Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för utmattning. Ett verktyg som används är självtest av stressnivån. Och nu går utvecklingen åt rätt håll.
Stress och hög arbetsbelastning är något vi får leva med. Det menar huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens huvudkontor i Solna.
– Vi behöver lära oss att hantera detta och hjälpa de medarbetare som hamnar i riskzonen för att bli utbrända, säger han.
Pris för sitt uppdrag
2019 fick Jan Åkesson ta emot Prevents arbetsmiljöpris och ett stipendium på 15 000 kronor.
Stresshantering är en viktig del i företagets arbetsmiljöarbete.
– Det är väl investerade pengar om vi kan upptäcka om en person har hög stressnivå, säger Jan Åkesson.
De senaste åren har antalet långtidssjukskrivna på Siemens minskat. Utvecklingen går med andra ord åt rätt håll. För att kunna hantera stressiga situationer är det viktigt att känna kontroll över sin arbetssituation. Att kunna säga ”nu är jag färdig med den här uppgiften” bidrar till känslan av kontroll menar Jan Åkesson:
– Det många upplever som stressande är att de aldrig blir klara med något. Om en person hinner processa hundra papper som ligger på bordet under en arbetsdag och går hem med ett tomt skrivbord så infinner sig en härlig känsla av ”nu är den här arbetsdagen klar”, säger han.
Men om samma person har processat 100 papper och någon lägger ytterligare 99 papper på eftermiddagen så kan samma person känna klocka fem att ”idag blev jag inte klar med mina arbetsuppgifter” och då ökar stressnivån.
– Se till att ha städat skrivbord och rensad inkorg när du tar helg. Du vet att måndag morgon kommer du att ha fullt med nya arbetsuppgifter, men fredag kväll är veckans beting avklarat och du kan stänga datorn med gott samvete, säger Jan Åkesson.
Viktigt att prata om stress
Att förbättra arbetsmiljön och minska stressnivåerna handlar så klart om mer än att städa skrivbordet på fredagarna. En viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska stressen på jobbet är att prata om och hela tiden se till att frågan hålls vid liv.
– Det är viktigt att inte skuldbelägga en person som är stressad för då vågar de inte prata om problemen och då går det inte heller att sätta in rätt åtgärd. Vi som är skyddsombud ser till att frågan alltid är aktuell. Vi petar in en pinne i brasan med jämna mellanrum så att grytan hålls kokande, säger Jan Åkesson.
Tack vare sitt långsiktiga arbetsmiljöarbete på Siemens tilldelades Jan Åkesson arbetsmiljöorganisationen Prevents arbetsmiljöpris 2019. Nyligen tackade han ja till en ny treårsperiod som huvudskyddsombud.
– Utmärkelsen från Prevent gav mig ett erkännande för arbetet vi har gjort på Siemens, inte bara för mig personligen som huvudskyddsombud utan hela gänget med skyddsombud här på företaget. Vi gör faktiskt något bra som har betydelse för arbetsmiljön, säger Jan Åkesson.
Det fackliga arbetet för arbetsmiljön har stort stöd hos Siemens företagsledning och antalet utbrända medarbetare har minskat de senaste åren men det finns en hämsko i arbetsmiljöarbetet.
– Till syvende och sist handlar det alltid om pengar. Vi diskuterar kronor och ören med arbetsgivaren. Jag har ändå upplevt att ledningen backar våra förslag även om de kostar pengar om det har funnits bra skäl att göra det, säger Jan Åkesson.
Vill halvera antalet i riskzonen
Idag finns det nya verktyg i arbetsmiljöarbetet som inte fanns för 15 år sedan. Ett sådant digitalt hjälpmedel är ett självskattningstest som medarbetarna gör en gång om året och får svar på frågan om de ligger i riskzonen för utbrändhet. Siemens har som mål att halvera antalet anställda som ligger i riskzonen.
Har du provat ett självskattningstest?
Siemens använder Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) – ett självskattningstest för utmattningssyndrom som har tagits fram vid Karolinska Institutet. De som får över 18 poäng i KEDS-testet kan vara i riskzonen för utmattningssyndrom.
Siemens mål är att halvera antalet medarbetare som har 19 poäng eller mer.
Du kan göra testet gratis via denna länk.
Ingenjören har skrivit en artikel om ett liknande test som har tagits fram av forskare vid Sahlgrenska sjukhuset. Det ger svar på om du har sänkt livskvalitet eller är i riskzonen för att bli sjuk på grund av för hög arbetsbelastning.
Du kan göra testet gratis via denna länk.
– När någon känner sig stressad kan de när som helst göra självtestet igen och har då ett underlag som de kan gå med till sin närmaste chef och diskutera sig fram till en lösning, säger Jan Åkesson.
Sömnbrist kan också leda till höga stressnivåer. På Siemens har de anställda kunnat lyssna på föreläsningar om sömn och hur sömnen påverkar kroppen. Liknande föreläsningar om stress har också arrangerats. Alla föreläsningar har spelats in och går att se i efterhand.
”Vissa mådde bra under pandemin, andra inte”
Under pandemin tvingades personalen på Siemens att arbeta hemifrån som på många andra företag. Men Jan Åkesson ser inte att det ledde till några större problem utan öppnade snarare fler dörrar:
– Det är en större del som jobbar hemifrån nu än för fyra år sedan helt klar. Från fackligt håll har vi hävdat att vi behöver större flexibilitet och har arbetat för att det ska finnas större möjligheter att jobba hemifrån vid behov.
Hur upplever du att distansarbete påverkar stress?
– Under pandemin fick vi en överdos av hemarbete, helt klart. För vissa som kanske har svårt att koncentrera sig på kontoret minskade stressen när de jobbade hemma, för andra som kände att de inte själva valt hemarbete utan att det var påtvingat kände en ökad stress.
– Det är svårt att säga om stressen generellt ökade eller minskade i organisationen under pandemin, men vi kan se att vissa personer har fått ändrade stressnivåer. Stressen flyttade sig från den ena individen till en annan. Vissa mådde bra under pandemin, andra mådde mindre bra, säger Jan Åkesson.
Anahita Arai
