Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivFler utländska doktorander stannar i Sverige

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

Antalet utländska doktorander som har tagit en doktorsexamen i Sverige har ökat kraftigt. 1998 tog 250 utländska doktorander sin doktorsexamen i Sverige, 2017 var antalet 1 070. Men vad har hänt sedan? Hur många stannade och de som gjorde det, vad arbetar de med?

UKÄ, Universitetskanslersämbetet, har följt de utländska doktoranderna under perioden 1998–2015. Andelen som stannade i Sverige sjönk i början av 00-talet men ökade igen kring 2010. 2015 var 54 procent kvar i Sverige tre år efter examen, samma nivå som 1998.

Ett trendbrott 2012

Inom vilket ämne de har doktorerat har påverkat om de stannat i Sverige. Högst andel doktorer som stannat i landet finns inom teknik.

Jämför man antal (istället för andel) som stannat i Sverige kommer teknik på plats tre, efter medicin- och hälsovetenskap och naturvetenskap där doktorerna som har stannat är något fler.

Kvinnor Män Totalt
Naturvetenskap 500 820 1 320
Medicin- och hälsovetenskap 600 610 1 210
Teknik 270 850 1 120
Samhällsvetenskap 140 140 280
Humaniora och konst 70 50 110
Lantbruksvet. och veterinärmedicin 40 60 100
Totalt 1 600 2 530 4 140

 

Ett stort trendbrott inträffade 2012 för de tre största forskningsområdena. Inom naturvetenskap och teknik mer än fördubblades antalet utländska doktorander som var kvar i Sverige tre år efter examen, medan antalet inom medicin- och hälsovetenskap ökade något måttligare.

Andelen som stannade varierade också mellan olika lärosäten. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är de tre lärosäten där högst andel utländska doktorander var kvar i Sverige tre år efter examen.

Polen, Ryssland och Iran är länderna som den största andelen som stannade kvar kom ifrån.

Antal utländska doktorander som stannat i Sverige tre år efter doktorsexamen – per forskningsområde och examensår. Från 2012 ökade antalet som stannade i landet kraftigt, framför allt inom teknik och naturvetenskap. Källa: UKÄ.

Lägst andel lärare inom teknik

De uppföljningar som UKÄ har gjort visar också att de flesta utländska doktorander som har stannat i Sverige jobbar, och andelen som jobbar ökar med tiden. Tre år efter examen hade 84 procent arbete, efter fem år hade 88 procent arbete och efter åtta år hade 91 procent arbete.

Det vanligaste yrket, som i genomsnitt 33 procent hade, är universitets- och högskolelärare. Den lägsta andelen lärare fanns bland de tekniska doktorerna. Bland dem var 25 procent lärare medan däremot 4 av 10 arbetade i ett civilingenjörsyrke.

Risk att färre stannar

Reglerna för uppehållstillstånd och arbetstillstånd verkar ha stor betydelse för hur många som stannar. 2014 ändrades reglerna och utländska doktorander fick räkna med doktorandtiden för att kvalificera sig för uppehållstillstånd. Då ökade andelen som var kvar i Sverige.

UKÄ skriver i ett pressmeddelande att det finns en risk att trenden med ett ökande antal utländska doktorander som stannar kommer att brytas.

”Nu 2021 har nya lagändringar istället försvårat möjligheterna att stanna, något som kan påverka antalet som stannar framöver”, säger utredaren Anna Bengtsson i pressmeddelandet.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dina dokument är inte dina dokument

0
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.

Fackordföranden på Cementa: ”Vill poängtera att det är jättekul att jobba fackligt”

0
När mark- och miljööverdomstolen avvisade dåvarande Cementas (i dag Heidelberg Materials) ansökan för fortsatt kalkbrytning på Gotland hamnade det fackliga arbetet i hetluften. Idag har det lugnat ner sig, konstaterar Akademikerföreningens ordförande.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.
Python website

Nu startar antagningen till universitets-kurser i Python för yrkesverksamma

0
Ska gå att läsa parallellt med jobbet. Och den här typen av kurser ökar nu.

Trött efter jobbet? Så kan nya rutiner göra skillnad

2
Tallriksmodellen för hjärnan är en metod som hjälper dig att få energin att räcka även under de tuffaste höstmånaderna. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

0
Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Chefsjuristen på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.