Höjda arvoden, investeringar i elnät och respekt för arbetstiden

Inför Ingenjörsfullmäktige föreslås nu kraftigt höjda arvoden för Sveriges Ingenjörers ordförande och vice ordförande. På agendan finns också nya program för vad förbundet ska tycka om miljö, utbildning och arbetsmiljö.

Den 21–23 november hålls årets Ingenjörsfullmäktige. En rad frågor kommer då upp och en av dem är vilka arvoden som ska betalas för olika uppdrag i förbundet.

Höjning med 232 procent

I dag jobbar Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand 50 procent som ingenjör och lägger övrig tid på sitt uppdrag som ordförande. För det får hon ersättning för förlorad arbetsinkomst plus 13 129 kronor per månad i arvode. Det är en av de lägre ersättningarna om man jämför med andra fackförbund.

Men nu föreslår Sveriges Ingenjörers valberedning att arvodet höjs med 232 procent, till 43 636 kronor per månad. Samtidigt föreslås att arvodet för de två vice ordförandena för förbundet höjs till hälften av det – 21 818 kronor var i månaden.

– Det ser dramatiskt ut, men vi i valberedningen och förbundet har inte sett till att öka arvodet eftersom. Och det börjar se larvigt ut vad vi betalar vår ordförande, säger Stefan Wänstedt, ledamot i valberedningen.

Han menar att förbundet med arvodeshöjningen ska visa att det är viktigt att ha en bra ordförande – samtidigt som höjningen inte ska vara orimlig.

– Det presidium (ordförande och vice ordförande) vi har nu syns externt på ett sätt som Sveriges Ingenjörer inte gjort tidigare. De gör ett bra jobb och ska ha bra betalt för det. Och någon gång ska vi byta ordförande. Då är det här ett sätt att få bra folk – att ha ett arvode som märks.

Så vad är en rimlig ersättning?

En svårighet med att jämföra med andra förbund är att ordförandenas uppdrag varierar mellan förbunden – från deltid till heltid.

Akavia, med 131 000 medlemmar att jämföra med Sveriges Ingenjörers 159 000, har också en ordförande på deltid. Hon får 25 650 kronor i arvode för sitt uppdrag. Unionen, med 700 000 medlemmar, har en ordförande på heltid, som får 113 000 kronor per månad. (En sammanställning av ersättningarna finns i Arbetsvärldens artikel Så mycket tjänar facktopparna)

Sveriges Ingenjörers valberedning har tittat på olika parametrar: ersättningen i andra förbund, vad höga chefer bland förbundets medlemmar tjänar och sedan gjort en bedömning utifrån det. Stefan Wänstedt påpekar att det är svårt att jämföra lön och arvoden. Han hänvisar också till att Sveriges Ingenjörer har en så pass hög omsättning att det går att jämföra med ett företag – och att ledamöter i bolagsstyrelser ofta har ännu högre arvoden.

– Så vi har tänkt att den här nivån är rimlig.

Läs också: Två nya ledamöter föreslås till Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse

Vad ingenjörer kan bidra med inom miljö

En annan del av årets fullmäktige är att anta tre nya program med förbundets åsikter inom ett område. Ett är det nya miljöpolitiska programmet. Nytt i år är att man utgår från de globala hållbarhetsmålen enligt Agenda 2030 och de svenska miljökvalitetsmålen.

Tidigare har det blivit långa debatter om kärnkraft och fordonstrafik när förbundets miljöprogram ska antas, men den här gången har man riktat in sig på att dra upp de stora riktlinjerna.

– Vi ska representera alla medlemmar och väga intressen, inte polarisera. Det är viktigt att vi kommer ut i frågor om omställning, miljö- och klimatpåverkan. Vi behöver få ett program så att vi säga ”Det här tycker förbundet”, konstaterar Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand.

Fokus ligger på de områden där ingenjörer är med och bidrar. Bland de 20 punkterna finns att miljötillstånd ska hanteras fortare; att arbetsgivare ska ansvara för att kompetensutveckla ingenjörer om hållbar omställning; att komponenter ska vara förberedda för byte, återanvändning eller återvinning; att stora koldioxidutsläppare får ansvar att fånga in koldioxiden; att digital teknik används för att samordna transporter; att öka investeringstakten i elnäten och stärka kapaciteten för överföring av el också till grannländerna; och att det ges mer forskningsmedel till områden som kan förbättra vattenrening.

Distansarbete och övertid

Det ska också antas ett nytt arbetsmiljöpolitiskt program. I förslaget finns distansarbete med bland punkterna. Här konstateras att ”arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön, oavsett var arbetet bedrivs” och att nya sätt att organisera arbetet kan göra att ”gränserna för när och var arbete utförs suddas ut”. Samtidigt lyfts det fram i omvärldsanalysen att distansarbetet alltid ska vara frivilligt – inte ett krav – och att det ska finnas utrymme för ingenjörer att mötas.

Men att skriva in ökade möjligheter till distansarbete i kollektivavtalen är inget som Ulrika Lindstrand och förbundsstyrelsen i dag vill sätta ner foten om. Det ligger ytterst på varje förhandlingsdelegation att föreslå sådana skrivningar i avtalsrörelsen, menar de.

– Att det görs lokala överenskommelser är nästan en förutsättning för att det ska bli tydligt hur man ska lösa det för just den arbetsplatsen. Alla har olika förutsättningar och behov. Här har lokalt förtroendevalda en viktig roll.

Frågan är också mer komplex än man tänker på, framhåller Ulrika Lindstrand, med skatteregler, arbetsmiljö, arbetstid och försäkringar.

– Det som är viktigt att tänka på är att det så klart är bra om man kan ha flexibilitet. Men det är också många som inte vill eller inte mår bra av att jobba på distans. Som ingenjör behöver man också träffa andra, speciellt om man jobbar med innovation.

En annan punkt i förslaget slår fast att den överenskomna arbetstiden ska respekteras.

– Vi måste värna individen så att människor inte blir sjuka. Det här blir svårare och svårare – när man jobbar gentemot länder i andra tidszoner eller jobbar hemifrån. Vi vet att ingenjörer redan jobbar mycket övertid. Vi vill inte se tvingande regler, men lyfta frågan och prata mer om den.

I förslaget finns det också med punkter om vikten av systematiskt arbetsmiljöarbete, att utforma en hjärnvänlig arbetsmiljö så att ingenjörernas kognitiva förmågor tas tillvara och att mobbning och trakasserier ska vara förbjudna i arbetslivet och ge möjlighet till skadestånd om någon utsätts.

Skarpare om livslångt lärande

Det tredje programmet som ska antas handlar om utbildningspolitik. I den första punkten konstateras att Sverige behöver bra ingenjörer för att möta framtidens utmaningar och att kvalitet i ingenjörsutbildningen därför alltid ska överordnas kvalitet.

I övrigt handlar punkterna om att teknikintresse och -kunskaper behöver grundläggas i grundskolan, att teknikprogrammet på gymnasiet måste vara utformat så att man kan söka in till ingenjörsutbildningar utan att komplettera, att anslagen per student på högskolan måste återställas till vad de var tidigare och att ingenjörer måste få möjlighet att kontinuerligt utvecklas i arbetet.

Den sista av punkterna i programmet handlar om att högskolorna måste få förutsättningar att erbjuda vidareutbildning på rätt nivå för yrkesverksamma ingenjörer.

– Skrivningarna om det livslånga lärandet är skarpare. Det har blivit viktigare i och med snabba teknikskiften, säger Ulrika Lindstrand.

Hög kvalitet på motionerna

I år har också 20 motioner kommit in till fullmäktige (som Ingenjören skrivit om i tidigare artiklar).

Ulrika Lindstrand tycker att det är hög kvalitet på motionerna och är glad att det både finns motioner om lön och om innehållet i förbundets program.

– Vi ska ju gå in i en ny avtalsrörelse och då är det bra att vi får vrida och vända på frågorna, och med programmen så vill vi ju få feedback på vad vi ska lyfta fram. Jag hoppas få många goda diskussioner.