Få myndigheter klarar kraven på lönekartläggning

Lönekartläggningar är ett viktigt verktyg för att synliggöra löneskillnader mellan könen. Foto: Getty Images

Endast nio myndigheter gjorde en lönekartläggning i tid förra året. De flesta av landets trettio största myndigheter bryter därmed mot lagen. Det visar en granskning som tidningen Publikt har gjort.

Sedan 2017 finns det krav på att lönekartläggningar ska göras varje år och att de ska vara klara innan kalenderårets slut. Publikts granskning för 2020 visar att det endast var åtta myndigheter som uppfyllde kravet fullt ut. Umeå universitet var visserligen klar i tid, men hade uteslutit flera personalgrupper i sammanställningen och fick därmed inte godkänt i granskningen.

Ytterligare sju myndigheter hade genomfört kartläggningar av 2020 års löner, men missat deadline och blivit färdiga först efter årsskiftet.

Årliga kartläggningar är ett krav

Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare göra lönekartläggningar varje år. Arbetet ska ske i samverkan mellan parterna och även innehålla en analys.

För arbetsgivare med fler än tio anställda ska kartläggningen dokumenteras skriftligt.

Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor. 

Fjorton myndigheter saknade dock helt lönekartläggning för 2020 när Publikt ställde frågan i augusti i år.

Sjukdom, systemstöd och pandemi

Det finns flera förklaringar till att lönekartläggningen inte blivit genomförd.

Försvarets materielverk, FMV, uppger att de saknat systemstöd för att göra en lönekartläggning. Kriminalvården valde att inte göra någon kartläggning för 2020, eftersom de inte heller gjorde någon lönerevision det året. Jordbruksverket hann inte med kartläggningen på grund av att medarbetare blev sjuka.

Många av de som inte hunnit bli klara i tid uppger att pandemin försenat arbetet.

Inte ok att välja bort

Men oavsett om arbetet försenats på grund av sjukdom, avsaknad av system­stöd eller felaktiga befattnings­beskrivningar så är det inte godtagbara skäl för arbetsgivare att skjuta upp arbetet med lönekartläggningar, poängterar Diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius

– Alternativet att bara välja bort att göra lönekartläggningar finns inte. Alla arbetsgivare är skyldiga att göra sådana, men jag tycker att myndigheterna har ett särskilt ansvar för att leva upp till lagkraven, säger han till tidningen Publikt.

Det är i år tredje gången som tidningen Publikt granskat hur Sveriges största statliga myndigheter jobbar med lönekartläggningar.

Så har de 30 största myndigheterna klarat lagkraven

Status på kartläggningen Myndighet
Klar i tid Karolinska institutet
Kronofogdemyndigheten
Luleå tekniska universitet
Regeringskansliet
Skatteverket
Transportstyrelsen
Tullverket
Åklagarmyndigheten
Ofullständig kartläggning Umeå universitet
Klar efter kalenderårets slut Försvarsmakten
Göteborgs universitet
Lantmäteriet
Linnéuniversitetet
Polismyndigheten
Statens institutionsstyrelse
Uppsala universitet
Ännu ej klar Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
KTH
Linköpings universitet
Lunds universitet
Malmö universitet
Migrationsverket
Stockholms universitet
Sveriges lantbruksuniversitet
Trafikverket
Örebro universitet
Ingen kartläggning genomförd Försvarets materielverk
Kriminalvården
Statens jordbruksverk

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Man som packat ihop sina saker på kontoret

”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
Fler artiklar