De begär svar om överskottet från avgiftshöjningen

Björn Nyström från Ingenjörer för ett hållbart samhälle har tillsammans med 18 andra fullmäktigeledamöter skickat ett öppet brev till förbundsstyrelsen.

Det finns en oro i Ingenjörsfullmäktige att den buffert som byggts upp i inkomstförsäkringen genom den höjda medlemsavgiften ska användas på fel sätt. I ett öppet brev till förbundsstyrelsen begärs nu ett klargörande.

I juni tog Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse beslutet att avbryta den tillfälliga avgiftshöjningen på 100 kronor i månaden. Den infördes i juni 2020 för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Kalkylen byggde på en prognos på en arbetslöshet bland medlemmarna på 3,8 procent.

Så illa blev det inte och därför tas den tillfälliga avgiftshöjningen bort den 30 september, tre månader tidigare än planerat.

Men det som medlemmarna har betalat in överstiger den premiehöjning som Sveriges Ingenjörer har fått för inkomstförsäkringen. Därför finns en rejäl buffert kvar. I en intervju med Ingenjören den 22 juni besvarar förbundsordförande Ulrika Lindstrand frågan om hur bufferten ska användas.

”Bufferten från höjningen som nu varit ska inte finnas kvar över tid, utan den ska täcka just höjningar som har orsakats av pandemin.”

Och det är det här uttalandet som har väckt oro bland en stor grupp ledamöter i Ingenjörsfullmäktige och gjort att de nu skickat ett öppet brev till förbundsstyrelsen. Fem valkorporationer eller listor i fullmäktige står bakom brevet, och de representerar 19 stycken av fullmäktiges 81 ledamöter.

Karin Stihl i valkorporationen Klöver Dam, är en av dem.

Karin Stihl

Karin Stihl, ledamot i Ingenjörsfullmäktige

– Jag blev väldigt fundersam när jag läste svaret i intervjun. När fullmäktige tog beslut om avgiftshöjningen bestämdes det att pengarna oavkortat ska gå till inkomstförsäkringen. Vad ska bufferten användas till om arbetslösheten fortsätter att sjunka?

Karin Stihl är orolig för att styrelsen planerar att använda bufferten för att betala hela premien för inkomstförsäkringen. Det ger en öppning för att den del av medlemsavgiften på 35 kronor som går till inkomstförsäkringen (när den extra avgiften tas bort den 30 september) kan användas till annan verksamhet. Vilket skulle betyda att medlen från den tillfälliga höjningen inte alls går oavkortat till inkomstförsäkringens buffert utan indirekt täcker andra omkostnader.

Karin Stihl tog kontakt med fler ledamöter i Ingenjörsfullmäktige för att höra deras reaktioner på artikeln. Fanns det andra som uppfattat svaret som hon? Det visade sig vara så.

– Kanske är det en otydlig formulering men det är viktigt att få ett svar som inte kan misstolkas.

Öppet brev till förbundsstyrelsen

De fem valkorporationer i Ingenjörsfullmäktige som står bakom brevet är ABB-ingenjörerna, Erfarna civilingenjörer, Ingenjörer för ett hållbart samhälle, Klöver Dam – kvinnligt nätverk och Stockholm-Mälardalen. Björn Nyström från Ingenjörer för ett hållbart samhälle fick i uppdrag att skriva brevet som skickades till förbundsstyrelsen den 18 augusti.

Brevet innehåller två frågor som gruppen vill ha svar på.

1) Hur har förbundsstyrelsen tänkt avveckla bufferten?

2) Vad styr avvecklingen och vad avser man att medlen ska användas till.

– Jag ser en risk för att medel direkt eller indirekt tillförs andra verksamheter, kanske satsningar som kräver nyrekryteringar till kansliet. Det kan tvinga förbundet att höja medlemsavgiften när bufferten tar slut för att klara den utökade verksamheten, säger Björn Nyström.

Karin Stihl vill att överskottet ska investeras som en buffert i inkomstförsäkringen för att säkra utbetalningar i framtiden.

– Det har vi lovat våra medlemmar, säger hon.

Björn Nyström, ledamot i Ingenjörsfullmäktige

Björn Nyström anser att Ingenjörsfullmäktige har ett ansvar att reagera på otydliga eller oroande uttalanden från förbundsstyrelsen.

– Som fullmäktigeledamot ska man vara en tumme i ögat på förbundsstyrelsen.

Förbundsordförande Ulrika Lindstrand skriver i ett mejl till Ingenjören att brevet kommer att besvaras på kommande möte med förbundsstyrelsen den 7–8 september.

Karin Virgin

Detta är en nyhetsartikel. Ingenjörens nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Sveriges Ingenjörer, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

6 kommentarer

  • Johan

    Som ingenjör på en bank på tech har jag inte fått någonting av att vara med i Sveriges ingenjörer. Det är bara att finna sig i situationen med dåligt kollektivavtal enligt vårat förbund som jag varit i kontakt med. Det känns tråkigt, varför ska jag vara kvar?

    Jag har med min chef skapat ny roll så man kan avancera utanför kollektivavtals ramar och den vägen lyckats, men inget tack vare vårat förbund.

    Jag ser och läser om bra saker man gör i förbundet men aldrig själv blivit påverkad.

    Hur många andra undrar jag upplever det samma?

    02 september 2021
  • Joakim

    Mycket bra. Det är viktigt att pengarna används på rätt sätt och så effektivt som möjligt. Eftersom den extra avgiften gett väldigt mycket mer pengar än vad som faktiskt behövts för att fylla på i inkomstförsäkringen, så hade det såklart varit mest korrekt att betala tillbaka till medlemmarna, via ex lägre månadsavgifter ett tag framöver.

    Det ska _inte_ byggas upp extrabuffertar bara för att det känns bra. Det är inte det vi medlemmar vill. Inte heller täcka andra hål i verksamheten — avgiftshöjningen var specifikt inriktad på inkomstförsäkringen.

    02 september 2021
    • Robbie

      Kan inte annat än att hålla med Joakim!

      Låt alltså dem som betalat det extra också få tillbaka det som inte behövde användas.

      02 september 2021
    • Anders

      Återbetalning av hela den extra buffert som uppstått men bara till de medlemmar som har betalat detta extra. Det finns ju information av exakt vilka som betalat överavgift.

      04 september 2021
    • Kim Samuelsson

      @Ingenjören: Angående kommentarerna här — har ni frågat SI och i så fall har ni fått något svar från dem? Antar att de måste ha en viss buffert, tex för kriser som ger hög arbetslöshet, löner vid strejk, eller liknande.

      09 september 2021
      • Karin Virgin

        Vi har ställt frågorna till förbundsstyrelsen. En artikel kommer att publiceras under veckan. /Redaktionen

        13 september 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt

Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt

”Högskoleprovet ställer för låga krav” • Chalmers-prognos för sol och vind • Ingenjörer på listan över mäktigast inom hållbarhet • Mäns livslängd närmar sig kvinnors • Sämre beslut med ”corporate bullshit” • Varning för att koppla tjänstepension till bolån
Fler artiklar