Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.
Antalet utländska doktorander som har tagit en doktorsexamen i Sverige har ökat kraftigt. 1998 tog 250 utländska doktorander sin doktorsexamen i Sverige, 2017 var antalet 1 070. Men vad har hänt sedan? Hur många stannade och de som gjorde det, vad arbetar de med?
UKÄ, Universitetskanslersämbetet, har följt de utländska doktoranderna under perioden 1998–2015. Andelen som stannade i Sverige sjönk i början av 00-talet men ökade igen kring 2010. 2015 var 54 procent kvar i Sverige tre år efter examen, samma nivå som 1998.
Ett trendbrott 2012
Inom vilket ämne de har doktorerat har påverkat om de stannat i Sverige. Högst andel doktorer som stannat i landet finns inom teknik.
Jämför man antal (istället för andel) som stannat i Sverige kommer teknik på plats tre, efter medicin- och hälsovetenskap och naturvetenskap där doktorerna som har stannat är något fler.
| Kvinnor | Män | Totalt | |
| Naturvetenskap | 500 | 820 | 1 320 |
| Medicin- och hälsovetenskap | 600 | 610 | 1 210 |
| Teknik | 270 | 850 | 1 120 |
| Samhällsvetenskap | 140 | 140 | 280 |
| Humaniora och konst | 70 | 50 | 110 |
| Lantbruksvet. och veterinärmedicin | 40 | 60 | 100 |
| Totalt | 1 600 | 2 530 | 4 140 |
Ett stort trendbrott inträffade 2012 för de tre största forskningsområdena. Inom naturvetenskap och teknik mer än fördubblades antalet utländska doktorander som var kvar i Sverige tre år efter examen, medan antalet inom medicin- och hälsovetenskap ökade något måttligare.
Andelen som stannade varierade också mellan olika lärosäten. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är de tre lärosäten där högst andel utländska doktorander var kvar i Sverige tre år efter examen.
Polen, Ryssland och Iran är länderna som den största andelen som stannade kvar kom ifrån.
Antal utländska doktorander som stannat i Sverige tre år efter doktorsexamen – per forskningsområde och examensår. Från 2012 ökade antalet som stannade i landet kraftigt, framför allt inom teknik och naturvetenskap. Källa: UKÄ.
Lägst andel lärare inom teknik
De uppföljningar som UKÄ har gjort visar också att de flesta utländska doktorander som har stannat i Sverige jobbar, och andelen som jobbar ökar med tiden. Tre år efter examen hade 84 procent arbete, efter fem år hade 88 procent arbete och efter åtta år hade 91 procent arbete.
Det vanligaste yrket, som i genomsnitt 33 procent hade, är universitets- och högskolelärare. Den lägsta andelen lärare fanns bland de tekniska doktorerna. Bland dem var 25 procent lärare medan däremot 4 av 10 arbetade i ett civilingenjörsyrke.
Risk att färre stannar
Reglerna för uppehållstillstånd och arbetstillstånd verkar ha stor betydelse för hur många som stannar. 2014 ändrades reglerna och utländska doktorander fick räkna med doktorandtiden för att kvalificera sig för uppehållstillstånd. Då ökade andelen som var kvar i Sverige.
UKÄ skriver i ett pressmeddelande att det finns en risk att trenden med ett ökande antal utländska doktorander som stannar kommer att brytas.
”Nu 2021 har nya lagändringar istället försvårat möjligheterna att stanna, något som kan påverka antalet som stannar framöver”, säger utredaren Anna Bengtsson i pressmeddelandet.
Karin Virgin
