Allt fler arbetsgivare gör bakgrundskontroller innan de anställer medarbetare och Sveriges Ingenjörer oroas över utvecklingen. Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör kontroller. Vad letar de efter? Och vad kan vara skäl till att inte få jobbet?
Flera fackförbund menar att arbetsgivare gör intrång i anställdas privatliv. Även Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson delar bilden att arbetsgivare i större utsträckning tar fram personliga uppgifter vid rekryteringar.
Helène Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.
– Går det här för långt riskerar vi ett samhälle där små snedsteg aldrig blir förlåtna, säger hon.
Heléne Robson förstår att det är frestande för arbetsgivare att googla slutkandidater i en anställningsprocess, men hon tror att det innebär risker som kan vara till nackdel, både för kandidaterna och företaget.
– Arbetsgivare ser kanske den här typen av digital scanning som ett sätt att ta referenser, men det kan leda till att de väljer bort duktiga personer. Man kan inte heller lita på att allt man hittar är sant. En bild eller en koppling till en organisation kan också vara något som den som offentliggjort detta en gång i tiden tar avstånd från i dag. Det kan få orimliga konsekvenser.
Heléne Robson menar inte att bakgrundskontroller alltid är ett problem, men de får inte vara för långtgående. För att rekrytera en vd eller en ansvarig chef i offentlig förvaltning kan det vara nödvändigt att ta fram vissa uppgifter, exempelvis om personen är dömd för vissa typer av brott.
– För varje anställning bör man avgöra vad som är rimligt. Vilka personer som får tillgång till uppgifterna hos arbetsgivaren är också jätteviktigt eftersom det är ett intrång i privatlivet.
Kandidaterna godkänner kontrollerna
Birgitta Edlund är vd på företaget ToFindOut som gör bakgrundskontroller på uppdrag av arbetsgivare. Hon var med och grundade företaget för 15 år sedan.
Birgitta Edlund, vd för ToFindOut.
– Vår verksamhet har förändrats sedan starten. De kontroller som många tror att vi gör, samlar in pusselbitar från sociala medier och andra källor på nätet, har blivit en väldigt liten del.
Birgitta Edlund säger att det bara är vid rekryteringar till tjänster som kommer att granskas av media, exempelvis skolchefer och andra verksamhetschefer i offentlig förvaltning, som arbetsgivaren beställer den här typen av bakgrundskontoroller.
– Nästan aldrig för att anställa en banktjänsteman eller it-konsult. Det är klart att många företag själva av nyfikenhet googlar slutkandidater. Men de kontroller som vi utför sker främst genom utdrag i offentliga register.
Arbetsgivare som anlitar ToFindOut för bakgrundskontroller informerar också kandidaterna tidigt om detta. Kontrollerna sker sedan i slutet av anställningsprocessen.
– Vi brukar rekommendera kontroller på topp-tre. Skulle något allvarligt komma fram är det viktigt att ha alternativ till förstahandskandidaten.
När kontrollerna sker får kandidaterna en begäran där det framgår vilka register som uppgifterna tas ifrån. Kandidaten godkänner med BankId och får också kopior på utdragen.
Visar bakgrundskontrollen en avvikelse bokar arbetsgivaren ett uppföljande samtal med kandidaten. Det kan finnas en rimlig förklaring till avvikelsen och därmed inte ha någon betydelse för anställningen.
Knappt var femte kontroll som ToFindOut gör innehåller en avvikelse. Men i de flesta fall påverkar det inte kandidatens chans att få jobbet. Bland huvudkandidater (arbetsgivarens förstahandsval till tjänsten) som har en avvikelse i bakgrundskontrollen erbjuds 86 procent ändå jobbet.
Birgitta Edlund ger några exempel på avvikelser:
- Kandidaten uppger i sin cv att hen har tagit examen men bakgrundskontrollen visar att det inte stämmer. Det saknas en eller ett par kurser, ibland mer.
- I kandidatens cv finns uppgifter om anställningar som inte stämmer eller är missvisande. En anställning som uppges ha pågått 2021–2022 visar sig bara varit fyra månader, oktober-februari.
- Kandidaten har flera betalningsanmärkningar och Kronofogden har gjort utmätning.
- Kandidaten förekommer i ett eller flera domstolsärenden.
- Uppgifter från Bolagsverket visar att kandidaten har bolagsengagemang som kan innebära en jävsituation.
Intrång i privatlivet
Heléne Robson på Sveriges Ingenjörer anser att betalningsanmärkningar och domstolsärenden är exempel på uppgifter som kan utgöra ett inträng i privatlivet.
– Givetvis finns det tjänster, exempelvis med ekonomiskt ansvar, som man inte är lämplig för om man är dömd för ekonomisk brottslighet. Men domstolar hanterar så många ärenden, även vårdnadstvister. Kandidaten kan också ha fått en friande dom, vara ett brottsoffer eller vittne.
Därför tycker hon att det är viktigt att den som tar del av informationen kan värdera innehåll och betydelse för lämpligheten av den sökta tjänsten.
Birgitta Edlund säger att bakgrundskontrollerna som görs ska vara relevanta för tjänsten. Vilka källor som används styrs av befattningens nivå och risker. Helt enkelt vad tjänsten ska exponeras för.
– I utdragen från domstolarna är inte alla uppgifter relevanta men arbetsgivaren behöver få informationen för att göra bedömningen.
Betalningsanmärkningar och utmätningar kan också ha betydelse för vissa tjänster.
– Det kan innebära en ökad risk för utpressning och blir därför ett problem om arbetet ger tillgång till känslig information eller om man hanterar varor av ett stort ekonomiskt värde, säger Birgitta Edlund.
Heléne Robson ser risker med hur känsliga uppgifter hanteras. Vilka personer hos arbetsgivaren får tillgång till bakgrundskontrollerna?
– Det är en viktig fråga och vi anser att så få som möjligt ska ta del av uppgifterna. Vi brukar rekommendera att det begränsas till två personer, en säkerhetsansvarig, om det finns, och rekryterande chef eller HR, säger Birgitta Edlund.
Att bakgrundskontroller har lett till en oro bland fackförbunden är hon medveten om.
– Vi har ofta kontakt med de lokala facken och vi rekommenderar också arbetsgivarna att de informerar facken om bakgrundskontrollerna, hur de genomförs, hur uppgifterna hanteras och varför kontrollerna sker.
