Löneväxling för pensionssparande är populärt. Men det är egentligen få personer som stämmer in på de sju kriterier som krävs för att det faktiskt ska vara lönsamt.
– Det marknadsförs som en fantastisk lösning, men innan man förblindas av fördelarna bör man sätta sig in i frågan ordentligt, säger Staffan Ström, pensionsekonom på tjänstepensionsföretaget Alecta.
Löneväxling är något som det pratas en hel del om, men som många trots det bara har en vag aning om. Så vad är det egentligen?
Staffan Ström, Alecta
– Löneväxling innebär att man ber sin arbetsgivare att byta ut en del av lönen mot något annat, allt från cyklar till fertilitetsbehandling, säger Staffan Ström.
Men den allra vanligaste formen av löneväxling är att man avstår en bit av sin lön och att arbetsgivaren istället betalar in en högre summa till tjänstepensionen. Att det är så populärt beror på tre skattemässiga fördelar.
– För det första betalar arbetsgivaren 5,8 procent högre skatt på lönen jämfört med tjänstepensionen. Den mellanskillnaden kan den anställde få i extra pensionsinbetalning.
Löneväxling kan vara en bra affär om du:
- Har en lön över 48 000 kronor i månaden efter löneväxlingen.
- Behöver ett extra pensionssparande.
- Har råd att gå ner i lön.
- Är beredd att låsa in pengarna.
- Inte har alltför hög lön.
- Har koll på avgifterna.
- Har koll på skatten om du fortsätter att löneväxla efter 65 års ålder.
För det andra är den avkastningsskatt som varje år tas ut på tjänstepensionssparande lägre än den schablonskatt som tas ut på ett investeringssparkonto (ISK). Och för det tredje hoppas många som löneväxlar att de på sikt ska betala lägre skatt.
– En lön över 45 000 kronor i månaden innebär att du betalar statlig inkomstskatt. Många som löneväxlar tänker att de vill sänka lönen nu för att slippa den statliga skatten, och tänker att när de blir pensionärer blir inkomsten så pass låg att de inte behöver betala statlig skatt då.
Över 55 000 kronor minskar fördelarna
Men, nu visar en ny rapport från Alecta att det här inte är något man ska räkna med. I själva verket visar siffrorna att löneväxling egentligen bara är en riktigt bra affär för dem som tjänar mellan 48 000 och 55 000 kronor i månaden. Sen börjar skattefördelarna att klinga av, och vid 64 000 kronor i månadslön kan det vara nästan lika förmånligt att spara i ISK eller en kapitalförsäkring i stället.
– Tjänar man mer än så kommer man förmodligen att få så hög pension att man även då får betala statlig inkomstskatt, och då klingar den här sista skattefördelen av rätt rejält.
Och även om löneväxling kan vara en god idé listar Alecta hela sju punkter (se faktaruta) som man bör uppfylla. Den första, att man tjänar över 48 000 kronor, är helt avgörande för om man ska tacka ja eller nej.
– Sänker du din lön under den gränsen minskar du samtidigt både din statliga pension, din föräldrapenning och din sjukpenning, så blir din lön efter löneväxling mindre än så bör du avstå.
Pensionen ofta högre än man tror
När det gäller de andra faktorerna påpekar Staffan Ström att det självklart finns individuella faktorer, men att det är en god idé att tänka igenom punkterna noga innan man bestämmer sig.
– Många tror till exempel att pensionen blir knaper, men för de flesta är den verkliga pensionen högre än de tror. Ta reda på vad du redan har, och fundera på om pengarna gör mer nytta hos dig nu än i framtiden.
För löneväxlar man låses pengarna in i en tjänstepensionsförsäkring som du inte kan få tillgång till förrän allra tidigast när du fyller 55 år som reglerna ser ut nu.
– Har du till exempel dyra privatlån, eller vill köpa en sommarstuga, då kanske det är bättre att ha en högre lön och istället starta ett eget sparande. Det är klokt att tänka på sin ekonomiska framtid, men grunden för en bra tillvaro som pensionär är att ha en god ekonomi här och nu och inte bygga upp för stora skulder.
Något som också framkommer i Alectas rapport är att många arbetsgivare inte vet exakt hur regelverket ser ut, och därför riskerar att skapa ett erbjudande som i längden innebär att den anställde förlorar på löneväxlingen.
– Löneväxling kan vara klart förmånligt, men det är samtidigt en jätteindustri. Det pågår en väldigt stark bearbetning där det marknadsförs som en fantastisk lösning. Och för många är det så, men innan man helt förblindas av alla fördelar är det klokt att bocka av de sju punkterna och se om det är fantastiskt just för dig.
Sänk inte tjänstepensionen när du löneväxlar
De flesta kollektivavtal anger att om du tjänar över 45 000 kronor ska arbetsgivaren sätta av 30 procent av din lön över den nivån i tjänstepension. Om du löneväxlar och sänker lönen med tusen kronor i månaden betyder det att avsättningen till din tjänstepension sänks med 300 kronor i månaden. För att du inte ska få sämre pension på grund av löneväxling måste du med andra ord dubbelkolla att arbetsgivaren ändå sätter av de här 30 procenten även på den lön du har växlat bort. Annars blir det en dålig affär.
Löneväxling ingen rättighet
Löneväxling är ett frivilligt åtagande från arbetsgivaren. Idag erbjuder cirka 8 av 10 arbetsgivare det, men vissa säger nej, till exempel på grund av att det innebär en ökad administration, eller för att det är en förmån som bara gynnar en liten del av personalen.
För vidare läsning: https://www.alecta.se/lonevaxling
Karin Aase
Läs också: Sveriges Ingenjörers sida om löneväxling
2 kommentarer
Tidigare när det var värnskatt också så var det väl mer fördelaktigt att löneväxa vid nivåer däröver.
En annan sak som alla bara förväntar sig att den inte ska påverka något är inflationen, varför den inte tas med i beräkningen, utan man räknar alltid med att få ett visst X antal % över inflationen i avkasning på pensionen, vilket kanske är ett hyfsat antagande i det långa loppet, men ska man ta pension inom 15 år eller så är det inte självklart.
Det sägs ju att det enda som är säkert i livet är döden och skatten. Men med alla västländers skenande statsskulder, budgetar ur balans och en åldrande befolkning med färre i arbetsför ålder (och med det en kostsam energi-omställning ovanpå det) så är man nog rätt naiv om man tror att skatterna inte kommer höjas en hel del de närmaste decennierna. Så om du bara löneväxlar för att du betalar 50% skatt nu och tror att du kommer få 30% skatt senare, så kan det mycket väl bli så att du får betala 40% skatt istället på den lönen/pensionen om 20-30 år.
”Tjänar man mer än så [55000] kommer man förmodligen att få så hög pension att man även då får betala statlig inkomstskatt, och då klingar den här sista skattefördelen av rätt rejält.”
Va..? Det kan man ju bestämma själv i princip. Alltså hur hög pension man vill ha i månaden. Genom att tima hur man tar ut sin tjänstepension (tidigast från 55 år) och sen den allmänna pensionen; när och i hur många år. Har man såpass hög lön som säg 70 tkr/mån och är nöjd med 46241/mån (brytpunkten 2022, så man slipper betala statlig skatt på sin pensionsinkomst vilket kan vara vettigt) så kan man t.ex. sluta jobba många år tidigare än 65 och göra nåt annat i livet än att vara på en arbetsplats nånstans.
Det gäller bara att räkna rätt på det, inkl tänka på att när väl tjänstepensionen tickat igång kan inget stoppa den. Det är lite komplicerat och vissa saker styrs av ålder och inte att förglömma: det är bara om man jobbar som man får jobbskatteavdrag.
Själv kan jag tycka att det känns som en stor fördel att kunna sluta jobba mycket tidigare än 65 och ha råd med det utan att oroa sig. Det är inte omöjligt med en månadsinkomst på 46241.