Få myndigheter klarar kraven på lönekartläggning

Lönekartläggningar är ett viktigt verktyg för att synliggöra löneskillnader mellan könen. Foto: Getty Images

Endast nio myndigheter gjorde en lönekartläggning i tid förra året. De flesta av landets trettio största myndigheter bryter därmed mot lagen. Det visar en granskning som tidningen Publikt har gjort.

Sedan 2017 finns det krav på att lönekartläggningar ska göras varje år och att de ska vara klara innan kalenderårets slut. Publikts granskning för 2020 visar att det endast var åtta myndigheter som uppfyllde kravet fullt ut. Umeå universitet var visserligen klar i tid, men hade uteslutit flera personalgrupper i sammanställningen och fick därmed inte godkänt i granskningen.

Ytterligare sju myndigheter hade genomfört kartläggningar av 2020 års löner, men missat deadline och blivit färdiga först efter årsskiftet.

Årliga kartläggningar är ett krav

Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare göra lönekartläggningar varje år. Arbetet ska ske i samverkan mellan parterna och även innehålla en analys.

För arbetsgivare med fler än tio anställda ska kartläggningen dokumenteras skriftligt.

Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor. 

Fjorton myndigheter saknade dock helt lönekartläggning för 2020 när Publikt ställde frågan i augusti i år.

Sjukdom, systemstöd och pandemi

Det finns flera förklaringar till att lönekartläggningen inte blivit genomförd.

Försvarets materielverk, FMV, uppger att de saknat systemstöd för att göra en lönekartläggning. Kriminalvården valde att inte göra någon kartläggning för 2020, eftersom de inte heller gjorde någon lönerevision det året. Jordbruksverket hann inte med kartläggningen på grund av att medarbetare blev sjuka.

Många av de som inte hunnit bli klara i tid uppger att pandemin försenat arbetet.

Inte ok att välja bort

Men oavsett om arbetet försenats på grund av sjukdom, avsaknad av system­stöd eller felaktiga befattnings­beskrivningar så är det inte godtagbara skäl för arbetsgivare att skjuta upp arbetet med lönekartläggningar, poängterar Diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius

– Alternativet att bara välja bort att göra lönekartläggningar finns inte. Alla arbetsgivare är skyldiga att göra sådana, men jag tycker att myndigheterna har ett särskilt ansvar för att leva upp till lagkraven, säger han till tidningen Publikt.

Det är i år tredje gången som tidningen Publikt granskat hur Sveriges största statliga myndigheter jobbar med lönekartläggningar.

Så har de 30 största myndigheterna klarat lagkraven

Status på kartläggningen Myndighet
Klar i tid Karolinska institutet
Kronofogdemyndigheten
Luleå tekniska universitet
Regeringskansliet
Skatteverket
Transportstyrelsen
Tullverket
Åklagarmyndigheten
Ofullständig kartläggning Umeå universitet
Klar efter kalenderårets slut Försvarsmakten
Göteborgs universitet
Lantmäteriet
Linnéuniversitetet
Polismyndigheten
Statens institutionsstyrelse
Uppsala universitet
Ännu ej klar Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
KTH
Linköpings universitet
Lunds universitet
Malmö universitet
Migrationsverket
Stockholms universitet
Sveriges lantbruksuniversitet
Trafikverket
Örebro universitet
Ingen kartläggning genomförd Försvarets materielverk
Kriminalvården
Statens jordbruksverk

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Vad är poängen med ett kollektivavtal?

Vad är poängen med ett kollektivavtal?

Spelar det någon roll om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte? Tjänar jag något på det, rent ekonomiskt? Jennifer Nilsson Fridell reder ut de vanligaste frågorna kring kollektivavtal.
Fler artiklar