Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar, är rådet från Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Ett växande saldo på flextiden kan vara ett tecken på att ditt arbete inte är anpassat efter din arbetstid. Jörgen Lundqvist är ombudsman på Sveriges Ingenjörer med fokus på kommuner och regioner. Han ser ett problem med att flextiden på en del arbetsplatser inte tillämpas på det sätt som det är tänkt.

– Det dyker upp som problem hos oss där medlemmar larmar om bristande arbetsmiljö och beskrivningar av utmattningssymtom. Vi ser därför att det finns ett behov av att skapa en ökad förståelse för vad flextid är och hur den är tänkt att tillämpas, förklarar Jörgen Lundqvist.

Underlättar i vardagen

Syftet med flextid är att man som medarbetare ska få större inflytande över sin arbetstid och inte vara styrd av exakta tider. Om du exempelvis behöver avsluta en uppgift innan du går hem, eller behöver sluta tidigare för att följa din sjuka mamma till sjukhuset, hämta barn eller utföra ett viktigt privatärende, så ska flextiden fungera som ett dragspel.

– Det är en stor förmån att ha flex, vilket uppskattas av medlemmarna som omfattas. Det gör det lättare ska få ihop livspusslet och ger medarbetaren ett inflytande över sin arbetstid, förklarar Jörgen Lundqvist.

”Sätt det på flexen”

Men det finns tillfällen då det inte fungerar så bra. Istället för att underlätta för arbetstagaren att kombinera arbete och privatliv riskerar det att skapa stress och ohälsa.

Ett vanligt scenario är att chefen blandar ihop övertid med flextid.

– Vi får ofta höra exempel där chefer säger ”sätt det på flexen” istället för att beordra övertid. Men det är en felaktig styrning av arbetstiden. Flextid är något som du som medarbetare i hög grad förfogar över med hänsyn till uppdrag och verksamhet, inte arbetsgivaren, påminner Jörgen Lundqvist.

Jörgen Lundqvist har även sett andra märkliga lösningar där arbetsgivare vill kombinera förtroendearbetstid med flextid.

– Men har du avtalat bort din övertid och omfattas av förtroendearbetstid så är din arbetstid oreglerad. Då blir det underligt om du samtidigt ska omfattas av flextid. I sådana fall bör du reagera och ta upp det med din arbetsgivare, vad det är som gäller.

Flextiden slår i taket

Jörgen Lundqvist varnar också för att flextiden kan bli en arbetsmiljöfälla för ambitiösa ingenjörer som ständigt jobbar över för att ”göra färdigt” eller hålla koll på sina uppdrag. Det kan snabbt bygga på och bli väldigt mycket plus på flextiden.

– Det kan vara ett tecken på att ditt uppdrag inte ryms inom arbetstiden. I längden kan det leda till stress och utbrändhet, varnar han.

Att ständigt ligga på mycket plustid ökar också risken för att slå i taket för flextiden. Om flextidsavtalet inte ger ersättning för flextid över maxtaket innebär det att du i praktiken jobbar gratis.

Vanliga missuppfattningar

Jörgen Lundqvist tipsar därför om att alltid föra bok över hur mycket du egentligen jobbar.

– Håll koll på hur din arbetstid ser ut. Om du ständigt jobbar över så bör du ta en diskussion med din arbetsgivare kring din arbetstid i förhållande till din arbetsbelastning, säger Jörgen Lundqvist.

Men det finns även missuppfattningar kring flexen från arbetstagarens sida. Flextid innebär exempelvis inte att du kan ändra dina arbetstider.

– Du kan exempelvis inte använda flextiden för att alltid börja en timme senare, eller samla ihop flextid för att vara ledig i samband med semester – om det inte är något du har kommit överens om med din chef innan.

Håll koll på plustimmarna

Jörgen Lundqvist vill även uppmana förtroendevalda att ha uppsikt över hur mycket plus medlemmarna har på sitt flexsaldo. Många plustimmar kan vara ett tecken på bristande resurser och att det inte finns utrymme för de anställda att flexa ut vid behov.

Hans råd till ingenjörer är att läsa flextidsavtalet och sätta sig in i hur det är tänkt att tillämpas. Hur ser exempelvis relationen mellan flex och övertid ut? Vad är normalarbetstiden och när kan flextiden tas ut? Och vad händer om jag slår i taket?

Flextidsavtalen tecknas lokalt och det kan variera hur upplägg och innehåll ser ut. Men genom att ha koll blir det också lättare att föra en dialog med din närmaste chef.

– Det är chefens ansvar att ha regelbundna avstämningar där man också pratar om arbetstiden. Se till att du har koll på hur mycket du jobbar och lyft frågan själv om chefen inte tar upp det. Känner du att du inte får något gehör, ta då hjälp av det lokala facket eller Sveriges Ingenjörers rådgivning om det inte finns en lokal klubb, tipsar Jörgen Lundqvist.

Anna Nyström