Större pensionspott och möjlighet att arbeta deltid från 60 år. Flexpensionen i privat sektor fyller tio år. Men hur ser reglerna ut och hur länge räcker flexpengarna?
Sveriges Ingenjörer fick under 2013 igenom flexpension i avtalen på industrisidan. Sedan 2017 finns det i de flesta av förbundets kollektivavtal på hela den privata arbetsmarknaden. Flexpension består av två olika delar: mer pengar som avsätts och möjlighet att gå ner i arbetstid innan pensionen.
I många avtal kallas det för deltidspension men i praktiken är det samma sak som flexpension. (För statligt anställda enades parterna nyligen om ett nytt pensionsavtal. Läs om det här.)
Mer pengar
Flexpensionen är i praktiken en del av tjänstepensionen. Det är alltså en större pott pengar som avsätts till tjänstepensionen där en del kallas flexpension.
I dagsläget ligger avsättningarna till flexpension på mellan 1,1 procent och 2,2 procent beroende på avtal. För Teknikavtalet ligger det på 1,9 procent.
Flexpensionspremiens utveckling
Avsättningarna till flexpension har ökat efter varje avtalsrörelse. Så här har flexpensionspremien genom åren höjts i Teknikavtalet.
2014 april 0,3%
2015 april 0,6%
2016 april 0,8%
2017 april 1,0%
2019 april 1,3%
2020 november 1,7%
2023 april 1,9%
2024 april 2,1%
Källa: Sveriges Ingenjörer
Möjlighet att gå ner i tid
Anställda som omfattas av kollektivavtal med flexpension kan gå ner i arbetstid från 60, 61 eller 62 års ålder beroende på avtal.
Det vanligaste är att gå ner till 80 procent. Den som går ner i arbetstid kan använda flexpensionen för att kompensera inkomstbortfallet men det är inget krav. Det går lika bra att arbeta deltid och låta flexpensionspotten ligga kvar med den övriga tjänstepensionen.
Anställda med flexpension i avtalet har inte per automatik rätt att gå ner i tid, men de har rätt att få sin förfrågan om deltid prövad. En arbetsgivare som vill neka måste motivera att den lägre sysselsättningsgraden innebär störningar för tjänsten. Anställda med flexpension i sitt avtal som ändå nekas gå ner i tid rekommenderas kontakta facket.
Anställda utan kollektivavtal med flexpension kan få sin förfrågan om deltidsarbete nekad av arbetsgivaren utan specifik anledning. För den som tidigare jobbat på arbetsplatser med kollektivavtal sparas redan gjorda flexpensionsinbetalningar tillsammans med den övriga tjänstepensionen.
Så länge räcker pengarna
Pensionsbolaget Alecta har på Ingenjörens förfrågan räknat ut vad en genomsnittlig 60-årig civilingenjör med avsättningar till flexpension de senaste tio åren har i kapital.
Enligt beräkningarna uppgår flexpensionspotten i dagsläget till drygt 97 000 kronor.
Stefan Holmberg, Sveriges Ingenjörer
Hur länge pengarna räcker beror naturligtvis på under hur lång tid man vill ta ut dem eller hur stora uttag som görs. För en 60-årig civilingenjör som vill gå ner till 80 procent och täcka hela inkomstbortfallet räcker den intjänade flexpensionspotten i drygt sju månader. För att täcka ett tioprocentigt inkomstbortfall räcker potten i drygt 15 månader.
– Tio år av intjänad flexpension är relativt kort tid i sammanhanget, dessutom var avsättningarna låga i början. Kommande tio år kommer att ge ett betydligt större extra pensionskapital nu när avsättningarna till flexpension börjar nå två procent för de flesta avtal, säger Stefan Holmberg, pensionsspecialist på Sveriges Ingenjörer.
Så har beräkningarna gjorts
Lönenivåerna som har använts i kalkylerna är snittlönen för en civilingenjör (ej chef) född 1963, inhämtad från Saco lönesök.
Snittlön 2014: 54 109 kr/mån.
Snittlön 2022: 66 096 kr/mån.
Under 2023 antas lönen stiga till 68 674 kr/mån, alltså en ökning med 3,9 procent (märket från avtalsrörelsen är 4,1 procent inklusive 0,2 procent i avsättningar till flexpension). Första halvåret av 2023 har tagits med i beräkningarna.
I Alectas räkneexempel har halva avsättningen till flexpension placerats i en “bukett” av de traditionella försäkringarna som upphandlats för ITP och andra halvan i en globalfond. Denna kombination har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 9,7 procent mellan 2014 och 2022.
“Lönen kan räcka ändå”
Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum, säger att det inte är alla som börjar ta ut flexpension även om man väljer att gå ner i tid.
Tomas Carlsson, Collectum
– Den som går ner i arbetstid får ofta lägre res- eller lunchkostnader exempelvis. Det kan göra att man känner att 80 procent av lönen räcker.
Värt att nämna är att uttag av flexpension, som reglerna ser ut idag, beskattas hårdare än lön eftersom pensionsutbetalningarna inte omfattas av jobbskatteavdraget.
– Jobbskatteavdrag är en politisk fråga som kan ändras lite när som helst. Jobbskatteavdrag är inget man bör räkna med i sina kalkyler eftersom det aldrig går att veta hur det kommer att se ut framöver, säger Tomas Carlsson och tillägger en annan aspekt som kan vara bra att ha i åtanke:
– Den som går ner i arbetstid, och därmed får lägre lön, betalar lägre skatt.
Slutlönen påverkas inte
Tjänstemän som omfattas av ITP 2 och som väljer att gå i flexpension får sin tidigare heltidslön inrapporterad till Collectum. Den framtida tjänstepensionen, som baseras på slutlönen för ITP 2:orna, påverkas alltså inte av flexpensioneringen.
– Eftersom ITP 2:or som vill gå i deltidspension (flexpension reds. anm.) inte får någon inverkan på slutpensionen är det ett rätt fördelaktigt sätt för den som vill gå ner i tid, säger Tomas Carlsson.
