Hur går det för Sverige? Vad har hänt i de globala värdekedjorna? Går det att få upp produktivitetstillväxten till nivåerna före finanskrisen? Det här är några frågor som Facken inom industrins nya produktivitetsprojekt ska ta tag i. Och som går in på både ekonomi, miljö och hur välbefinnande ökar produktiviteten.
Produktiviteten är helt central för framtidens jobb och reallöner. Det menar Facken inom industrin som nu startat ett utrednings- och forskningsprojekt om produktivitet.
Projektet drivs av tankesmedjan Arena idé och finansieras av Facken inom industrin (Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Unionen, GS och Svenska Livsmedelsarbetareförbundet).
– Arbetsgivarna har jobbat med liknande frågeställningar i 30–40 år och drivit opinion om detta, och nu behöver facken svara upp mot det, säger Daniel Lind som är forskningsledare för projektet.
Han berättar att man ska jobba med flera delar: Sammanställningar av forskning på området, att ordna seminarier där forskare får diskutera olika frågor och att facken sedan formulerar vad de vill driva.
Inte pressa sig hårdare eller skada miljön
Att öka produktiviteten är avgörande för att reallönerna ska öka, att jobben ska finnas kvar och samhällsekonomin gå bra. Men Daniel Lind påpekar att det inte handlar om att människor ska pressa sig hårdare.
– Vi ska skapa mer värde per timme och sälja produkter till högre värde. Men vi ska inte springa in i väggen, utan tvärt om, säger han.
Produktiviteten ska också skapas klimatvänligt.
– Hela nyindustrialiseringen som vi nu ser handlar om att skapa nya jobb och produktivitet men på ett hållbart sätt, inom miljöns gränser.
Det här kommer också att tas upp under ett seminarium, där man ska diskutera hur bra Sverige ligger till med klimatarbetet i industrin och vad som kan bli bättre.
Välbefinnande ökar produktiviteten
En annan fråga som tas upp i projektet är kopplingen mellan välbefinnande och produktivitet.
– Psykologisk forskning har tittat på det här och sett att ett högt välbefinnande i arbetet ökar produktiviteten. Sedan har ekonomer också tittat på det och bekräftat psykologernas resultat.
Till exempel har en studie av den finska industrin visat att när välbefinnandet ökade med 10 procent så ökade produktiviteten med 1–1,5 procent, vilket kanske låter lite men är en markant ökning, säger Daniel Lind. Här vill projektet titta på om resultaten kan översättas till svenska förhållanden.
– Vi har beställt en översikt av forskningen om det här. Vi har också knutit till oss några internationella forskare och ska ha ett seminarium där psykologer och ekonomer får prata ihop sig och mejsla fram de bästa åtgärderna för en förbättrad arbetsmiljö som också gynnar produktiviteten.
Årets ekonomipris
Ett annat forskningsområde man ska ge sig in på är det som i år tilldelas Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne. Där har man tittat på det tidigare antagandet att arbetslösheten stiger om de lägsta lönerna höjs. Men Nobelpristagarna visar att det inte är ett självklart samband.
– De nyanserar bilden att det är dåligt för sysselsättningen med höga lägstalöner. Deras forskning visar i empiriska studier att effekten blir mindre än man tidigare trott. För den här forskningen tilldelas de årets ekonomipris.
Högre lägstalöner kan också driva på produktiviteten – i och med att det blir mer lönsamt att investera i ny teknik och bidrar till att fler individer söker sig till arbetsmarknaden för att hitta jobb.
Analysera konkurrenskraften
Produktivitetsprojektet startade i oktober och kommer att hålla på i tre år. En av de första sakerna man tagit tag i är att analysera svensk industris konkurrenskraft sedan mitten av 1990-talet utifrån en OECD-databas som nyligen gjorts öppet tillgänglig.
– Fokus är att öka kunskapen för hur svensk industri har påverkats av globaliseringen och hur konkurrenskraften har utvecklats i förhållande till viktiga konkurrentländer.
En del i det är att titta på industrins efterfrågan av kunskapsintensiva tjänster, till exempel tekniska konsulter och IT-konsulter och -tjänster.
– Vi håller på med en första rapport och kommer att göra ett utspel inom en månad eller två. Därefter kommer det löpande att släppas analyser på basis av det här datamaterialet.
