Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

– Två till tre års buffert kan vara rimligt. Större än så är inte försvarbart, säger Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand.

Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

I augusti skickade 19 ledamöter i Ingenjörsfullmäktige ett öppet brev till förbundsstyrelsen där man begärde tydliga svar på hur överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften ska användas.

Styrelsen svarar

Ingenjören fick en intervju med förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand för att skingra dimridåerna.

Du sa i en intervju med Ingenjören i juni att bufferten från den tillfälliga avgiftshöjningen inte ska finnas kvar över tid, den ska täcka premiehöjningar orsakade av pandemin. När ska bufferten avvecklas?

– Vi ska inte avveckla bufferten. Det var en olycklig formulering. Inkomstförsäkringen har alltid haft och kommer också i framtiden behöva en buffert. Den tillfälliga 100-lappen användes till att på kort tid bygga upp en större buffert för att täcka upp för pandemirelaterade fall. Och även om utvecklingen just nu går åt rätt håll är pandemins effekter på arbetsmarknaden fortfarande inte möjliga att överblicka i sin helhet.

Men du säger att det knappast är rimligt att ha en stor buffert för många år framöver. Hur många år är det rimligt att den räcker?

– Två till tre års buffert kan vara rimligt. En större buffert än så är inte försvarbar.

I dag går 35 kronor av medlemsavgiften (för fullbetalande medlemmar) till att betala försäkringspremien från Folksam. Ger det full kostnadstäckning?  

– Nej, premien från Folksam är högre än så. Den extra 100-lappen har förstärkt bufferten och en del av den används alltså för att finansiera premien.

Det betyder alltså att bufferten de närmsta åren krymper?

– Så är det, men det är inget nytt. Bufferten balanserar alltid upp- och nergångar i premien som ändras från år till år. Det går inte att anpassa medlemsavgiften varje gång. I dag är premien för försäkringen högre än före pandemin och det är något vi måste räkna med i framtiden. Pandemin har gjort försäkringsbranschen medveten om att arbetsmarknaden kan påverkas snabbare än vi upplevt tidigare.

Riskerar inte bufferten på sikt att tömmas om inte medlemsavgiften höjs?

– Bufferten får aldrig tömmas och i framtiden måste vi dessutom räkna med att den behöver vara större än tidigare. Hur stor beror på olika faktorer. Dels arbetslösheten bland ingenjörer, dels en bedömning av arbetslösheten i framtiden med hänsyn till olika riskfaktorer, exempelvis taket i a-kassan. Här får vi hjälp av Folksams aktuarier att räkna. Bufferten får aldrig bli för liten men det är inte heller rimligt att den är för stor.

Kan delar av bufferten i framtiden nyttjas för att undvika en höjning av medlemsavgiften?

– Indirekt kan det bli så eftersom vi vill undvika att förändra medlemsavgiften i takt med förändringarna av premien. Bufferten ska användas för att balansera premien, inte för övrig verksamhet. Ännu så länge vet vi inte hur hög premien blir när pandemin har ebbat ut. Den kommer påverkas av en mängd faktorer, inte minst politiska beslut. Storleken på premien är den mest avgörande faktorn för storleken på bufferten. Vill fullmäktige göra fler satsningar på medlemsnytta kräver det finansiering från annat håll.

Menar du att överskottet kan användas för annan verksamhet?

– Nej, överskottet från den tillfälliga avgiftshöjningen är öronmärkt för inkomstförsäkringen. Men försäkringen finansieras också med del av medlemsavgiften. Hur mycket pengar som tillförs från medlemsavgiften beror också på andra satsningar som Ingenjörsfullmäktige vill göra.

Kommer budgetunderlaget till Ingenjörsfullmäktige att ge full insyn i hur stort överskottet från den tillfälliga avgiftshöjningen är?

– Jag kan inte utlova redovisning på detaljnivå. En del uppgifter än känsliga men vi kommer att vara så transparenta som möjligt. Vi kommer att fortsätta delge de detaljer som vi alltid har redovisat. Det är också viktigt att skilja på förbundsstyrelsens och Ingenjörsfullmäktiges roller. Fullmäktige ska ha insyn men inte styra på detaljnivå.

Besviken på brevsvar

De 19 ledamöterna i Ingenjörsfullmäktige har fått ett skriftligt svar från förbundsstyrelsen på frågorna i det öppna brevet, men upplever att svaren är otydliga.

– Det besvarade inte våra frågor. Man kan bara beklaga, säger Björn Nyström från Ingenjörer för ett hållbart samhälle.

Han här läst intervjun ovan med Ulrika Lindstrand och är besviken över att förbundsstyrelsen inte ansträngde sig att besvara frågorna från Ingenjörsfullmäktige bättre.

– Om man fått dessa kommentarer i förbundsstyrelsens brev, som nu lämnats i intervjun med vår förbundsordförande, så hade situationen sett lite annorlunda ut. Brevet är ändå det officiella svaret! Till sist, Ingenjörsfullmäktige ska ha full insyn!

Han tillägger att frågan om överskottet från avgiftshöjningen blir viktig för Ingenjörsfullmäktige att bevaka.

– De extra inbetalda medlemsavgifterna till inkomstförsäkringen måste förbli en buffert för att möta framtida extraordinära arbetslöshetsperioder för ingenjörer.

2 kommentarer

  • Christer

    Vad är problemet med att betala tillbaka överskottet av denna tillfälliga avgift till de medlemmarna som gjort inbetalningarna? Uttaget har ju visat sig varit för stort. Är försäkringspremien underfinansierad över tid så skall det naturligtvis lösas med höjd medlemsavgift eller en omförhandlad försäkring. Kostnaden för försäkringen skall vara tydlig och transparent. Får kalla kårar när förbundet skall bygga ”buffertar” dvs kassor som i förlängningen kan användas till alla möjliga och omöjliga ”projekt”.

    16 september 2021
  • Joakim

    Vad är det som är ”känsligt” med att berätta om hur mycket pengar vi betalar till Folksam och hur stor ”bufferten” blivit efter de extra pengarna vi medlemmar har betalat in?

    Varför inte bara berätta t ex om hur stor kostnaden per medlem för inkomstförsäkringen är, t ex under åren 2017, 2018, 2019, 2020 och (prognos) för 2021? För många medlemmar, inklusive mig själv, är just inkomstförsäkringen en avgörande del av medlemskapet. Var transparenta!

    16 september 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
Fler artiklar