”Nätverksträffar stärker förtroendevalda i offentlig sektor”

Som fackligt förtroendevald är det viktigt att vara med tidigt i processen. Det är då man har möjlighet att påverka, innan besluten fattas. Foto: Getty Images

Sifferlösa, rullande avtal och budgetar som sätter ramarna. Inom offentlig sektor är det viktigt att ständigt jobba med lönefrågan. På träffar får förtroendevalda coachning från Sveriges Ingenjörer och chans att berätta för varandra vad som fungerar bra på deras arbetsplatser.

Inom kommuner och regioner sätter budgeten ramar löneutrymmet inför kommande års lönerevisioner. Som fackligt förtroendevald är det därför viktigt att vara med tidigt i processen när budgeten ska diskuteras, innan beslut fattas. I många fall börjar budgetarbetet redan på våren, snart efter det att lönerna har förhandlats färdigt.

– Lönen är en levande fråga under hela året. Det som är svårast som fackligt förtroendevald är att få kännedom om, och möjlighet att komma in i rummen där frågorna diskuteras, berättar Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer med fokus på kommuner och regioner.

Sänker trösklarna

För att stärka de förtroendevalda arrangerar Sveriges Ingenjörer nätverksträffar för lokala ordföranden och förhandlare en till två gånger per termin. På hösten arrangeras en löneupptaktskurs med fokus på kommande lönerevision.

– Träffarna är viktiga för att sänka trösklarna, för att ge de förtroendevalda guidning och coachning i hur de kan tänka och göra kring olika sakfrågor. För oss på förbundet är det dessutom värdefullt att få veta hur behoven ser ut för ytterligare stöd och hjälp. Och att de vet vilka vi är och kan höra av sig när de har frågor och funderingar.

Nätverksträffarna kan handla om allt från innehållet i kollektiv- och löneavtal till tillämpning av exempelvis arbetstid. I år har återgången till kontoren efter pandemin varit ett hett ämne. Hemarbetet väcker nya frågeställningar kring både möjligheter, begränsningar och hur det kan se ut och fungera framöver.

Sälja in ingenjörsrollen

Träffarna är också viktiga för att ge tips och verktyg för att lyfta det fackliga arbetet på den lokala nivån, konstaterar Jörgen Lundqvist.

– Fackets roll är att vara med och påverka och då är det också viktigt att vi ser till att vi är med tidigt innan beslut fattas.

Jörgen Lundqvist förklarar att det är lätt att ingenjörer försvinner bland andra yrkeskategorier som kanske är bättre på att synas och höras inom offentlig sektor. Oavsett om det handlar om budget, organisationsförändringar, rekrytering eller kompetenssatsningar så gäller det att förstå processerna och veta när det är läge att komma med inspel.

– Det handlar mycket om att saluföra ingenjörsrollen och visa hur ingenjörers kompetens och erfarenhet kan komma till nytta i verksamheten. Att visa hur ingenjörerna kan vara en viktig spelare i välfärden.

Tydligt och förutsägbart

Hos statliga arbetsgivare samarbetar de lokala facken inom Saco under samlingsnamnet Saco-s. Lön var också temat när Saco-s arrangerade ordförandekonferens tidigare i höstas.

– Vi pratade om löneprocessen, hur den fungerar på olika arbetsplatser, vilka utmaningarna är och hur man som ordförande kan arbeta med förbättringar, berättar Ingrid Karlsson, ombudsman på Sveriges Ingenjörer och avtalsansvarig för offentlig sektor.

Inom den statliga sektorn har akademikerna processavtal, vilket innebär att de inte löper ut. Istället arbetar man med att förbättra och utveckla avtalen regelbundet. Löneavtalet är dessutom sifferlöst med tanken att löneutveckling ska ha en tydlig koppling till prestation.

– Därför är tydlighet och förståelse är viktigt för att löneprocessen ska fungera bra, konstaterar Ingrid Karlsson.

Inga överraskningar på lönesamtalet

Den största svårigheten med löneprocessen är att få till det långsiktiga arbetet. De lönesättande cheferna behöver ge feedback på prestation och förväntningar så att medarbetarna vet hur de ligger till.

– Det ska inte komma som en överraskning vid lönesamtalet. Dialogen måste finnas där under hela året så att medarbetaren har en chans att förändra och göra saker bättre.

Ordförandekonferensen ger dessutom bra input till processen för att revidera lönerna och hur man kan förbättra den. När löneprocessen drar igång inleds den med ett uppstartsmöte där man återkopplar föregående års arbete och sätter spelreglerna för arbetet framåt.

Ger tyngd till argumenten

Ingrid Karlsson betonar att det är värdefullt för de fackligt förtroendevalda att då kunna ge exempel på vad som fungerar bra på andra arbetsplatser. Det ger mer tyngd till deras egna förbättringsförslag.

– Det ger mer stuns när man kommer med idéer och kan hänvisa till hur andra myndigheter får det att fungera, poängterar hon.

Eftersom Saco-s samlar flera olika fackförbund är det inte bara representanter för Sveriges Ingenjörer som är med, vilket också ger en intressant mix, konstaterar hon.

– Det är ett bra sätt att mötas över myndighetsgränserna, med det fackliga arbetet som den gemensamma nämnaren. Även om man är olika och sysslar med olika saker så finns det också många likheter. Men framför allt är det värdefullt att kunna knyta nya kontakter och få nya idéer till sitt fackliga arbete.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
Fler artiklar