Oklart om krigsplaceringar av ingenjörer i kommuner

För att säkerställa att samhällsviktiga funktioner hålls igång under krig kan ingenjörer som jobbar inom kommuner bli krigsplacerade. Men mycket är oklart kring hur det ska gå till. I Göteborg har de första breven med krigsplacering skickats ut. En del andra kommuner tänker förlita sig på allmän tjänsteplikt.

I månadsskiftet mars-april landade de första breven med krigsplacering i brevlådorna hos anställda inom Göteborgs stad.

– Egentligen skulle det ha blivit klart redan i höstas, men pandemin har gjort att vi varit tvungna att skjuta på arbetet, berättar Helena Hallagård, säkerhetschef på Kretslopp och vatten i Göteborgs stad.

Många känner stolthet

Att detta sker just nu, när diskussionerna om krigsplacering är som hetast, är lite av en slump. Arbetet med att planera och förbereda verksamheten för en krigssituation har pågått under en längre tid. Redan 2019 fick Kretslopp och vatten uppdraget att skapa en krigsorganisation med krigsplacering och har drivit det som ett pilotprojekt för Göteborgs stad.

– Krigsplaceringen är bara en del i uppdraget och brevet kom inte som någon överraskning till medarbetarna. Många är förstås oroliga med tanke på det som händer i världen just nu, men reaktionerna kring projektet har generellt varit positiva och många känner en stolthet, att de har en viktig roll för att samhället ska fungera, säger Helena Hallagård.

Även om krigsplacering är en del i uppdraget så har det stora arbetet i projektet handlat om att analysera hur de ska organisera, styra och leda verksamheten vid högsta beredskap eller krig samt fastställa en krigsorganisation.

Insikt om verksamheten

I det arbetet har de utgått ifrån de verksamheter som enligt lag måste hålla igång i händelse av kris och undersökt vilka huvudprocesser som då är prioriterade för att upprätthålla leveransen och hur ska de ska organiseras.

– Jag vet att kommuner gjort på lite olika sätt, vissa har gått rakt på krigsplaceringar, andra har valt att krigsplacera alla. Jag tycker att analysen är bra att göra, den ger grunden till varför man behöver organisera sig på ett annat sätt i en krissituation, förklarar hon.

Analysen ger dessutom en värdefull insikt om verksamheten, både dess styrkor och sårbarheter.

– Är vi exempelvis beroende av extern kompetens för våra viktigaste funktioner? I så fall kan vi behöva fundera över om det inom vissa områden är befogat att anställa egen personal för att säkerställa den kompetensen, förklarar hon.

Var gör personen mest nytta?

Parallellt med arbetet kring beredskapsplanen har HR jobbat med att ta fram rutiner kring krigsplaceringen – vilka befattningar som ska krigsplaceras och hur man rent konkret håller dessa listor uppdaterade, men även de rutiner som är kopplade till anställningar.

Listorna med den personal som man vill krigsplacera måste exempelvis stämmas av hos Plikt- och prövningsverket där man gör en tillgänglighetskontroll.

– Skulle en person redan vara krigsplacerad i exempelvis civilförsvaret eller Försvarsmakten måste man komma överens om var personen gör mest nytta, säger Helena Hallagård.

Värdefullt stöd för driften

Att bli krigsplacerad innebär för vissa grupper att man förväntas utföra samma arbetsuppgifter som man gör i vanliga fall. Men när det gäller ingenjörer ser Helena Hallagård att den kompetensen kan vara till stor nytta även i ett bredare perspektiv.

– Ingenjörsgruppen är oerhört viktig för oss. De behövs som ett stöd för driften och sitter på en kompetens som är värdefull i en krissituation. Det kan handla om allt från konkret kunskap om beräkning, analys och byggteknik till problemlösning och förmåga att tänka utanför boxen, förklarar hon.

Göteborgs stads arbete med ta fram en plan för sin krigsorganisation och hur den ska bemannas är ett led i kommunernas uppdrag att återuppbygga det civila försvaret. Men långt ifrån alla kommuner har kommit så långt att de krigsplacerat sin personal.

Enligt Plikt och prövningsverket har omkring 75 av landets 290 kommuner rapporterat in krigsplacerad personal.

Krigsplacerar ingen personal

I Skövde kommun har de arbetat med att ta fram en krigsorganisation som säkerställer hur de ska jobba om det blir krig. De har idag en fastställd krigsorganisation med identifierade personalbehov. Exakt hur de ser ut vill de däremot inte gå in på.

När det gäller krigsplaceringar så har de valt att inte krigsplacera personal. De lutar sig istället mot allmän tjänsteplikt som kan bli aktuellt vid höjd beredskap.

Rikard von Zweigbergk

– När den aktiveras har vi dragningsrätt på vår personal och kan på så sätt säkerställa att vi kan fortsätta med vår verksamhet även i ett förändrat läge. Vi har därmed just nu ingen personal som är direkt krigsplacerad, uppger Skövde kommun i ett mejlsvar.

Även Gotland är inne på en liknande lösning.

– Vi har inte krigsplacerat någon ingenjör och det är inte planerat att göra det heller. Vi lutar oss mot allmän tjänsteplikt som omfattar alla yrkesarbetande vid höjd beredskap, säger Rikard von Zweigbergk som är enhetschef för beredskap och säkerhetsskydd i Region Gotland.

Ukraina har väckt många frågor

Håkan Roupé, verksamhetschef för trygghet och säkerhet i Kalmar kommun, konstaterar att kommunerna har blivit överrumplade av alla frågor från oroade medborgare som väckts av händelserna i Ukraina – det gäller allt från krigsplacering till skyddsrum. Det civila försvaret har under lång tid nedmonterats och det kommer att ta tid att bygga upp det igen.

I Kalmar jobbar de med att ta fram en krigsorganisation, men han tycker att det finns en hel del oklarheter när det gäller krigsplaceringar.

– Som jag har förstått det går Försvarsmaktens krigsplacering före en krigsplacering i kommunen. I värsta fall kan det innebära att en otroligt viktig person försvinner för oss. Hur den prioriteringen görs och på vilket sätt, det är oklart, konstaterar han.

Inget legalt stöd

Även andra som Ingenjören pratat med ser detta som ett problem. Så länge civilplikten inte aktiverats har kommunen i praktiken inget legalt stöd för att krigsplacera en medarbetare.

Att lägga den tid och de resurser som krävs för att planera och hålla en krigsorganisation aktuell, utan att ha bemanningen, är ”absurt” enligt en av de kommuner som Ingenjören pratat med.

– MSB kallar det för ”planeringsåtgärd”, men sannolikt har dessa krigsplaceringar ingen som helst effekt om någon istället krigsplaceras med värnplikt som grund, säger en chef som vill vara anonym.

Göteborg har valt att ta ett större grepp om krigsorganisationen och de beredskapsplaner som hör dit. Foto: Lo Bengtsson

Helena Hallagård berättar att de på Kretslopp och vatten i Göteborg har valt att ta ett större grepp om krigsorganisationen och de beredskapsplaner som hör dit. De handlar inte bara om hur man ska organisera sig i händelse av krig, utan även om andra typer av krissituationer –  stora strömavbrott, problem med vattenleveransen eller cyberattacker.

Som Sveriges näst största stad är detta en viktig fråga och det arbete som de gjort inom Kretslopp och vatten ger nu bra erfarenheter för stadens andra enheter att bygga vidare på. Att arbetet varit väl förankrat i både den politiska och den egna organisationens ledning har varit en avgörande framgångsfaktor enligt Helena Hallagård.

Tänk brett och leta i arkiven

Samtidigt konstaterar hon att det är ett arbete som måste få ta tid och hon tror att det är viktigt att hitta rätt nivå. Förhoppningen är förstås att man aldrig ska behöva ta planerna i bruk, men det krävs både tid och resurser att hålla dem levande – de som krigsplaceras ska öva och utbilda sig och för HR gäller det att hålla alla listorna uppdaterade när medarbetare slutar eller nya anställs.

”Tänk brett, och låt det ta tid” är hennes råd till andra. Dessutom kan det vara bra att gräva lite i gamla papper.

– Vi hittade den gamla beredskapsplanen från 60-talet när vi letade i gamla arkiv. Den har vi haft god nytta av, så det kan vara värt att kolla vad som finns sedan tidigare, tipsar hon.