Våga prata om fel – gör misstag till en karriärfördel

Som ingenjör är det viktigt att även som expert kunna visa osäkerhet om uppgiften är svår eller komplex. Foto: Getty Images.

Har du gjort en riktig blunder på jobbet? Det behöver inte vara så farligt. Tvärtom kan misstag i arbetet vara en källa till lärande som leder till fler innovationer, högre kvalitet – och stärka oss som yrkesmänniskor.

Vi är generellt duktigare på att dela framgångar med varandra. Och det är inte så konstigt. Misslyckanden är förknippade med risk och svåra känslor som rädsla och skam.

Jonas Dahl

– Vi är måna om vår image och vill känna oss attraktiva och kunna konkurrera om fördelar. Så vi är medvetna om att fel vi begår kan slå tillbaka mot våra möjligheter till högre lön och befordran, även om vi också förstår att det är viktigt för vårt lärande, säger Jonas Dahl, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm och organisationskonsult på Gaia Leadership.

Tillsammans med professor Andreas Werr studerar han hur organisationer använder misslyckanden för lärande och utveckling.

Även experter kan visa osäkerhet

Lite förenklat finns det två sätt att se på misstag. Antingen så FÅR de inte förekomma, eller så ser man det som något som alltid förekommer, vare sig vi vill det eller inte.

– I det första fallet kan man tänka att en lösning redan är perfekt. Men i det senare fallet är man öppen för genomlysning och för att saker alltid kan bli bättre och att det kan uppstå fel på vägen som var svåra att förutse. Den öppenheten har visat sig vara viktig när det gäller innovation. Prestige och tävlingskultur står däremot i vägen. Då vill man ju inte visa upp svagheter, säger Jonas Dahl.

Ses man som expert kan det svida extra hårt att begå ett misstag i arbetet. Tänk bara på den ingenjör som råkar beräkna hållfastheten fel…

– Det ger ett stort skampåslag och blir därför extra utmanande. Men som ingenjör är det viktigt att även som expert kunna visa osäkerhet om uppgiften är svår eller komplex. Tips är att vara ödmjuk inför uppgiften.

Att dela lärdomar och reflektioner från saker och situationer som gått fel, har visat sig ha större lärandepotential än att prata om framgångar.

– Ett av skälen är att det blottlägger saker vi tagit för givna. Kan vi se igenom dem, kan vi lära av dem. Det hjälper oss att ställa om och anpassa oss till den komplexitet och oförutsägbarhet vi lever i, säger Jonas Dahl.

Även på det sociala planet lönar det sig att prata öppet om misslyckanden, eftersom det får tilliten i arbetsrelationer och team att växa.

– Det skapar förtroende att dela både den mentala och känslomässiga upplevelsen när det är jobbigt. Vi behöver den processen för att lära oss och upptäcka nya saker. Och lärande är starkt kopplat till innovation.

After Action Reviews

Kvalitet och säkerhet är ytterligare variabler som tenderar att gå upp när organisationer blir bättre på att dela felsteg. Ett tydligt exempel kommer från det italienska flygvapnet.

Det var tidigare olycksdrabbat och det fanns en machokultur med låg grad av incidentrapportering. När man införde After Action Reviews som är en slags rapportering där man går igenom hela händelseförloppet, så började man lära av saker som gick fel, eller riskerade att gå fel, och kunde minska antalet olyckor.

Hur öppen organisationen är för att ta tillvara erfarenheter, oavsett om de är bra eller dåliga, avgör hur öppen man kan vara som individ. Chefer behöver visa i ord och handling att de är nyfikna och uppskattar medarbetarens öppenhet. Det är också viktigt att kollegor inte avfärdar en berättelse om ett misstag. I stället kan man försöka vara kvar i det som hände och ställa djupare frågor för att förstå mer hur den här erfarenheten kan användas. På så sätt skapas ett lärande både på individuell och kollektiv nivå.

Än så länge är många organisationer ovana att ta vara på lärandet i misslyckanden, men det finns goda exempel att ta efter, menar Jonas Dahl.

– Learning lunches, månadens krasch och veckans ”hit and shit” är format som funkar för en del organisationer. Men det kräver att man har börjat utveckla en kultur där man är öppna för att lära av varandra.

Jonas Dahl tycker inte att man behöver vänta in uppmaningar ovanifrån för att börja skapa en öppenhet kring fel och misslyckanden.

– Våga pröva att prata om de här sakerna själv. Man kan också föreslå återkommande formella mötesplatser för att dela de här erfarenheterna till en större del av organisationen.

Misslyckande kan vara en merit

Och i karriären då? Hur ska vi förhålla oss till tidigare misslyckanden? Jonas Dahl tror att det kommer bli allt viktigare i rekryteringsprocesser att kunna prata om hur man dragit lärdom av olika erfarenheter.

– Träna på att visa på erfarenheter där du har varit med om ett misslyckande eller själv har gjort fel. Kan du beskriva den processen, hur det gjorde att du växte, och hur du lyckades härbärgera känslorna kring det så har du mycket att vinna.

Till den som är ny på jobbet råder Jonas Dahl att gå in med ett utvecklingsinriktat tankesätt. Som exempel berättar han om en framgångsrik organisation som uppmuntrar nyanställda att våga fråga.

Det gör de genom att säga så här: ”Gå inte in och säg att du kan allt. Ställ frågor, våga erkänn det du inte kan. Det kommer skapa mer förtroende för dig.”

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Lön, förmåner och trygghet – så fungerar det i Sverige

Lön, förmåner och trygghet – så fungerar det i Sverige

Det inte självklart hur allt fungerar när du kommer från utlandet för att arbeta i Sverige. Fackförbundens roll, kollektivavtalens betydelse och det egna ansvaret – skillnaderna kan vara stora.
Fler artiklar