Tillgången och efterfrågan på civil- och högskoleingenjörer bedöms fortsätta att vara i balans om fem år. Den prognosen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
I rapporten Framtidsutsikter – här finns jobben 2026 – beskriver Saco arbetsmarknaden om fem år för drygt 60 akademikeryrken. Rapporten ges ut i september varje år som en vägledning inför valet till högskolan.
Prognoserna har tagits fram av Sacos 21 medlemsförbund och det är Sveriges Ingenjörer som gör prognosen för civil- och högskoleingenjörer. För båda utbildningarna bedömer förbundet att arbetsmarknaden fortsätter vara i balans. Det är en positiv signal för alla som överväger en ingenjörsutbildning.
Klarar att ställa om
Även om tillgången och efterfrågan på jobb för ingenjörer fortsätter vara i balans finns det skillnader, både mellan utbildningsinriktningar och regioner.
Johan Kreicbergs. Foto: Pernilla Pettersson, Sveriges Ingenjörer.
– SCB gör prognoser på längre sikt än fem år och man kan se en större efterfrågan än tillgång på ingenjörer inom elektroteknik, teknisk fysik och datateknik. Det här beror på elektrifieringen och digitaliseringen, säger Johan Kreicbergs som är chef för avdelningen Politikutveckling och Opinion på Sveriges Ingenjörer.
Med den snabba teknikutvecklingen är det svårt att göra säkra prognoser om vilka tekniska inriktningar som blir mer eller mindre efterfrågade i framtiden. Men Johan Kreicbergs tror att ingenjörer generellt har bra förutsättningar att ställa om.
– Har man en gång klarat en lång högskoleutbildning blir det säkert lättare än för många andra att komplettera med kurser och ta sig in i nya teknikområden. Här kan det nya omställningsavtalet också få stor betydelse.
Lättare att rekrytera i glesbygd
Just nu pågår stora industrisatsningar i norra Sverige. Där talar flera arbetsgivare om utmaningarna att rekrytera ingenjörer. Johan Kreicbergs tror att de positiva erfarenheterna av distansarbete kan underlätta rekryteringen.
– Distansarbete öppnar upp arbetsmarknaden. Behöver man inte vara på kontoret varje dag kan man bo lite längre bort. Det ska bli intressant att se om distansarbete kommer påverka hur företagen rekryterar framöver.
Nej till fler utbildningsplatser
Många teknikföretag uppger att det är svårt att rekrytera ingenjörer inom vissa områden. Därför lobbar arbetsgivarna för fler utbildningsplatser men Johan Kreicbergs ser inte det behovet. Han vill se helt andra satsningar.
– Bara omkring hälften av studenterna på ingenjörsprogrammen tar examen. Det krävs flera åtgärder för att öka andelen som går klart sin utbildning, bland annat bättre förkunskaper i matte.
Han pekar också på att kvinnliga ingenjörer har ungefär 10 procent lägre löner än manliga ingenjörer och arbetsgivarna har ansvaret för mer jämställda löner.
– En hållbar utveckling kräver en hållbar lönesättning som lockar kvinnor till de här framtidsyrkena. Det här är en fråga som arbetsgivarna måste jobba med.
Att kostnaden för varje utbildningsplats inom ingenjörsutbildningarna har sjunkit tycker han också är oroande. Kvaliteten på utbildningen är viktig för möjligheterna att få jobb.
Karin Virgin
Läs också: Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin
3 kommentarer
Om det är så, varför har då högskoleutbildade ingenjörer enligt Sveriges Ingenjörers egen statistik haft mycket sämre löneutveckling än andra tjänstemän och arbetare inom privat sektor de senaste ~20 åren, se [1]?
Gäller inte principen om tillgång och efterfrågan vid lönesättningen just för ingenjörer?
[1] https://ingenjoren.se/2017/05/05/ny-strategi-ska-ge-ingenjorer-lonelyft/
”Många teknikföretag uppger att det är svårt att rekrytera ingenjörer inom vissa områden[…]”
Kompetensen söker sig troligen till andra yrkesval som get bättre avkastning i form av högre lön och förmåner. Detta då ingenjörerna har halkat efter övriga tjänstemannayrken i cirka två decennier. Att då enbart klaga på antalet utbildningsplatser känns märkligt, såvida man inte är nöjd med tillgången på kompetens men vill betala lägre för den genom att försöka öka utbudet. Om man sedan lyckas eller inte är mer spekulativt. Se det ökade antalet utbildningsplatser till lärare och stagnansen där, som beror på bristen på lön/förmåner som lärare.
Att det är svårt att rekrytera inom vissa sektorer kan lika gärna betyda att arbetsgivarna är oattraktiva, med ointressanta arbetsuppgifter och dåliga arbetsvillkor.
Dessutom verkar det ha blivit en inställning bland svenska arbetsgivare att brist på senior personal på något mystiskt sätt ska lösas genom att det ska tillföras fler juniorer.