Unga är för individualistiska för att gå med i facket. Det har varit en utbredd uppfattning och förklaring till att att organisationsgraden i fackförbunden har sjunkit sedan 50-talet. Nu har det kommit forskning som visar att det inte stämmer.
Ingenjören ringde upp Patrik Vulkan, forskare och lektor i sociologi vid Göteborgs universitet. Tillsammans med statsvetaren och forskaren Eriks Vestin har han studerat skillnader mellan generationer när det gäller medlemskap i facket.
Varför går färre unga med i facket?
Patrik Vulkan, forskare och lektor i sociologi vid Göteborgs universitet.
– Det mest överraskande i vår studie är vad det inte beror på. Vi kan se att det inte finns någon konflikt mellan de individualistiska värderingar som är vanligare bland yngre och fackförbundens kollektiva värderingar. Studien visar att yngre har ett stort förtroende för facket, faktiskt större än äldre generationer har. Att unga tycker att fackförbund är förlegade och omoderna har blivit en vedertagen sanning utan belägg. Det är kul att studien visar att det inte stämmer.
Så vad finns det för förklaringar?
– Forskningen på området ger oss några svar. Fler unga har tidsbegränsade anställningar och jobbar i servicesektorn där färre är med i facket och det sällan finns en lokal fackföreningen på arbetsplatsen. Tidigare var industrijobben fler och i industrin är facken starkare.
– Under alliansregeringen 2006–2014 blev a-kassan dyrare och många som valde bort a-kassan valde också bort facket. Tappet har inte återhämtat sig och trots att facket och a-kassan är separerade väljer de flesta båda eller inget.
Vad ser ni för likheter mellan äldre och yngre generationer när det gäller medlemskap i facket?
– Något som verkligen är intressant är att vi kan se ett mönster som är snarlikt i alla generationer från 40-talet till 90-talet. Man går med i facket när man är i cirka 20 – 30, upp till 35 år. Har man inte gått med när man är 35 år är det osannolikt att man gör det. Kring 35-årsåldern planar kurvan ut. De flesta som är med i facket stannar sedan kvar men få som inte är medlemmar blir det efter 35.
Men vad är den stora skillnaden mellan äldre och yngre generationer?
Framför allt att andelen som är med i facket har sjunkit i Sverige, men mönstret har ändå inte förändrats. En lägre andel går med – men i alla generationer är de flesta under 35 år.
Hur påverkar det här Sveriges Ingenjörer som vill rekrytera fler medlemmar?
– Ingenjörer har en lång utbildning och kommer sent ut i arbetslivet. Det är en utmaning eftersom ”rekryteringsfönstret” börjar stänga redan kring 30. Förbundet behöver fånga ingenjörerna tidigt, redan under studietiden.
– Att det finns fackförening på arbetsplatsen har betydelse för om man väljer att gå med i facket. För unga ingenjörer på företag utan lokal fackförening är risken stor att de aldrig går med. Även om de senare byter till ett större företag med både kollektivavtal och lokalförening är risken stor att de står utanför. Riktade rekryteringssatsningar mot unga ingenjörer i mindre företag är mitt tips.
Läs hela rapporten Generationsskillnader i fackligt medlemskap 1956-2019 utgivaren av Arenagruppen.
