Vad hände egentligen på mötet? Varför reagerade jag så där? Genom att bli medveten om hur man själv fungerar blir det lättare att hantera olika situationer. Och det gör oss tryggare, både med oss själva och andra.
Det kallas självledarskap och handlar om att förstå mer om sig själv, men att också ta ansvar för sig själv – att ta tag i en situation i stället för att tänka att ”den andra är hopplös/gjorde inte vad jag förväntade mig/tog inte hänsyn till mig”.
Se webbinariet
På Sveriges Ingenjörer Play kan du se webbinariet ”Träna ditt självledarskap” med Elizabeth Kuylenstierna.
– Kanske har du varit med om något som du inte kan släppa. Ta då upp den händelsen igen och fundera: Vad hände? Hur påverkade det mig? Var nyfiken på dig själv och inte dömande. Kanske lär du dig något om dig själv så att du bättre kan hantera när det händer igen, säger Elizabeth Kuylenstierna.
Hon är ledarskapskonsult, terapeut och författare och jobbar bland annat med självledarskap.
Ok, så hur gör man då? Här är sex områden att ta tag i:
1. Reflektera
Grunden till att öka sin medvetenhet är att reflektera. Gärna lite kort varje dag – när du borstar tänderna, under stunder då och då eller genom att sätta dig 10–15 minuter.
– Det handlar inte bara om att repetera vad du har gjort under dagen. Inte heller om att recensera – ”Jag gjorde det där och det blev dåligt” – utan vi vill djupare, säger Elizabeth Kuylenstierna.
Fundera över en händelse, hur påverkade den dig? Vad tänkte du? Hur kände du dig? Fick det någon fysisk påverkan – blev du torr i munnen, fick hjärtklappning, svettades?
Eller fundera över andra frågor som: Varför är jag som jag är? Vem påverkas jag av i gruppen? Vad gör att jag känner mig lugn och trygg?
Och vad är nästa steg: Vill jag vara så här eller vill jag vara mer flexibel i hur jag tänker, känner och beter mig? Hur kan jag göra det?
Tänk också igenom vilka dina grundläggande värderingar är. Vad är viktigt på riktigt för dig? För den som vill ha ännu mer att bita i (eller ha variation) så lägger Elizabeth Kuylenstierna regelbundet ut frågor på sitt Instagramkonto – använd dem.
2. Vad känner jag just nu?
Att ha koll på sina känslor är en annan grundsten. Kolla av: Vad känner jag just nu? Alla har känslor, men man kan vara otränad i att lägga märke till dem. Olika känslor kan också vara olika starka, som att vara småsur eller riktigt förbannad.
– Var inte bara i huvudet när du utforskar vad du känner, utan du kan behöva leta i kroppen, i bröstet eller magen. Vad känner jag just nu?
En vanlig känsla är rädsla – kanske i form av att du känner dig otrygg eller håller dig tillbaka. Och en grundläggande rädsla är att inte få vara med i gruppen. ”Jag är inte omtyckt nog, inte kompetent nog, inte viktig nog – så jag får inte vara med.”
– Bli medveten om dina rädslor, farhågor och gör något åt det. Kanske kan du våga bli mer transparent och uttrycka vad du är rädd för.
Var också medveten om positiva känslor. Är du glad så betyder det att du är i ett sammanhang du mår bra av. Uttryck då det.
Är du besviken. Fundera på varför.
– Jag kanske har haft förväntningar som jag inte uttryckt. Bli medveten om och uttryck det ”Jag kände mig besviken, jag förväntade mig något annat men jag sa inte det”.
Då har man lyft taket, ökat dialogen, hjälpt någon annan att lära känna en själv.
3. Var snäll mot dig själv och sätt gränser
Självledarskap kan också komma som ett krav från chefen. ”Du behöver bli bättre på självledarskap.”
Elizabeth Kuylenstierna konstaterar att självledarskap inte tar bort chefens ansvar att leda. Men hennes råd är att använda självledarskapet till att fundera över hur du kan vara snäll mot dig själv och göra mer av det du mår bra av.
Ett sätt att ta hand om sig själv är att säga ifrån. Får du frågan om du kan ta en arbetsuppgift till, men du redan har fullt upp, säg: ”Jag kan inte det. Om jag ska göra något mer måste jag plocka bort något annat.”
– Självledarskap handlar mycket om gränssättning – att måna om sina gränser. Men sätt gränser på ett mjukt sätt, inte aggressivt. ”Här är vad jag behöver.” Och om det råkar bli för hårt, för att du är ovan, be om ursäkt och säg att du är otränad.
4. Vad tycker jag?
Ofta funderar vi över vad andra tänker och tycker. Vad vill de att jag ska göra? Blev de besvikna/ledsna/arga? Vad blir bäst för dem? Vad tycker de om mig?
– Landa hos dig själv i stället. Vad tyckte du? Är du nöjd med din insats? Vad gjorde du som blev bra? Det är inte så att man inte ska bry sig om andra, men stäm av med dig själv först: Vad tycker jag? Hur är det att vara jag just nu? Min egen åsikt är också betydelsefull.
5. Acceptera eller påverka
Om du tycker att någon är en energitjuv eller att vissa situationer tar energi, tänk: Vad kan jag göra?
– Är det inget du kan göra något åt just nu, acceptera situationen. I andra lägen kanske det finns något litet du kan påverka. Har du en utmanande kollega – då kan du säga upp dig, eller så kan du acceptera vissa sidor och förhålla dig till dem.
– Ofta vill vi att den andra ska ändra sig, men självledarskap är att acceptera att den personen är så. Vi kan påverka relationen genom att sätta gränser eller bestämma oss för att ”Jag ska inte ägna tid åt det här”. Se då på den andra med kärlek, acceptans och tillåtelse i stället.
Elizabeth Kuylenstierna påpekar att acceptans inte betyder att vi tycker att något är bra, men det kan ge ett lugn att tänka ”Jag kan inte göra något åt det här just nu”.
Och glöm inte att påverka det som går att påverka – små steg i taget.
6. Förbered dig
Slutligen, använd dig av det du kommit fram till. När du till exempel ska in på ett möte, fundera på: Vad är ditt uppdrag? Hur vill du vara? Vad vill du ta med in i mötet? Vad ska du se till att det händer eller inte händer? Och efteråt: hur var det?
Elizabeth Kuylenstierna ger också tipset att ta hjälp av varandra – fråga andra hur de uppfattar dig.
– Och gör allt det här med mycket empati och förståelse för dig själv.
