesatsningar på ingenjörer.
– Gapet till privat sektor får inte bli för stort, då blir det omöjligt att både rekrytera och behålla. På Gotland har lönesatsningarna gett resultat. Vi kan absolut inte jämföra oss med Stockholm men utan satsningarna hade det varit betydligt svårare, säger Torbjörn Ihse, chef för teknikförvaltningens projektavdelning.
Karriär som specialist
I Västra Götalandsregionen tog politikerna 2018 ett beslut om att alla medarbetare i regionen ska ha en karriärutveckling.
– Det ska finnas andra tydliga karriärvägar än som chef. Man ska belönas också när man blir en duktig specialist. Det är viktigt både för att rekrytera och behålla kompetens, säger Charlotta Moberger.
Det är en karriärstege i fem steg där varje nivå med högre kompetens ger högre lön. En modell för samtal om karriärutveckling mellan chef och medarbetare har också tagits fram. Karriärstegen har introducerats för några yrkesgrupper i taget.
– Vi började 2019 med byggprojektledare, fastighetsförvaltare och tekniska förvaltare. I år har vi gått vidare med bland annat drifttekniker, säger Charlotta Moberger.
Skalar bort administration
I region Blekinge har man trots riktade lönesatsningar mot bland annat byggprojektledare och fastighetsförvaltare inte klarat rekryteringsbehoven. Därför har man valt att jobba med så kallad uppgiftsförskjutning.
– Vi försöker renodla de mest eftertraktade ingenjörernas jobb. När vi inte har fått tag i byggprojektledare har vi lagt över administrativa uppgifter på administratörer. På så vis nyttjar vi ingenjörerna bättre, säger Elenor Malmörn, HR-chef.
En modell som Region Blekinge också har provat är att använda delprojektledare, en roll som kräver kortare erfarenhet.
– En har klivit upp till rollen som byggprojektledare. Den här formen av karriärplanering, där ingenjörer successivt får mer ansvar, är viktig för att klara bemanningen, säger Elenor Malmörn.
Blekinge och några andra regioner har också traineeprogram i samarbete med högskolorna. I Blekinge får ingenjörsstudenter en anställning på 20 procent i regionen under två terminer av utbildningen.
– Det är en möjlighet för oss att både rekrytera och få ambassadörer på lärosätena. Jag tror att de saknas kunskap bland studenterna om att regionerna är stora teknikarbetsgivare. Våra traineer kan förändra den bilden.
Konkurrens inom medicinteknik
Men alla ingenjörer i regionerna jobbar inte inom bygg och fastighet. Digitalisering av vården sker snabbt och behovet av IT-kompetens växer.
På sjukhusen arbetar de medicintekniska ingenjörerna och även där råder brist på viss kompetens.
I Örebro är acceleratoringenjörer en specialinriktning som är svår att rekrytera. Deras kompetens behövs både för strålbehandling av cancer och för att tillverka radioaktiva läkemedel för att upptäcka cancer.
Peter Björk, Region Örebro län
– Inom två år ska vi bygga upp ny verksamhet för sådan tillverkning och jag kan se att rekryteringen blir en utmaning, säger Peter Björk, områdeschef för medicinsk teknik i Region Örebro län.
Inom medicinteknik har sjukhusen också en tuff konkurrens från privat sektor. Inte sällan blir regionerna en plantskola. I Region Skåne har ingenjörer specialiserade på bildanalys gått till leverantörer som Siemens, Philips och GE Healthcare.
– För att få billigare samarbetsavtal kräver leverantörerna att ingenjörerna på sjukhusen går deras utbildningar. När de blir duktiga kan företagen erbjuda högre löner och rekrytera dem, säger Patrik Milton, ordförande för Sveriges Ingenjörer i Region Skåne.
Patrik Milton, Region Skåne
Han lämnade för flera år sedan in ett förslag till regionen om en karriärstege för ingenjörer (som den i Västra Götalandsregionen). Den skulle ge en bättre löneutveckling för experter. Modellen infördes för att rekrytera och behålla sjuksköterskor i region Skåne 2015, men saknas fortfarande för ingenjörer.
Men Patrik Milton ser att regionerna ändå har konkurrensfördelar mot privat sektor. En är arbetsvillkoren.
– Tjänsterna hos leverantörerna kräver ofta resor. Ingenjörerna måste, ibland med kort varsel, besöka sjukhus i en annan del av landet. Det är villkor som kan passa dåligt för småbarnsföräldrar.
Samhällsnyttan lockar
Alla regioner som Ingenjören.se har varit i kontakt med är överens om att den viktigaste konkurrensfördelen – utan jämförelse – är arbetsuppgifterna. Ingenjörerna känner att de bidrar till samhället genom att bygga sjukhus, digitalisera tjänster som gör vardagen enklare för medborgarna eller ansvara för att viktig teknik på sjukhusen fungerar.
Argumenten används också flitigt både i marknadsföring mot högskolor och i rekrytering av mer erfarna ingenjörer.
– Det går inte längre att lägga ut en platsannons, nu måste vi jobba med varumärket. Vi satsar på sociala medier och LinkedIn, filmar medarbetare som berättar om sina jobb och föreläser på högskolorna. Vi är mer proaktiva i dag och det ger resultat, säger Charlotta Moberger, Västfastigheter.
