Hur är det som ingenjör att jobba i team med flera nationaliteter? Vad ska man tänka på? Vi frågade några ingenjörer på Hitachi Energy i Ludvika – där det tillhör vardagen att jobba med många nationaliteter. Här är deras råd.
Rodrigo Tanabe hade jobbat för ABB i Brasilien när han kom till ABB Power Grids i Ludvika 2010, det som i dag är Hitachi Energy. Det var hans första utlandsuppdrag och det var vinter.
– Jag var lite nervös. Jag kände ingen. Jag tycker inte att jag är en så öppen person, men jag ville verkligen jobba här, säger han.
För Johanna Edlund, som kom till företaget som trainee 2019 och nu jobbar nära produktionen både i Ludvika och Indien, gjorde det henne nervös att hon skulle prata engelska på jobbet.
– Jag tänkte att man måste vara perfekt på språk och undrade hur bra vi skulle förstå varandra. Men jag har växt. Man får energi när man klarar språket och jag lär om och av dem jag arbetar med, särskilt av indierna som jag jobbar med mest, säger hon.
Sex nationaliteter i teamet
Båda jobbar inom HVDC – enheten där man bygger kraftnät för högspänd likström. En teknik som Hitachi Energy är världsledande inom och där Ludvika är hjärtat.
I dag är Rodrigo Tanabe chef för ett team där hälften är svenskar och de andra kommer från Indien, Nya Zeeland, Pakistan och Polen, och han själv som kommer från Brasilien.
Men på plats i Ludvika jobbar han dessutom med personer från ytterligare 11 länder: Irak, Storbritannien, Eritrea, Tyskland, Schweiz, Kina, Sri Lanka, Serbien, Panama, Portugal och Italien. Totalt finns det över 60 olika nationaliteter på Hitachi Energy i Sverige.
Olika metoder i olika länder
En annan ingenjör på HVDC är Mie-Lotte Bohl. Hon kom till Asea som elevingenjör 1983 och har haft utlandstjänstgöring i både Argentina och Nya Zeeland. I dag är hon projektledare och offertledare och förutom att hon är med i ett säljteam med olika nationaliteter i Ludvika, så ingår hon i globala team som sitter i Irland och Indien.
Rdrigo Tanabe, Johanna Edlund och Mie-Lotte Bohl gillar alla att jobba med många nationaliteter – både professionellt och socialt. I projekten ger det olika perspektiv och kunskaper. Rodrigo Tanabe pekar på dokumentation där alla är vana vid olika metoder, vilket man drar nytta av i stället för att argumentera om vilken metod som är bäst.
– Vi är bra på att lyssna på varandra. Och i slutänden ska vi ju följa kundens krav som skiljer sig mellan olika länder. Genom att vi har olika kunskaper och erfarenheter så kompletterar vi varandra och kan rekommendera kunden hur de kan göra.
Inte bara Sverige
Att vara många nationaliteter och ha erfarenhet av att jobba i flera länder ger en känsla av att vara en del i något större.
Mie-Lotte Bohl berättar om en lunch i ett köpcentrum i Ludvika med några från företaget. Utanför pågick ett stort byggprojekt med många lyftkranar och en man kommenterade att det var som i Peking.
– Vi var åtta runt bordet och alla visste vad han menade. Alla hade varit i Peking nyligen och sett hur man byggde. Vi har likadana referenser. Att vi är från många länder gör också att det blir en öppenhet. Det är inte bara Ludvika, inte bara Sverige utan hela världen.
Johanna Edlund kommenterar att hon lärt sig mycket om hur det är att leva och arbeta i Indien och tycker att det är spännande.
Individer spelar mer roll än nationalitet
Men svenskarna då, hur tycker Rodrigo Tanabe att de är?
– Jag tycker att det är svårt att generalisera. Jag fick höra att svenskarna inte är så sociala och öppna, men efter att ha varit här i många år känner jag att vissa inte är så sociala medan andra verkligen är det. Det är individuellt. Och så är det också med andra nationaliteter också.
Johanna Edlund håller med och säger att hon blivit chockad över hur lika människor är oavsett varifrån de kommer.
– Det är mer organisatoriska saker som kan bidra till hur man agerar. I Sverige är det en plattare organisation. Till exempel i Indien är det mer hierarkiskt. Jag tar beslut själv och pratar med den jag vill ha svar av. Det är bra att förstå att det är på olika sätt.
Kommunikation är utmaningen
Den utmaning som alla nämner är kommunikationen, att det blir missförstånd.
– Engelska är inte de flestas modersmål. Vi har också olika brytningar och dialekter så det är inte exakt samma engelska alla talar. Efter att man jobbat ihop ett tag går det lättare men i början är det en utmaning, säger Rodrigo Tanabe.
Mie-Lotte Bohl tar upp att det så klart finns kulturskillnader som man behöver förstå. Hon tar Finland som exempel.
– I säljsamtal och förhandlingar säger de ja, men det betyder inte att de håller med utan att de bekräftar att de lyssnar. Där har jag gått på minor.
Den största kommunikationssvårigheten som Rodrigo Tanabe varit med om var när han besökte ett projekt i Japan och skulle checka in på hotellet. Han använde Google translate för att be att få sitt rum, men i stället blev han satt på en buss till en parad.
I dag ägs verksamheten till 80,1 procent av japanska Hitachi, men svårigheterna från hotellet har inte upprepats på jobbet.
– Nej, det är ingen skillnad i hur vi jobbar lokalt i dag. Det enda är att vi har ny e-postadress och ny logga.
12 råd
Så vad bör man tänka på? Här är Rodrigo Tanabe, Johanna Edlund och Mie-Lotte Bohls råd:
- Var öppen för olikheter och lär dig av dem.
– Man kan känna ett motstånd i början, men se till att dra fördel av att se: Hur löser andra hur de kommunicerar, hur tar de sig an problem, säger Rodrigo Tanabe.
- Lär känna varandra, det är A och O – fika tillsammans och prata om hur ni har det. Se till att alla blir inkluderade.
- Hjälp till om någon är nyinflyttad. Bjud in.
- Jobbar du mot ett specifikt land, ta reda på skillnader i det landet.
- Ha förståelse för att det kan bli fel.
– Det är omöjligt att veta vad alla gester betyder eller olika sätt att hälsa eller benämna chefer. Vi är bara människor. Visa att du vill att det ska bli rätt, säger Johanna Edlund.
- Jobba lite extra för att säkra att ni förstår varandra. Var extra tydlig och ställ kontrollfrågor.
- Var nyfiken.
– Jag frågar mina kollegor om deras kultur eller varför de gör på ett visst sätt. Vissa är rädda för att ställa fel frågor men det är bra att vara nyfiken och vilja förstå, säger Johanna Edlund.
- Välj språk efter vilka som är med. Kan alla svenska/spanska/portugisiska och så vidare, prata det. Men om det är någon som inte kan det, byt till engelska.
- Låt dem som vill lära sig svenska träna på det. Ha tålamod om personen behöver tid för att hitta rätt ord, i stället för att direkt byta till engelska.
- Du som flyttar – bygg ditt sociala nätverk, oavsett om du flyttar till Ludvika eller Nya Zeeland.
– Jobba på det. Tacka ja om du får en inbjudan. Det är en investering, säger Mie-Lotte Bohl.
- Vid konflikt eller förhandling – sök inte svaret i nationaliteten.
– Var medveten om vad personen har för personlig agenda. Vad beror det på att den säger så? säger Mie-Lotte Bohl.
- Är du ny i landet. Fråga om du kan få en mentor.