Fusket på högskolan ökade kraftigt under 2020 och 2021 men under 2022 var nivån fortfarande betydligt högre än 2019. En högre andel studenter fälls för fusk på KTH än på Chalmers och lärosätena ser några tänkbara förklaringar.
Under pandemin 2020 och 2021 ökade antalet studenter som blev avstängda eller varnade på grund av fusk kraftigt. Under 2022 minskade fusket men antalet disciplinärenden var ändå 75 procent högre än 2019.
Avstängningar och varningar
Studenter som gör sig skyldiga till olika typer av förseelser kan stängas av från studierna i upp till sex månader eller varnas.
Vid varje universitet och högskola finns en disciplinnämnd som beslutar i disciplinärenden.
Nämndens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
I en undersökning som UKÄ har gjort svarar lärosätena samstämmigt att otillåtet samarbete var det disciplinbrott som ökade mest under pandemin. Under 2022 har problemet minskat, men antalet studenter som fälldes för otillåtet samarbete 2022 är ändå mer än dubbelt så stort som 2019.
Den form av fusk som under många år varit den vanligaste, och som också ökar mest är plagiat.
Fler fälls för fusk på KTH
UKÄ har sammanställt disciplinärenden från varje lärosäte under 2022. Andelen studenter som fälldes för fusk varierade mellan lärosätena från 0 till nära 2 procent. Högst andel 1,99 procent hade Mälardalens högskola.
En jämförelse av de två lärosäten som enbart utbildar ingenjörer, KTH och Chalmers, visar att andelen fuskande studenter är högre på KTH. 2022 fälldes 0,69 procent av studenterna på KTH för ett disciplinärende och 0,33 procent på Chalmers.
| Lärosäte | Andel (procent) | Avstängningar | Varningar | Totalt | Helårs-studenter |
| KTH | 0,69 | 81 | 5 | 86 | 12 543 |
| Chalmers | 0,33 | 23 | 10 | 33 | 9 918 |
Andel och antal avstängningar och varningar på KTH och Chalmers 2022. Källa: UKÄ.
Betyder det att fler KTH-studenter fuskar?
Anders Söderholm, rektor för KTH. Foto: Mikael Sjöberg.
– Jag tror att det är svårt att jämföra lärosäten. Det är mer relevant för varje lärosäte att se hur det här förändras. Vi ser att fler studenter fälls för fusk med allt bättre verktyg för att kontrollera texter och upptäcka plagiat, säger rektor Anders Söderholm, ordförande i disciplinnämnden och rektor på KTH.
På KTH kontrolleras studenternas texter både mot tidigare KTH-studenters texter och externa källor.
Gränsdragningen har varit otydlig
Att Chalmers i jämförelse med KTH har en lägre andel studenter som fälls för disciplinbrott har Jörgen Blennow, vicerektor för utbildning och livslångt lärande samt ledamot i Chalmers disciplinnämnd, svårt att se någon förklaring till.
Jörgen Blennow, ledamot i Chalmers disciplinnämnd. Foto: Oscar Mattsson.
– Jag har inget riktigt bra svar men en utmaning som vi ser är informationen till studenterna. Lärarna behöver bli bättre på att tydligt ange i varje kurs-pm var gränsen för plagiat och otillåtet samarbete går.
När lärare misstänker fusk skickar de in en anmälan till disciplinnämnden.
– Ibland kan studenten inte fällas eftersom gränsdragningen för plagiat och samarbete varit otydligt i kurs-pm. Lärarna kan bli frustrerade men utan tydliga spelregler kan vi inte varna eller stänga av dem.
Under de tre första åren på Chalmers får studenterna mycket träning i att skriva texter på ett korrekt sätt och lär sig hur de ska hantera referenser. Men på masternivå upplever lärarna att det krävs ett omtag.
– På masterkurserna får vi studenter som pluggat på andra lärosäten i Sverige eller utomlands. Då behöver vi repetera hur reglerna ser ut för samarbete och plagiat, säger Jörgen Blennow.
Effekter från pandemin
Jörgen Blennow spekulerar i om det finns kvardröjande effekter från pandemin och att det är förklaringen till att fusket inte har sjunkit tillbaka till nivån innan pandemin. Under pandemin kunde inte studenterna i lika stor utsträckning träffas fysiskt och plugga tillsammans.
– Kanske utvecklade de ett arbetssätt där gränsen till plagiat och otillåtet samarbete oftare överskreds eftersom det digitala samarbetet var så mycket mer krävande. Man delade också filer i högre utsträckning.
Chatbotar går inte att förbjuda
På kort tid har chatbotar som exempelvis Chat GPT fått en snabb utveckling och spridning bland studenter. Både KTH och Chalmers bekräftar att det ger lärosätena helt nya utmaningar.
Både Anders Söderholm och Jörgen Blennow menar att det är omöjligt att hindra studenterna från att använda chatbotarna. Att fälla studenter som använder dem för fusk är oftast inte möjligt.
– Chatbotarna är en realitet i dag och därför måste examinationerna utformas på nya sätt. En hemtenta med ett antal frågor som ska besvaras fungerar helt enkelt inte längre i det perspektivet, säger Anders Söderholm.
Jörgen Blennow tror att chatbotarna på sikt leder till stora förändringar av lärarnas arbetsuppgifter.
– Men om de används på rätt sätt kan de bidra till både ökad kvalitet och produktivitet. Chatbotarna kan dessutom göra mycket mer än att sammanfatta texter. De kan användas för att bolla idéer med eller för att skriva programkod, säger Jörgen Blennow.
