Ericssons ledning skenförhandlade årets löner

Vid det sextonde och sista förhandlingstillfället mellan akademikerna och ledningen på Ericsson avslöjar en av arbetsgivarens representanter att Ericssons ledningsgrupp redan har beslutat att nivån på årets lönerevision ska vara 3,9 procent. Foto: Mostphotos.

Akademikerna på Ericsson är arga och besvikna efter årets lönerevision. Vid det sextonde och sista förhandlingstillfället avslöjar arbetsgivaren att ledningsgruppen på förhand bestämt att årets nivå ska bli 3,9 procent.

Det känns svekfullt att vi har förhandlat med personer som inte har haft mandat att förhandla, säger Håkan Lönnqvist från akademikerföreningen på Ericsson.

Den 31 mars kom fack och arbetsgivare inom industrin överens om ett nytt tvåårigt avtal. Den lägsta nivån för löneökningarna 2023 är 3,9 procent (plus 0,2 procent till flexpension). Avtalet blev startskottet för de lokala löneförhandlingarna på företagen.

På Ericsson startade lönerevisionen redan i april och fram till mitten av juli har förhandlingsgruppen med representanter från fack och arbetsgivare träffats och förhandlat minst en gång varje vecka.

Håkan Lönnqvist har förhandlat årets löner för akademikerna på Ericsson.

– Vi har lagt ner ett mycket stort arbete på att vässa våra argument och förbereda oss inför varje förhandlingstillfälle, säger Håkan Lönnqvist från Sveriges Ingenjörer som suttit i förhandlingsgruppen.

Akademikerna krävde löneökningar på 5,9 procent men förhandlingarna gick trögt. Arbetsgivaren höll hårdnackat fast vid sitt motbud 3,9 procent, alltså den lägsta nivå som avtalet medger.

Vid det sista förhandlingstillfället den sjunde juli var läget fortfarande låst. Arbetsgivaren var inte villig att rubba sin siffra en tiondel. Plötsligt säger en av arbetsgivarens representanter vid förhandlingsbordet att Ericssons ledningsgrupp tidigare har beslutat att nivån på årets lönerevision ska vara 3,9 procent.

– Vi blev helt chockade. Det betyder att vi har suttit vid 16 tillfällen och förhandlat med personer som inte har haft mandat att förhandla. Det har varit bortkastad tid och bara ett spel för gallerierna, säger Håkan Lönnqvist.

Nekades förberedande samtal

Motgångarna för akademikerföreningen på Ericsson började egentligen redan i november förra året. Då begärde facket ett samtal med ansvariga på Ericssons ekonomiavdelning för att prata om förutsättningarna inför den kommande lönerevisionen. Men fackets begäran delegerades ner till arbetsgivarens löneförhandlare som vägrade boka ett samtal.

– De hävdade att det inte finns ett sådant bindande krav eftersom det centrala avtalet för 2023 inte var klart.

Först i början av maj bjöd arbetsgivaren in akademikerna till ett sådant samtal.

– Men nu vet vi att det samtalet var bortkastat eftersom ledningsgruppen då beslutat att 3,9 procent skulle bli resultatet av årets lönerevision.

Hot mot den svenska modellen

I slutet av förra veckan bjöd Akademikerföreningen in medlemmarna till två digitala informationsmöten, ett på svenska och ett på engelska, för att berätta om Ericssons agerande vid årets lönerevision. Över 1 000 medlemmar deltog men när Ingenjören pratar med Håkan Lönnqvist har han och övriga förtroendevalda inte hunnit besvara alla frågor som ställdes i möteschatten.

– Några frågade om möjligheten att strejka, men det är givetvis inte möjligt eftersom det råder fredsplikt när det finns ett centralt kollektivavtal.

Håkan Lönnqvist upplever att Ericssons agerande inte bara har varit svekfullt utan faktiskt också åsidosatt förhandlingsrättens syfte.

– Avtalen anger att nivån på löneökningarna ska sättas lokalt genom förhandlingar men Ericsson tog ett enskilt beslut i ledningsgruppen, innan förhandlingarna ens startat.

Han tycker att det är ett allvarligt hot mot den svenska modellen när stora svenska företag inte står upp för modellen utan väljer kryphål i avtalet och låter lönerevisionen bli en skenförhandling.

– Kanske behöver det centrala avtalet bli tydligare med att arbetsgivare inte får besluta om nivån på löneökningarna innan förhandlingarna är klara.

7 kommentarer

  • Marcus

    Företagen kan bete sig hur de vill, eftersom det inte blir någon ”påföljd”. Några rejäla strejker bland ingenjörerna så kanske det blir bättre löner framöver!

    31 augusti 2023
  • Bengt

    Dags att ta rygg på belgarna, stenhårt knyta lönerna mot inflationen + ha 0-1% i löneökning i avtalen varje år.

    31 augusti 2023
  • Trollhättetrollet

    Med ett så tråkigt och antifackliga agerande skulle min rekommendation vara att säga upp alla lokala avtal om det finns sådana typ ”Samverkansavtal” och köra stenhård MBL. Leta efter felaktigheter som ger böter mm. Tråkigt att höra att ett företag som Ericsson beter sig så illa.

    31 augusti 2023
  • Hans

    Välkomna till verkligheten som ovan skrevs. Så är det på vårat internationella företag varje år.
    Företaget har aldrig under mina år här gett ens 0,01% mer än märket. Märket är både golv och tak. Och det är företaget mycket öppet med.
    Förbundet måste verka för att centralt förhandla fram ett annat sorts avtal.

    31 augusti 2023
    • Trollhättetrollet

      Satsa på löneglidning, påtala förhandling så fort arbetsuppgifter förändras eller ansvar. Samt det mest drastiska förklara för chef/ledning att du blivit erbjuden ett annat jobb med bättre lön (som medlemmen då måste ta om svaret blir nej från nuvarande arbetsgivare)

      31 augusti 2023
  • JA

    Välkommen till verkligheten!
    Jag har under snart trettio år arbetsliv aldrig varit med om att resultatet av de lokala ”förhandlingarna” har avvikit ens så mycket som en tiondel från det centrala avtalet. Och då gäller det två stora, internationella företag.
    Det är bara att inse att de ”lokala förhandlingarna” är spel för galleriet-precis som lönesamtalen mellan cheferna och medarbetarna. Jag har suttit på båda sidor och vet således hur lönerna sätts. Lönesamtalen är slöseri med både medarbetarnas och chefernas tid och ger sken av att den enskilde (medarbetaren eller chefen) har möjlighet att påverka lönerna. Det har de inte.

    31 augusti 2023
  • Peter

    Jag är inte förvånad. De lokala fackklubbarna behöver stärkas i lönefrågan. Med dagens stupstockskrivning kan arbetsgivarna ensidigt lägga sig på just märke utan att bryta mot kollektivavtalet. Det finns inte heller något som tvinga fram att ger löneökningar mellan revisionen som ligger i storleksordning som lönestrukturen för våra medlemmar. Det medför faktiskt att våra medlemmar får en sämre nivåhöjning och därmed sämre löneutveckling än andra yrkesgrupper.
    Fullmäktige beslutade 2021 att förbundet skall verka för en balanserad stupstockskrivning. En sådan skulle åtminstone tvinga fram båda parter att seriöst förhandla. Ingen av parterna borde kunna dra nytta av att strunta i intentionen med löneavtalet. Idag belönas arbetsgivarna med att strunta i löneavtalet, bara att de lägger sig på märke.
    Varför agerade inte förbundet i linje med fullmäktiges beslut under den gånga avtalsrörelse?

    Är medlemmar beredda att ta striden? Med tanken på att just ingenjörer tappar årligen i lön relativt andra yrkesgrupper undrar jag var smärtgränsen går.

    Citat från TAG- avtalsområde:
    Om de lokala parterna inte enas om annat gäller följande. Lönerevision ska
    medföra att lönesumman för de medlemmar som omfattas av lönerevisionen
    ökas med den procentsats som gäller för värdet av centrala löneavtal för tjänste￾män på Teknikarbetsgivarnas avtalsområde under avtalsperioden. Arbetsgiva￾ren har möjlighet att ensidigt inom en ram om plus/minus en fjärdedel av vär￾det per lönerevision, vikta om värdet mellan lönerevisionerna.

    30 augusti 2023

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.