Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

När arbetsgivaren lägger ett varsel blir det i praktiken startskottet för en process där man ännu inte vet hur många, eller vilka, som kommer att behöva sluta. Foto: Getty Images

Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, delar med sig av sina bästa råd.

Lågkonjunktur, inflation och oro i världen påverkar även arbetsmarknaden. Att bli varslad om uppsägning kan vara jobbigt, även om arbetsmarknaden för ingenjörer fortfarande är stark.

– Vissa branscher har det väldigt tufft just nu och varsel om uppsägningar kan även drabba ingenjörer. Men efterfrågan på ingenjörer är fortfarande stor, så chansen är god att du snabbt är i nytt arbete igen, säger Heléne Robson.

Väcker oro och osäkerhet

Att ett företag går ut med ett varsel om uppsägning handlar rent formellt om att företag vill ge arbetsförmedlingen en tidig varning om en kommande arbetsbrist, så att de i sin tur kan förbereda sig för att ta emot en större grupp arbetssökande.

Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer

För den anställde på företaget är effekterna av ett varsel förstås mycket större. När arbetsgivaren lägger ett varsel blir det i praktiken startskottet för en process där man ännu inte vet hur många, eller vilka, som kommer att behöva sluta.

– Det innebär ju en oro på många sätt. Dels oron för om man själv kommer att bli drabbad, men även oron för kollegorna och hur den nya situationen kommer att se ut, konstaterar Heléne Robson.

Hur ska organisationen förändras – och varför?

Beroende på om företaget har kollektivavtal eller inte så ser den processen lite olika ut.

Där det finns kollektivavtal inleds ett arbete där facket och arbetsgivaren förbereder processen, hur de olika stegen ser ut samt hur de ska kommunicera och informera kring arbetet.

Första steget handlar om att skapa förståelse för varför förändringen är nödvändig. Det kan finnas många orsaker till att ett företag måste gå ut med ett varsel. Det kan vara ekonomiska motiv, men även rent strategiska beslut att exempelvis lägga ned en verksamhetsgren.

Nästa steg är att diskutera den framtida organisationen. På vilket sätt kan en ny organisation lösa företagets utmaningar? Hur ska den se ut och vilken kompetens behövs då?

– Här spelar facket en viktig roll genom att ställa frågor, komma med inspel och kanske till och med hitta andra lösningar som gör att varslet inte behöver bli så omfattande, förklarar Heléne Robson.

Arbetsbristen slår mot hela arbetsplatsen

I dessa diskussioner klarnar bilden av vilket behov företaget har framöver – och vilken kompetens som är viktig i den framtida organisationen. Detta lägger grunden för nästa steg – att utifrån turordningslistan förhandla om vilka som blir kvar, och vilka som får gå.

Här finns det såklart lagar och regler att hålla sig till, både när det gäller lagstiftning och kollektivavtal. Men även om man lite slarvigt brukar säga ”sist in först ut” så är det inte riktig så enkelt.

– Arbetsbristen slår mot hela arbetsplatsen. I förhandlingarna tittar man både på anställningstid och kvalifikationer för att avgöra vem som får gå och den här delen av processen kan ta tid, konstaterar Heléne Robson.

Läs också: Så hanterar du oro inför varsel och neddragningar

För anställda som arbetar på företag utan kollektivavtal finns det däremot inte samma möjlighet att jobba proaktivt inför själva uppsägningarna.

– Medarbetarna blir inte involverade på samma sätt, de får inte samma information och möjlighet att vara med och påverka förändringen. Där kommer facket ofta in i ett senare skede, först när det är dags för själva uppsägningarna.

Långa processer gynnar ingen

För att undvika långa och utdragna processer är det inte ovanligt att arbetsgivaren kommer med någon typ av erbjudande.

Det kan handla om frivilliga erbjudanden, till exempel att alla över en viss ålder får möjlighet att gå i förtidspension eller riktade erbjudanden till personer som får någon typ av kompensation om de accepterar att bli uppsagda.

– En snabb process är bra för alla parter. Den nya organisationen kan snabbare komma på plats och få arbetsro och den som blir uppsagd kan snabbare hitta ett nytt jobb. Dessutom minskar det risken för att personer som ska vara kvar och driva verksamheten vidare söker sig därifrån på grund av oro.

Se till att du förstår vad du skriver på

När förhandlingarna är avslutade får den anställde ett skriftligt besked med datum och uppsägningstid.

Om man istället ska träffa en överenskommelse med arbetsgivaren som innebär att anställningen upphör är det några saker som är viktiga att tänka på, påminner Heléne Robson:

  • Vad innebär överenskommelsen? Ta gärna hjälp av rådgivningen på Sveriges Ingenjörer för att förstå vad överenskommelsen innebär och vilka konsekvenser den kan få.
  • Finns det en konkurrensklausul? Generellt sett avråder Heléne Robson från att skriva på konkurrensklausuler. Men om du har en sådan så ska den inte gälla om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Ta upp den diskussionen med din arbetsgivare innan du skriver på.
  • Tänk på att du är anställd, även under uppsägningstiden. Även om du får gå hem under uppsägningstiden så omfattas du fortfarande av lojalitetsplikten. Du får med andra ord inte ta ett annat jobb eller driva eget under den här tiden och i synnerhet inte i konkurrens med arbetsgivaren, såvida du inte har kommit överens med din arbetsgivare om detta.
  • Anmäl dig till arbetsförmedlingen. Gör det direkt, allra senast den första arbetslösa dagen. Om du missar det riskerar du att hamna i ett glapp i socialförsäkringssystemet.

Läs också här vad Sveriges Ingenjörer skriver om vad som gäller vid varsel och uppsägning.

Facket ger trygghet

Heléne Robson påminner också om att det finns stora fördelar med att vara med i facket om du hamnar i ett läge där arbetsgivaren måste göra neddragningar. Även om det som ingenjör är relativt lätt att hitta nytt jobb.

–  Det kan vara tryggt att ha facket i ryggen och känna ett stöd i att allt går rätt till. Dessutom har du rätt till vår inkomstförsäkring som ger dig ersättning med 80 procent  av lönen. Och blir du arbetslös så finns det även mycket konkret hjälp att få, allt från CV-granskning till karriärrådgivning, poängterar hon.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.