Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

– Två till tre års buffert kan vara rimligt. Större än så är inte försvarbart, säger Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand.

Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

I augusti skickade 19 ledamöter i Ingenjörsfullmäktige ett öppet brev till förbundsstyrelsen där man begärde tydliga svar på hur överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften ska användas.

Styrelsen svarar

Ingenjören fick en intervju med förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand för att skingra dimridåerna.

Du sa i en intervju med Ingenjören i juni att bufferten från den tillfälliga avgiftshöjningen inte ska finnas kvar över tid, den ska täcka premiehöjningar orsakade av pandemin. När ska bufferten avvecklas?

– Vi ska inte avveckla bufferten. Det var en olycklig formulering. Inkomstförsäkringen har alltid haft och kommer också i framtiden behöva en buffert. Den tillfälliga 100-lappen användes till att på kort tid bygga upp en större buffert för att täcka upp för pandemirelaterade fall. Och även om utvecklingen just nu går åt rätt håll är pandemins effekter på arbetsmarknaden fortfarande inte möjliga att överblicka i sin helhet.

Men du säger att det knappast är rimligt att ha en stor buffert för många år framöver. Hur många år är det rimligt att den räcker?

– Två till tre års buffert kan vara rimligt. En större buffert än så är inte försvarbar.

I dag går 35 kronor av medlemsavgiften (för fullbetalande medlemmar) till att betala försäkringspremien från Folksam. Ger det full kostnadstäckning?  

– Nej, premien från Folksam är högre än så. Den extra 100-lappen har förstärkt bufferten och en del av den används alltså för att finansiera premien.

Det betyder alltså att bufferten de närmsta åren krymper?

– Så är det, men det är inget nytt. Bufferten balanserar alltid upp- och nergångar i premien som ändras från år till år. Det går inte att anpassa medlemsavgiften varje gång. I dag är premien för försäkringen högre än före pandemin och det är något vi måste räkna med i framtiden. Pandemin har gjort försäkringsbranschen medveten om att arbetsmarknaden kan påverkas snabbare än vi upplevt tidigare.

Riskerar inte bufferten på sikt att tömmas om inte medlemsavgiften höjs?

– Bufferten får aldrig tömmas och i framtiden måste vi dessutom räkna med att den behöver vara större än tidigare. Hur stor beror på olika faktorer. Dels arbetslösheten bland ingenjörer, dels en bedömning av arbetslösheten i framtiden med hänsyn till olika riskfaktorer, exempelvis taket i a-kassan. Här får vi hjälp av Folksams aktuarier att räkna. Bufferten får aldrig bli för liten men det är inte heller rimligt att den är för stor.

Kan delar av bufferten i framtiden nyttjas för att undvika en höjning av medlemsavgiften?

– Indirekt kan det bli så eftersom vi vill undvika att förändra medlemsavgiften i takt med förändringarna av premien. Bufferten ska användas för att balansera premien, inte för övrig verksamhet. Ännu så länge vet vi inte hur hög premien blir när pandemin har ebbat ut. Den kommer påverkas av en mängd faktorer, inte minst politiska beslut. Storleken på premien är den mest avgörande faktorn för storleken på bufferten. Vill fullmäktige göra fler satsningar på medlemsnytta kräver det finansiering från annat håll.

Menar du att överskottet kan användas för annan verksamhet?

– Nej, överskottet från den tillfälliga avgiftshöjningen är öronmärkt för inkomstförsäkringen. Men försäkringen finansieras också med del av medlemsavgiften. Hur mycket pengar som tillförs från medlemsavgiften beror också på andra satsningar som Ingenjörsfullmäktige vill göra.

Kommer budgetunderlaget till Ingenjörsfullmäktige att ge full insyn i hur stort överskottet från den tillfälliga avgiftshöjningen är?

– Jag kan inte utlova redovisning på detaljnivå. En del uppgifter än känsliga men vi kommer att vara så transparenta som möjligt. Vi kommer att fortsätta delge de detaljer som vi alltid har redovisat. Det är också viktigt att skilja på förbundsstyrelsens och Ingenjörsfullmäktiges roller. Fullmäktige ska ha insyn men inte styra på detaljnivå.

Besviken på brevsvar

De 19 ledamöterna i Ingenjörsfullmäktige har fått ett skriftligt svar från förbundsstyrelsen på frågorna i det öppna brevet, men upplever att svaren är otydliga.

– Det besvarade inte våra frågor. Man kan bara beklaga, säger Björn Nyström från Ingenjörer för ett hållbart samhälle.

Han här läst intervjun ovan med Ulrika Lindstrand och är besviken över att förbundsstyrelsen inte ansträngde sig att besvara frågorna från Ingenjörsfullmäktige bättre.

– Om man fått dessa kommentarer i förbundsstyrelsens brev, som nu lämnats i intervjun med vår förbundsordförande, så hade situationen sett lite annorlunda ut. Brevet är ändå det officiella svaret! Till sist, Ingenjörsfullmäktige ska ha full insyn!

Han tillägger att frågan om överskottet från avgiftshöjningen blir viktig för Ingenjörsfullmäktige att bevaka.

– De extra inbetalda medlemsavgifterna till inkomstförsäkringen måste förbli en buffert för att möta framtida extraordinära arbetslöshetsperioder för ingenjörer.

2 kommentarer

  • Christer

    Vad är problemet med att betala tillbaka överskottet av denna tillfälliga avgift till de medlemmarna som gjort inbetalningarna? Uttaget har ju visat sig varit för stort. Är försäkringspremien underfinansierad över tid så skall det naturligtvis lösas med höjd medlemsavgift eller en omförhandlad försäkring. Kostnaden för försäkringen skall vara tydlig och transparent. Får kalla kårar när förbundet skall bygga ”buffertar” dvs kassor som i förlängningen kan användas till alla möjliga och omöjliga ”projekt”.

    16 september 2021
  • Joakim

    Vad är det som är ”känsligt” med att berätta om hur mycket pengar vi betalar till Folksam och hur stor ”bufferten” blivit efter de extra pengarna vi medlemmar har betalat in?

    Varför inte bara berätta t ex om hur stor kostnaden per medlem för inkomstförsäkringen är, t ex under åren 2017, 2018, 2019, 2020 och (prognos) för 2021? För många medlemmar, inklusive mig själv, är just inkomstförsäkringen en avgörande del av medlemskapet. Var transparenta!

    16 september 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt

Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt

”Högskoleprovet ställer för låga krav” • Chalmers-prognos för sol och vind • Ingenjörer på listan över mäktigast inom hållbarhet • Mäns livslängd närmar sig kvinnors • Sämre beslut med ”corporate bullshit” • Varning för att koppla tjänstepension till bolån
Fler artiklar