Facket på Paradox: ”Även om det är i gråzonen så är det allvarligt”

Zack Holmgren
Zack Holmgren, ledamot i Akademikerföreningens styrelse på Paradox.

I augusti larmade medarbetare på spelutvecklaren Paradox om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Nu har en extern utredning gjorts. Den visar bland annat på utbredd användning av härskartekniker.

Problemen uppdagades efter en medarbetarenkät som de lokala fackklubbarna för Sveriges Ingenjörer och Unionen genomförde. Resultaten visade att 44 procent hade upplevt kränkande eller felaktig behandling.

Särskilt utbrett var problemet bland kvinnor: 69 procent svarade att de hade upplevt kränkande behandling, jämfört med 33 procent av männen. Främst handlade problemen om mobbning och könsdiskriminering.

Och nu har alltså en extern utredning gjorts. På förslag från de lokala facken genomfördes den av konsultbolaget Gender Balance.

Färre allvarliga, men många fall av lägre grad

Utredningen pekar på att det förekommit kränkande behandling, chefer som saknar rutiner för att följa upp incidenter och personal som inte känner sig trygga med att rapportera tillbud. Liksom i fackens enkät är det genomgående att kvinnliga anställda utsatts mer än sina manliga kollegor.

Däremot har färre allvarliga fall hittats än Gender Balance förväntade sig. I stället såg man ett mer utbrett beteende av den lägre graden, som härskartekniker och olämplig jargong.

Till nyhetsbyrån Direkt konstaterar Paradox stabschef Mattias Lilja att det är oacceptabelt att kvinnor drabbas i högre grad än män och att man nu ska gå till botten med problemen.

Facken: Allvarligt även i gråzonen

Zack Holmgren är medlem i Sveriges Ingenjörer och sitter i Akademikerföreningens styrelse på Paradox. Han har utsetts av de lokala facken att vara den som uttalar sig i media om de aktuella arbetsmiljöproblemen.

Vad tycker ni i facken är det viktigaste som kommit fram?

– Vi tycker att det viktiga är att utredningen är gjord och på ett bra sätt. Det som kommer fram understryker delar i vår enkät. Vi har fått vara med i diskussionerna med företaget och nu har vi lagt ut en bra plan tillsammans.

Vad tänker ni om att det var färre allvarliga fall och fler av lägre grad av allvarlighet?

– Bilden visar ju att det är mer av en gråzon, eller ”grey area”. Och även om det är i gråzonen så är det allvarligt. Det är bra att det lyfts fram. Det tråkiga är att det är så utbrett. Det är problematiskt.

Inget av fallen som kommit fram har bedömts utgöra grund för uppsägning eller polisanmälan. Zack Holmgren kan inte bedöma om det är riktigt eftersom facken inte fått ta del av fallen som ett led i att skydda integriteten för de inblandade. Men han säger att han litar på att Gender Balance gör en riktig bedömning.

– Vi litar på dem. Vi har sett bra saker från dem tidigare.

Han vill inte heller kommentera hur förtroendet i dag ser ut för Paradox vd Fredrik Wester, som efter fackens enkät twittrade att han utsatt en anställd för ett olämpligt beteende på en konferens 2018.

Åtgärder genomförs under året

Paradox har nu uppdaterat sina riktlinjer för trakasserier och kränkning samt processer för ärendehantering.

Företaget, facken och skyddsombuden har tillsammans tagits fram åtgärder som ska genomföras under 2022. Det handlar bland annat om utbildning för både ledningen och alla anställda, att skapa en struktur för chefer att hantera eventuella trakasserier och att regelbundet undersöka om det förekommer missförhållanden.

Paradox stabschef Mattias Lilja säger till Nyhetsbyrån Direkt att företaget nu går till botten med problemen. Vad tänker du om det?

– Företaget har varit öppet och transparent med oss från början och vi har fått ta del av data. Det känns som att de tar det här på allvar. Vårt mål är att det ska vara bra för medarbetarna och vi känner att företaget är med på båten.

Hur stämningen är nu på Paradox varken vill eller kan Zack Holmgren uttala sig om. Pandemin gör att man inte träffas så mycket.

– Men det har hänt mycket sedan vi gjorde enkäten i augusti. Vi har försökt jobba för att göra allt så bra som möjligt. Vi är glada att företaget varit så transparent och att de skickat ut hela rapporten till alla anställda.

Hur tror du att det blir på Paradox framöver?

– Jag tror att det här kommer att leda till meningsfull förändring. Vi är glada att vi har så aktiva fackliga klubbar. Tillsammans med företaget kan vi göra skillnad.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Vad vet du om den svenska modellen?

Vad vet du om den svenska modellen?

De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
Fler artiklar