Vid sidan av vårdpersonalen är ingenjörer en liten yrkesgrupp i regionerna. Men viktig. Så hur ska regionerna göra för att rekrytera de ingenjörer de behöver? Vi frågade regiondirektören Åsa Bellander i Västernorrland, som själv är ingenjör.
Det finns en stor bredd i vad ingenjörer jobbar med i regionerna, en bredd som Åsa Bellander önskar att fler ingenjörer fick upp ögonen för, med allt från it, utredningar och fastigheter, till ortopedingenjörer och medicintekniska ingenjörer.
Från att Region Västernorrland utvecklat en digital hälsocentral till att hitta lösningar för avancerad röntgenutrustning och utrustning för intensivvård.
Allmän ingenjörskompetens
Själv är Åsa Bellander civilingenjör inom samhällsplanering från Luleå Tekniska universitet. Hon var kommundirektör i Sundsvall innan hon för två år sedan blev regiondirektör i Region Västernorrland – alltså den högsta chefstjänstemannen.
– Mina kunskaper i samhällsplanering har jag använt ganska lite, men grundkompetensen i ingenjörsutbildningen – att hantera komplexa miljöer, att man får en arbetsmetodik – det har jag haft mycket nytta av.
Och det menar hon att regionen också behöver. Vid sidan av expertkompetens inom medicin- och ortopedteknik så efterfrågas allmän ingenjörskompetens.
– Är man intresserad av verklig problemlösning så möts man av det här.
Bygga samhällsnytta
Region Västernorrland, liksom andra regioner, har behov av att rekrytera i alla yrkesgrupper.
– It och fastighet är utmaningen hos oss. Många gånger är det lönenivån, skillnaden jämfört med privat sektor, som gör det svårare att rekrytera. Men ibland spelar lön inte någon roll för det är kompetenser som inte finns i vår del av Sverige, som verksamhetsarkitekter, som ofta är ingenjörer, säger Åsa Bellander.
Det viktigaste för att rekrytera ingenjörer är att beskriva uppdraget, menar hon. Att man vill vara med och bygga samhällsnytta för andra.
Ett annat sätt att öka rekryteringen är att vända sig mer till unga. I dag praktiserar sjuksköterske- och läkarstudenter i regionen – men det görs inte så mycket för andra yrkesgrupper och det vill Åsa Bellander ändra på.
Regionen är på gång att gå med i Tekniksprånget, där de som tagit studenten får prova på ingenjörsyrket. De tittar också på att ha traineeprogram, till exempel i fastighetsverksamheten. Och efter det att införa en portal för examensarbeten.
Får inte bli för stort lönegap
Ett hinder i rekryteringen är som sagt att löneläget för ingenjörer är lägre än i privat sektor.
– Vi ska ha löner som är relevanta. Vi kanske inte kan bli löneledande, men glappet får inte vara för stort. Min bild är inte att det varit en jätteutmaning, det har inte varit jättedåligt.
Hon pekar på att konkurrensen om ingenjörer påverkar. Om det kommer stora tekniska etableringar, liknande Northvolt (i grannregionen Västerbotten), eller Liquid wind i Örnsköldsvik, så är risken att många slutar om lönegapet är stort.
– Det måste vi vara observanta på och inte vänta. Vi behöver ha de ingenjörer vi behöver. Vi har många bristyrken och ingenjör kommer att bli ett bristyrke om vi inte arbetar med att vara en attraktiv arbetsgivare.
I regionen är en annan faktor att det inte får vara osakliga löneskillnader mellan de mer mansdominerade ingenjörsyrkena och de mer kvinnodominerade vårdyrkena.
Region Västernorrland ska snart genomföra en arbetsvärdering – där utbildningskrav, arbetsuppgifter och ansvar jämförs mellan yrkesgrupper. Lönerna har höjts för bland annat sjuksköterskor och tandsköterskor – nu behöver man se vad det har gett för effekter på lönenivån relativt olika grupper.
Läs också: Ingenjörers löner i kommuner har gått om lönerna i staten
”Kunna gå hem och stänga av jobbet”
Arbetsmiljön är en annan viktig faktor för att kunna rekrytera.
– Av de ingenjörer jag pratar med är många nöjda med sitt yrkesval. De trivs, utvecklas, utmanas, lyckas göra bra jobb. Sedan kan det alltid påverka utifrån sådant som vad man tycker om sin chef, men många är besjälade av sina jobb.
Åsa Bellander menar att ingenjörer får mycket positiv feedback – att de löser problem som vården behöver hjälp med.
– Men självklart finns ingenjörer som inte är nöjda. It har varit under press för att de varit underbemannade. Då är de som jobbar där mindre nöjda. Nu har vi rekryterat chefer och personal och då ökar nöjdheten. Det ska vara tillräckligt med personal så att man kan gå hem och stänga av jobbet.
De ingenjörer som jobbar med stöd till vården har varit pressade av mycket jobb under pandemin, men det har också skapat mer samarbete mellan ingenjörer och vården.
– En följd av det är att det nu finns ett annat teknikintresse från vårdpersonalen och ökad efterfrågan på tekniska lösningar. Hur kan vi rida på den vågen?
Behöver fler med lång utbildning
I dag är det blandad utbildningsnivå bland ingenjörerna, med gymnasieingenjörer som ”gått den långa vägen”, högskole- och civilingenjörer.
– Vi behöver alla delar. Men vi kan behöva ha fler civilingenjörer och eventuellt disputerade för att matcha mot hälso- och sjukvården där många är disputerade. Jag tror att det är viktigt om vi ska få in sofistikerade lösningar. Alla behöver inte ha den nivån – men det är bra att få ett momentum.
Karin Thorsell
