Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskning”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

– IT är en arbetsmiljöfråga men skyddsombud tittar oftast efter sladdar på golvet och felinställda kontorsstolar. Ingen frågar om IT-systemen du använder hänger ihop, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion på KTH. Nu har han fått arbetsmiljöpriset – Levipriset – från Sveriges Ingenjörer.

Under de drygt 30 år som passerat sedan Jan Gulliksen blev civilingenjör i teknisk fysik vid Uppsala universitet har det hänt mycket inom området som han ägnat sitt arbetsliv åt.

Årets Levipristagare Jan Gulliksen

  • Civilingenjör i teknisk fysik, Uppsala universitet
  • Professor i människa-datorinteraktion och vicerektor för digitalisering på KTH.
  • Medförfattare till boken Digitaliseringen och arbetsmiljön som utsågs till årets HR-bok 2018.
  • Ledde regeringens digitaliseringskommission 2012–2016.
  • Sitter i regeringens digitaliseringsråd.

I dag använder vi IT inom nästan alla områden och tekniken blir mer avancerad, men det ställer också högre krav på utvecklingen för att systemen inte ska bli krångliga att använda.

2018 skrev han boken Digitalisering och arbetsmiljön som förklarar varför IT är en arbetsmiljöfråga.

Vi har länge pratat om behovet av en bra fysisk arbetsmiljö och så småningom om social och organisatorisk arbetsmiljö. Nu måste vi prata mer om den digitala och kognitiva arbetsmiljön. Läser man lagen inser man att IT-verktyg också är en del av arbetsmiljön.

Boken är också en handbok för att förbättra arbetsmiljön, bland annat med metoder för digitala skyddsronder som han själv har tagit fram.

Skatteverkets digitaliseringsresa

En intervju med Jan Gulliksen ger långt mer än svar på frågor, på köpet får man också en rad anekdoter. Några kommer från den tid han skrev sin doktorsavhandling om digitaliseringen av Skatteverket under 90-talet.

Han berättar hur det gick till där innan vi kunde deklarera på datorn eller telefonen.

”Första arbetsdagen efter sista inlämningsdag för blanketterna satt handläggarna på Skatteverket med tända ljus. Det var en högtidlig stund när vaktmästaren kom med deklarationsblanketterna på lastpallar, en fullastad och en tom lastpall till varje handläggare. Sedan startade arbetet med att granska deklarationerna och de färdiga placerades på den tomma pallen. Arbetsbördan blev tydlig. När högarna på den tomma pallen blev högre än den fullastade pallen var mer än hälften av arbetet klart.”

När deklarationerna digitaliserades gick arbetet snabbare men då hände något oväntat. Handläggarna kände sig mer stressade än innan, trots att digitaliseringen i mångt och mycket var en förbättring.

Jan Gulliksen. Foto: Johan Pohl.

–  De tappade den tydliga bilden av arbetsbördan – lastpallarna. När deklarationsblanketterna låg i travar var enkelt att planera sitt eget arbete och man kunde omfördela arbetet om någon blev klar snabbare. Med digitaliseringen blev arbetsbördan mer osynlig, säger Jan Gulliksen.

Acceptera inte krångliga system

I dag har digitalisering förändrat de flesta verksamheter men redan på 80-talet talade vi om datorisering.

Datoriseringen innebar att man förde in ny teknik i befintliga rutiner vilket inte skapade något större mervärde, digitalisering däremot, det är verksamhetsutveckling, säger Jan Gulliksen.

Men för att digitaliseringen ska leda till utveckling och förbättringar är användbarheten viktig. Och den, menar Jan Gulliksen, kan ofta bli betydligt bättre.

Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system.

Genom olika uppdrag har Jan Gulliksen följt digitaliseringsresan från insidan på flera myndigheter. En av dem är CSN.

”För några år sedan höll jag en utbildning om användarperspektivet för omkring 100 utvecklare på CSN och la in fältstudier i kursen. Utvecklarna fick studera hur deras egna användare hanterade de digitala tjänster som de själva hade tagit fram. De kom tillbaka både fascinerade och imponerade över hur bra användarna klarade de krångliga systemen. Och utan tvekan hade de enkelt kunnat förbättra en hel del – om de bara känt till problemen. De flesta, bland dem en utvecklare som jobbat i 21 år, hade aldrig med egna ögon tagit del tagit del av hur tjänsterna upplevdes av användarna”.

Grannländerna är förebilder

De nordiska länderna toppar alltid listan med länder där digitaliseringen kommit längst. Jan Gulliksen tycker att grannländerna har sprungit förbi Sverige inom några områden.

Danmark har satt högre krav än Sverige på digitalisering av offentlig sektor. I Danmark var myndigheterna tidiga med att sluta skicka post och kräva digitala brevlådor. Estland införde tidigt statlig e-legitimation medan vi i Sverige förlitar oss på mobila bank-id som utfärdas av bankerna. Finland å sin sida visar framfötterna med digitala hjälpmedel i skolan.

Det syns också på studieresultaten i Finland. I Sverige stöter man ofta på en attityd där man ser IT i skolan som ett disciplinproblem, snarare än som ett  pedagogiskt hjälpmedel.

Lära för livet

Digitaliseringen påverkar också ingenjörer i arbetslivet och Jan Gulliksen ser ett stort och växande behov av kompetensutveckling. När han själv tog examen som civilingenjör firade studenterna att de lämnade högskolan och utbildning bakom sig och räknade inte med att behöva återkomma.

Nu pratar man snarare om att kunskap har en halveringstid på fem år och det kräver en statlig kunskapspåfyllning. Jag tror att vi i framtiden kommer att behöva lägga så mycket som 10–20 procent av vår arbetstid på utbildning, hela livet igenom, säger Jan Gulliksen.

Levipriset

Levipriset instiftades 2004 och är uppkallat efter den svenska stressforskningens nestor, professor emeritus Lennart Levi. Priset och prissumman på 50 000 kronor delas ut av Sveriges Ingenjörer och syftar till att stimulera och utveckla utbildning om arbetsmiljö vid tekniska högskolor och universitet.

Därför måste högskolan erbjuda fler kurser för yrkesverksamma, men det kommer inte ska av sig själv. Där menar Jan Gulliksen att regeringen måste ge mer resurser och ett tydligt uppdrag.

Jan Gulliksen fick nyligen ta emot arbetsmiljöpriset Levipriset från Sveriges Ingenjörer och det är han stolt över.

Jag brinner för att IT ska vara så enkelt och användbart som möjligt för alla och Levipriset är ett erkännande att det är viktigt. Det finns mycket som måste bli bättre när det gäller användbarhet men tyvärr är det för få som forskar inom området.

Karin Virgin

 

1 KOMMENTAR

  1. Hej!
    Ett mycket viktigt inlägg om IT! Tack, ja tyvärr har jag upplevt att IT verktygen kan bli komplicerade och t o m inte tjäna sitt syfte. Kanske ska ha IT verktyg som tema nästa gång jag reviderar m a p ledningssystem ISO9001.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Därför måste en bra chef vara modig

0
Har du en chef som letar fel och kan bli aggressiv eller en som har svårt att ta beslut, är otydlig och gärna gömmer sig? Förklaringen kan vara rädsla.  

Trivector är Sveriges mest cykelvänliga arbetsplats

0
Trivector i Lund har utsetts till landets mest cykelvänliga arbetsplats. Civilingenjören Pernilla Hyllenius Mattisson är en av eldsjälarna bakom företagets cykelsatsning.

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

0
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

1
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.