Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta? Ingenjören har pratat med Ulrika Lundqvist som är utbildningsområdesledare för livslångt lärande på Chalmers.
Många ingenjörer vill tillbaka till högskolan för att kompetensutveckla sig. Hur går dina tankar kring det?
Ulrika Lundqvist, utbildningsområdesledare för livslångt lärande på Chalmers.
– Det är väldigt spännande med det nya omställningsstudiestödet eftersom det innebär en ny möjlighet till kompetensutveckling som inte funnits tidigare. Vi tänker och tror att vi vet inom vilka områden som intresset finns, men vi vet såklart inte ännu hur söktrycket kommer att bli och vilka kurser de yrkesverksamma efterfrågar, säger Ulrika Lundqvist, utbildningsområdesledare för livslångt lärande på Chalmers.
Hur förbereder ni er för att möta de ingenjörer som vill tillbaka till skolbänken?
– Vi försöker skapa oss en bild av vad som kan vara intressant genom det samarbete som vi har med våra strategiska partners, både de företag som vi har samarbeten med och andra intressenter som Västra Götalandsregionen, Business Region i Göteborg och Göteborgsregionen. De är redan ett stort stöd för oss i arbetet med att utveckla vårt kursutbud. Vi ser att det är några områden som sticker ut som vi också tror att den här gruppen är intresserad av. Det är exempelvis elektromobilitet, AI, digitalisering och hållbar utveckling.
– Vi tror att det framför allt är fristående kurser som passar den här målgruppen där vårt utbud består av alla de kurser som redan nu finns i våra utbildningsprogram.
Hur ska de nya studenterna få plats?
– Vi vet ju ännu inte hur många som kommer att söka och det gör det svårt att förbereda och planera. Vi har inte heller fått några förhandsbesked om hur söktrycket ser ut. Risken finns att vi till våren inte kan ta in alla som söker, men förhoppningsvis ordnar det upp sig till hösten då vi vet mer om hur intresset ser ut.
Läs också: Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen
– De som går ett program har förstås förtur, så hur många vi tar in blir i mån av plats. Detta blir också en strategisk fråga för Chalmers, hur ska vi planera för den här målgruppen i förhållande till studenter som går programmen?
Kommer inte antalet utbildningsplatser att bli fler?
– Finansieringen är en stor utmaning. Individerna som söker får ju studiemedel för att kunna ta ledigt från sitt jobb och studera, men vi på lärosätena har inte fått mer pengar. Jag hade gärna sett att vi fått mer pengar till fler utbildningsplatser, men än så länge har vi inte fått några signaler om det. Vi får se vad den nya regeringen säger.
Utmaningarna verkar vara många. Ser ni även möjligheter?
– Ja, absolut! Det finns exempelvis ett stort värde i att sätta yrkesverksamma med arbetslivserfarenhet i samma klassrum som de unga programstudenterna. Dessa grupper har enormt mycket att bidra med och kan skapa en helt ny dynamik i gruppen. Det är något som jag tror blir positivt för båda parter.
Hur hittar man era kurser?
– En svårighet för individerna är att de idag till viss del måste söka på varje lärosätes hemsida och det är inte alltid lätt att hitta i utbudet. Vi är involverade i ett Vinnova-projekt som ser över hur en gemensam webbplattform för livslångt lärande skulle kunna se ut. Där tittar man även på taxonomin, alltså hur vi kan beskriva kurser på ett gemensamt sätt och hur de förhåller sig till varandra. Det tror jag behövs för att underlätta för yrkesverksamma att hitta rätt i utbudet.
Läs också: Ny portal guidar ingenjörer till rätt kompetens
Hur redo är ni nu för alla nya studenter?
– Vi är redo. Formen finns, det här sättet att söka kurser för kompetensutveckling är redan etablerad, och det finns kurser att söka. Men vi behöver bli bättre på att bereda plats på de kurser som efterfrågas. Vi behöver även bli bättre på att marknadsföra oss och synliggöra de kurser vi erbjuder.
Anna Nyström
