377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, är en av de platser där nya utbildningsplatser för ingenjörer hamnar. Foto: David Naylor

Chalmers, Uppsala och Lund får pengar för att utbilda fler ingenjörer och öka sin batteriforskning. Flera högskolor får mer pengar till kurser för yrkesverksamma. Och så höjs ersättningen per ingenjörsstudent – efter 30 års minskning.  

377 miljoner kronor extra lägger regeringen i sin höstbudget för att ”stärka ingenjörslandet Sverige”. Ett belopp som ökar successivt till över 700 miljoner 2029. (se tabell längre ner)

– Det här är ganska unikt. Att en yrkesgrupp får ett speciellt budgetpaket. Helheten gör att vi är nöjda, säger Johan Kreicbergs, chefekonom och samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

Mest nöjd är han och förbundet med att anslagen per ingenjörsstudent – det så kallade ersättningsbeloppet – ökar, och det gäller alla högskolor och universitet.

Det här är en fråga som Sveriges Ingenjörer jobbat med att rikta politikernas uppmärksamhet mot. Sedan 1994 har ersättningen per helårsprestation nämligen gått ner med 40 procent. I dag har svenska ingenjörsstudenter hälften så mycket lärarledd undervisning och laborationer som ingenjörsstudenter i Schweiz och Frankrike.

– Det här har vi haft en dialog med regeringen om. Att anslagen nu ökar är den absolut viktigaste punkten i förslaget. Det är något våra studentmedlemmar efterfrågar. Den här ökningen markerar stoppet för en 30-årig neddragning, säger Johan Kreicbergs.

Fyra olika delar

Satsningen består av flera delar:

  • Ersättningsbeloppet för utbildningar inom naturvetenskap och teknik höjs alltså. Det ska möjliggöra mer lärarledd tid och tillgång till utbildningsmiljöer.
  • Det görs en permanent utbyggnad av kurser och utbildningar för personer som redan har ingenjörsutbildning – det blir alltså mer pengar till kurser som ska ge kompetensutveckling för yrkesverksamma ingenjörer.
  • Chalmers, Uppsala och Lund får också en särskild satsning: Fler platser på civilingenjörsutbildningar och masterprogram, fler platser på tekniskt/naturvetenskapligt basår och höjda forskningsanslag för att stärka forsknings- och utbildningsmiljöerna inom elektrifiering och batteriteknik.
  • Det görs också en satsning på stegen före högskoleutbildning: Mer pengar till praktik efter gymnasiet genom Tekniksprånget, kompetensutveckling för lärare och mer pengar för det fjärde året på teknikprogrammet på gymnasiet.

Så här ser fördelningen av pengar ut:

”Slag i luften att öka antalet utbildningsplatser”

Att det blir fler utbildningsplatser är något som Sveriges Ingenjörer avrått ifrån. Johan Kreicbergs pekar på att det totalt sett inte är så högt söktryck per utbildningsplats, och att det dessutom bara är hälften av dem som börjar en ingenjörsutbildning som tar examen.

– Vi tycker att det är ett slag i luften att öka antalet utbildningsplatser. Men vi är ändå positiva till att platserna styrs till Chalmers, Uppsala och Lund – lärosäten där det är relativt högt söktryck och konkurrens om platserna.

Men han säger att de positiva delarna är så bra att man från Sveriges Ingenjörers sida är mycket nöjda.

– Det går inte att vara besviken. Regeringen har tagit ett helhetsgrepp.

435 fler platser på civilingenjörsprogram nästa år

Att satsningen på utbildningsplatser och forskning läggs på Chalmers, Uppsala och Lund motiveras med att de "har god kompetens inom områden som är viktiga för industrins gröna omställning".

På de tre lärosätenas hemsidor pekar de på att de sedan förra året har ett samarbete inom just batteriteknik och kraftelektronik, en plattformen som kallas Compel. På Uppsala universitets hemsida lyfter man också fram att man är ”det lärosäte i Sverige som forskat längst och mest på Li-jonbatterier och andra typer av batterier för elektromobilitet”. På Lunds universitets hemsida säger LTH:s rektor Annika Olsson att ”LTH förser redan idag industrin med forskning och kompetens inom dessa områden men efterfrågan bedöms öka och satsningen är därför välkomnad”.

Antalet platser på civilingenjörsutbildningar och masterprogram ökar med 145 var för de tre högskolorna 2024, och stiger sedan med 66-67 studenter per lärosäte och år fram till 2028, och med 34 studenter 2029, allteftersom nya årskullar tas in. När antalet platser är fullt utbyggt innebär det en ökning med 5 procent jämfört med i dag.

Chalmers, Lund och Uppsala får också vardera 67 platser fler på tekniskt/naturvetenskapligt basår nästa år, och 167 åren som följer.

3 kommentarer

  • Karin

    Hur mycket ökar ersättningsbeloppet per student angivet i procent? Är det ens i nivå med inflationen, eller blir det i praktiken en real-sänkning?

    22 september 2023
    • Karin Thorsell

      Så här svarar Johan Kreicbergs: Resurstillskottet kommer att innebära ökade anslag även realt. Högskolornas anslag ökas varje år genom en pris- och löneomräkningsmodell som ska följa kostnadsutvecklingen. Däremot görs det ett avdrag varje år för att skapa ett tryck på produktivitetsökningar. De ökade anslagen som regeringen nu aviserat kommer att överstiga detta produktivitetsavdrag vilket gör att just N och T utbildningarna får ökade anslag även realt. Hur stora de blir procentuellt är svårt att besvara idag eftersom vi inte vet hur hög inflationen kommer att bli de närmaste åren. /Karin Thorsell, redaktionen

      22 september 2023
  • Peter

    Tittar jag på ingenjörernas löneutveckling så säger ju näringslivet att Sverige behöver inte fler ingenjörer. Varför satsa? (Ursäkta provokationen….)

    16 september 2023

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Man med dator

KTH har över 150 kurser för vidare­utbildning

KTH har satsat stort på korta kurser som man kan gå parallellt med jobbet. Nu skissar KTH också på längre utbildningar som ska hjälpa ingenjörer att byta bransch eller inriktning.
Fler artiklar