Kompetens, arbetsmarknad och innovationer är frågor där Sveriges Ingenjörer vill vara med och påverka politiken. Dessutom måste ingenjörsyrket bli mer attraktivt och lönerna högre. Det konstaterar Johan Kreicbergs, ny samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
I september tillträdde Johan Kreicbergs som ny samhällspolitisk chef för Sveriges Ingenjörer. Uppdraget är att driva ingenjörernas intressen i politiken och samhällsdebatten.
– Jag tycker det är otroligt spännande. Ingenjörer spelar en nyckelroll i många av de frågor som man diskuterar just nu, i exempelvis klimatomställningen och elektrifieringen. Dessutom är vi på väg in i en helt ny typ av arbetsliv som ritar om hela kartan för arbetsmarknaden, säger han.
Knepiga arbetsmiljöfrågor
Arbetsmiljöfrågan är den fråga som Johan Kreicbergs upplever är hetast just nu. Många ingenjörer har arbetat hemifrån under pandemin och när arbetsplatserna nu börjar öppna upp igen ställs också arbetsmiljöfrågorna på sin spets.
Vad krävs för att klara av ett mer flexibelt arbetsliv, hur kan man dra nytta av erfarenheterna av hemarbetet och vilka risker bör man se upp med?
Ny samhällspolitisk chef
Johan Kreicbergs är nationalekonom i grunden och har under sitt arbetsliv intresserat sig för arbetsmarknads- och entreprenörsfrågor.
Närmast kommer han från Svenskt Näringsliv, men har tidigare arbetat på bland annat Swedbank, Företagarna och Svensk Handel. Han har även drivit eget konsultbolag med inriktning på opinionsbildning och kommunikation.
– Det händer vansinnigt mycket just nu och vi är mitt i en förändring där vi inte har alla svar ännu. Men det är tydligt att arbetsmiljölagstiftningen måste tydliggöras och förändras på olika sätt för att hantera den nya verkligheten, säger han.
Nya krav på utbildningssystemet
En annan viktig fråga är kompetensutmaningen. I många branscher finns det en efterfrågan på ingenjörskompetens, men Johan Kreicbergs poängterar att det inte handlar om att utöka antalet utbildningsplatser.
Många ingenjörsutbildningar har exempelvis problem med att fylla sina utbildningsplatser och hälften av de som påbörjar sin utbildning tar inte ut sin examen.
– Det är inte fler platser på högskolan som behövs, det som behövs är att fler unga rustas med bra mattekunskaper så att de klarar utbildningen. Fler platser hjälper inte den som inte har de förkunskaper som behövs och ingenjörsutbildningen är redan stor – näst störst efter lärarutbildningarna.
För att klara kompetensutmaningen är det också viktigt att hitta lösningar så att yrkesverksamma ingenjörer kan fortsätta utbilda sig under hela arbetslivet. Det ställer nya krav på både arbetsgivare och förändringar av utbildningssystemet, förklarar Johan Kreicbergs.
Lön lockar talanger
Dessutom måste ingenjörsyrket bli mer attraktivt och lönerna högre.
– För att klara klimat- och teknikomställningen behöver de största talangerna lockas till ingenjörsyrkena. Lönerna är därför en hållbarhetsfråga, säger han.
Han tror att många arbetsgivare har lyckats hålla nere lönerna, mycket på grund av att konkurrensen om ingenjörer inte varit särskilt stor på många platser i landet. Men med en mer flexibel arbetsmarknad förändras också detta.
– Med distanslösningar öppnar sig nya möjligheter att söka jobb på andra ställen än där man bor och det innebär ett helt nytt läge i löneförhandlingarna, konstaterar han.
Göra ingenjörens röst hörd
Johan Kreicbergs tycker att det är viktigt att som fackförbund vara med och driva opinion. Hans uppdrag är att se till att ingenjörernas egna tankar kommer in i den politiska diskussionen – via direkta kontakter med politiker och tjänstemän, som experter i utredningar eller genom att ta fram analyser och rapporter som blir viktiga bidrag i samhällsdebatten.
– Det är viktigt att ingenjörernas röster hörs i samhällsdebatten. Vi behöver peka på de lösningar som vi tror är smartast och som stärker oss som ingenjörer på sikt, säger han.
2 kommentarer
Det hänger ihop med löneutvecklingen. Idag behöver du byta jobb för att hänga med i löneutvecklingen. Därmed blir det inte lönsamt att utbilda personalen efter som de inte kommer stanna kvar när det enda sättet att få upp lönen är att byta jobb.
En ännu viktigare fråga torde vara hur företagen har tänkt sig att lösa ”ingenjörsbristen” genom att tillföra fler juniorer när sökesannonserna bara efterfrågar seniorer.